Fysiskt aktiva barn har bättre psykisk hälsa

I takt med att vi rör oss mindre, mår vi allt sämre. Nu slår Folkhälsomyndigheten fast att det finns ett samband mellan fysisk inaktivitet hos barn och psykisk ohälsa.

Av: Jenny Palmqvist

29 apr 2021

29 apr 2021

LÄS MER: Stor ökning av psykisk ohälsa bland barn

Barn som är fysiskt aktiva är mer tillfreds med livet och har mindre psykiska besvär, visar ny rapport. Folkhälsomyndigheten har undersökt ett urval av barn i åldrarna 11-15 år. Barnen har burit aktivitetsmätare under en vecka och fyllt i en enkät.

De barn som var mer fysiskt aktiva rapporterade mindre besvär med nedstämdhet, irritation, nervositet och sömnproblem, jämfört med barnen som är mindre fysiskt aktiva visar undersökningen.

– Det är viktiga resultat, sett i ljuset av att allt fler skolbarn rapporterar psykiska besvär och den genomsnittliga livstillfredsställelsen minskar, samtidigt som merparten rör sig för lite, säger Solveig Petersen, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Rapporten kan inte ge svar på vad som är orsak och verkan bakom sambanden, men det finns flera tänkbara förklaringar till att fysisk aktivitet skulle kunna leda till psykiskt välbefinnande och mindre psykiska besvär. Resultaten tyder därmed på att fysisk aktivitet är betydelsefullt för skolbarns psykiska hälsa.

I en tidigare internationell undersökning av Skolbarns hälsovanor från 2018, hamnade Sverige i botten, när det gäller andelen skolbarn som är tillräckligt fysiskt aktiva enligt WHO:s rekommendation. 45 länder ingick i undersökningen.

Låg livstillfredställelse, psykiska besvär och otillräcklig fysisk aktivitet är vanligare bland flickor än pojkar, och vanligast bland de skolbarn som har sämre socioekonomiska förutsättningar.

Den pågående pandemin har medfört ytterligare utmaningar för barn och ungas psykiska hälsa och för deras möjligheter till fysisk aktivitet.

– Därmed är det viktigt att arbeta aktivt för att ge alla barn förutsättningar för att vara fysiskt aktiva och uppleva rörelseglädje, oberoende av kön och socioekonomisk bakgrund, säger Marita Friberg, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Här hittar ni hela rapporten ”Barn och ungas rörelsemönster (29 april 2021)”

Av: Jenny Palmqvist

29 apr 2021

29 apr 2021

Läs mer

Aktuellt
25 feb 2026

Boktips: Raseri, internet och jakten på svar

I boken Kära kräk följer vi ett följer vi två personer som via int...

Socialt arbete
25 feb 2026

Situation Stockholm ger hemlösa inkomst och ett sammanhang

Sedan mitten av 90-talet har Situation Stockholms försäljare varit ...

Verktyg
23 feb 2026

Hur rekryteras tjejer i gängkriminella miljöer?

Tjejers roll i kriminella gäng får alltmer uppmärksamhet – men hur ...

Läs även

Aktuellt
25 feb 2026

Boktips: Raseri, internet och jakten på svar

I boken Kära kräk följer vi ett följer vi två personer som via int...

Aktuellt
18 feb 2026

Panelsamtal – Vem ska orka jobba i välfärden?

Socionomen och Akademikern kommer till Västerås för att hålla ett p...

Aktuellt
18 feb 2026

Kan AI göra terapeutens jobb?

Allt fler med psykisk ohälsa vänder sig till AI-baserade chattbotar...

Aktuellt
11 feb 2026

Efter Campus Risbergska: ”Barnens reaktion slog mig jävligt hårt”

När massakern på Campus Risbergska sker sätter Nicolas Lunabba penn...

Aktuellt
4 feb 2026

Boktips: Undangömd sorg och fakta om cannabis

Den dolda sorgen undersöker oviljan att tillåta sorgen ta plats i s...

Aktuellt
3 feb 2026

Nya hemlöshets-rapporten: Allt fler barn drabbas av vräkningar

Vräkningarna har ökat lavinartat – ”en tydlig signal om att det för...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.