Anna Falk

25 feb 2021

25 feb 2021

Få svar om effekten av behandling av gravida

Foto: Pixabay

En genomgång av tillgänglig forskning ger få svar om vilken behandling som fungerar bäst för gravida kvinnor med förlossningsrädsla eller depression.

Anna Falk

25 feb 2021

25 feb 2021

Kognitiv beteendeterapi, KBT, kan minska depressiva symtom hos gravida kvinnor med lindrig till måttlig depression. Det konstateras i en rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, som har gjort en systematisk översikt av forskningen på området.

Även psykoedukation, det vill säga utbildning som ger hjälp att hantera svåra känslor, kan tänkas minska depressiva symtom, men den dokumenterade effekten befanns inte kliniskt relevant. Inte heller för interpersonell terapi, IPT, beteendeaktivering, stödsamtal, mindfulness eller psykodynamisk terapi, PDT, fanns tillräckliga forskningsresultat för att dra några slutsatser om effekten.

Gravida med svår förlossningsrädsla identifieras ofta genom att de själva skattar sina besvär högt på en så kallad VAS-skala. I rapporten konstateras att självskattningen är en användbar metod för att upptäcka när man behöver gå vidare med ytterligare utredning.

Men rädslan kan bero på många olika saker och det är därför viktigt att få en fördjupad sjukdomshistoria, konstaterar Ann Josefsson, en av flera sakkunniga i SBU:s rapport. Det kan exempelvis handla om tidigare traumatiska upplevelser, blodfobi eller injektionsfobi.

Med det vetenskapliga underlag som finns idag går det dock inte att bedöma effekten av behandling av förlossningsrädsla, skriver rapportens författare.


Fakta / Förlossningsrädsla och depression

I Sverige rapporteras svår förlossningsrädsla hos 14 procent av alla gravida kvinnor.
Siffran för utlandsfödda är högre än för svenskfödda kvinnor.
Depressionssjukdom eller förstämningssyndrom förekommer hos cirka 10–20 procent av alla gravida eller nyblivna mödrar i Sverige.

Källa: Statens beredning för medicinsk och


LÄS MER: Du hittar hela rapporten här

 

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

#nyexadsocionom
28 jun 2022

Emma om första året som socionom: ”Har verkligen hittat min plats”

Ett helt år har nu passerat sedan Emma Peldán tog klivet ut i arbet...

Krönika
27 jun 2022

Ett tack och farväl till alla läsare

Pia Litzell Berg ser tillbaka på sina elva år som redaktör för Psyk...

Läs även

Aktuellt
21 jun 2022

Följ drogtestets väg – från plastmugg till provsvar

Urinprover. Vardag för en del av Socionomens läsare. Men har du någ...

Aktuellt
17 jun 2022

Terapilinje för socionomer kan komma att läggas ner

Möjligheten för socionomer att bli psykoterapeuter, med inriktning ...

Aktuellt
15 jun 2022

Yrkesverksamma berättar: Så introducerar vi nyexade på jobbet

Louise Idestål, Karla Ortega och Olga Edmark jobbar alla i ledande ...

Aktuellt
14 jun 2022

Civilministern om social dumpning: ”Det är djupt osolidariskt”

I samtal med Socionomen uttrycker civilminister Ida Karkiainen (S) ...

Aktuellt
13 jun 2022

Social dumpning eller stöd till bostadslösa – det är frågan

Rika storstadskommuner flyttar socialt utsatta till ­fattiga landso...

Aktuellt
13 jun 2022

Introduktion gör skillnad – här är de bästa insatserna för nyanställda

En bra introduktion och stöd att reflektera över yrkesrollen och de...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.