Vid årsskiftet 2021/2022 hade i genomsnitt 3,8 procent av landets invånare, 18 år eller äldre, en skuld hos Kronofogden. Under 2021 växte svenkarnas skulder hos Kronofogden med 20 miljoner kronor om dagen, eller totalt 7 miljarder kronor.

– En stor del av ökningen beror på att skulderna växer konstant på grund av räntan. Men det handlar också om att vi får in fler skulder på högre belopp, säger Davor Vuleta, analytiker hos Kronofogden.

Under 2020 ökade antalet personer som ansökte om skuldsanering med 38 procent. Det innebar att vid årsskiftet 2020/2021 hade 50 968 personer en pågående skuldsanering.

I 36 procent av ansökningarna om skuldsanering hade en budget- och skuldrådgivare varit behjälplig. Men siffrorna visar att tillgången till budget- och skuldrådgivning varierar stort: från 7 minuter till nästan 7 timmar per skuldsatt.

Högst andel skuldsatta har kommuner som ger invånarna mindre rådgivningstid. 

Fakta: Så jobbar kommunerna med skuldberget

77 kommuner har vidtagit åtgärder för att i högre grad ­uppfylla ­Konsumentverkets rekommendationer för ­kommunernas budget och skuldrådgivning. 

98 kommuner har inte genomfört några åtgärder.

86 kommuner anser sig uppfylla rekommendationerna i så hög grad att de inte behöver genomföra ytterligare åtgärder.

Fakta: Antalet personer som ansökt om skuldsanering 2016–2020

2016: 12 395

2017: 19 509

2018: 18 237

2019: 21 603

2020: 30 555

Källor: Kronofogden och Konsumentverket