Fredrik Rubin

16 dec 2020

16 dec 2020

Bidragstagare blir brickor i bostadspolitiskt spel

Limhamns sjöstad. Foto: Fredrik Rubin

En del kommuner river hyreshus för att socialt utsatta inte ska flytta in. Andra anklagas för social dumpning.

Fredrik Rubin

16 dec 2020

16 dec 2020

Socionomen har tittat närmre på en problematik som går hela vägen ner på trapphus-nivå.

– De sitter i Solna och firar med tårta att deras ekonomiska bistånd minskat samtidigt som de ägnar sig åt social dumpning. De tar inget solidariskt ansvar. Man säger att en sorts person får bo i kommunen men inte en annan, säger Åsa Hååkman Felth.

När Socionomen pratar med kommunstyrelsens ordförande i Filipstad, är hon frustrerad. Under en tid har hon kunnat följa hur storstadsbor som inte kan försörja sig själva, plötsligt får ett hyreskontrakt i den värmländska kommunen. En månad efter folkbokföringen knackar de på socialtjänstens dörr och ansöker om försörjningsstöd för att ha råd med hyran. Inte sällan för en bostad så nedgången att ingen annan vill bo där.

Åsa Hååkman Felth, kommunstyrelsens ordförande i Filipstad.

Fenomenet är en dyr affär, åtminstone för Filipstad där arbetstillfällena är få och möjligheten för de nya kommuninvånarna att bli självförsörjande låg. Därför har kommunen tagit ett drastiskt beslut. För att förhindra bidragstagare att flytta in låter de riva hyreshus, något Hem & Hyra berättat om. Totalt omkring 80 lägenheter i fem hus ska rivas.

–  Vi är rädda att det annars blir en privat köpare om vi säljer som sedan kommer att leva på personer med försörjningsstöd.

Hååkman Felth: Social dumpning

Åsa Hååkman Felth menar att Filipstads kommun utsätts för en social dumpning. Rika kommuner i huvudstadsregionen anklagas för att medvetet låta dess socialtjänst arbeta för att bostadslösa bidragstagare ska flytta till Filipstad. Det handlar inte minst om flyktingar vars etableringstid gått ut. Många vilka haft hyreskontrakt begränsade till två år.

– Efter två år är man som kommun inte skyldig att stå för flyktingarnas boende och då sparkas de ut. För det här är en grupp som kommunerna inte vill ha och som de tycker är tärande.

- Socialtjänsten har i något fall helt och hållet haft kontakten med hyresvärden och berättade var klienterna skulle skriva på.

Socialtjänsten i Hultsfred känner igen fenomenet med social dumpning som påstås vara utförd av Stockholmskommuner. Marie Stjernström, sektionschef vid Hultsfreds socialtjänst, berättar om hur de har exempel på hur andra socialtjänster låtit bostadslösa välja mellan hyreskontrakt. Även i den småländska kommunen planerar man för att riva hyresfastigheter.

– Socialtjänsten har i något fall helt och hållet haft kontakten med hyresvärden och berättade var klienterna skulle skriva på. När man frågar kommunerna så förnekar de att de gör på det sättet och att det skulle handla om social dumpning, säger Marie Stjerström och fortsätter:

– Vi har en privat hyresvärd som bekräftat för oss att de hade ett samarbete med en kommun som ringde och bad om hyreskontrakt.

Bilden bekräftas delvis

När Socionomen tar kontakt med företrädare för socialtjänster i landets tre storstadsregioner så bekräftas delvis de mindre kommunernas bild, om än med avgörande skillnader. Här menar man istället att målet inte är att placera kommuninvånare på annat håll, utan att ge stöd utifrån varje individs egen önskan och behov.

– Om en klient vill flytta till en mindre kommun så erbjuder vi givetvis en lista över hyresvärdar och bostadsköer även där. Socialtjänsten ska i den mån det är möjligt stödja och hjälpa personer att klara sig själva. Om de kan och vill flytta till en bostad i mindre kommun så är det bra, men vi går inte in och avtalar med någon hyresvärd om att vi ska betala hyran, säger Parvin Banisadr, enhetschef vid socialtjänsten i Solna stad.

Faktum är att upplevelsen i huvudstaden är den motsatta, bidragstagare flyttar snarare till än från landets största stad.

– Det vanligaste är att man kommer till Stockholm från andra kommuner runt om i Sverige, eftersom man tror att det finns större möjligheter att få ett arbete här. De kanske flyttar till en vän men får inte längre bo kvar. Då kommer de till oss för hjälp, säger Parvin Banisadr och fortsätter:

– Men bostadskön för en hyresrätt är 10–15 år. Det är inte meningen att komma från andra håll och tro att vi ska lösa deras bostadssökande och det är inte heller vårt ansvar. Ett stort ansvar ligger på individen att lösa sin situation och de flesta har även en stor förmåga att göra det.

- Vi har ibland klienter som vägrar lämna receptionen, de menar att det är vår skyldighet att skaffa fram en bostad.

Även om det råder delade meningar om vem som gör vad, tycks det råda konsensus runt om i landet när det kommer till frustrationen över att klienter och andra uppfattar socialtjänsten som en bostadsförmedling.

– Vi har ibland klienter som vägrar lämna receptionen, de menar att det är vår skyldighet att skaffa fram en bostad. Några gånger går det så långt att polis eller väktare får avvisa personerna, säger Parvin Banisadr.

Missnöje pyr under ytan

Låt oss lämna svårigheterna på makronivå för en stund och gå ner till mikronivå. Mer exakt till två trapphus i Malmö. För faktum är att samma diskussion, den om var bidragstagare kan, bör och får bo, pågår mellan grannar och inom en och samma stad.

Mats O Nilsson, förvaltningschef vid MKB.

Det är lördagskväll och centrala Malmö sjuder av liv. Samtidigt råder lugnet i den nybyggda och havsnära stadsdelen Limhamns Sjöstad. Men under ytan pyr ett missnöje bland en del boende och politiker, ett missnöje som riktas mot nyinflyttade som lever på försörjningsstöd och som bor i dyra hyresrätter. I två nybyggda hyresfastigheter uppges boende ställa till med oreda och den lokala pressen tecknar en bild av hur otrygghet sprids i idyllen.

– I två av våra projekt i Limhamns Sjöstad har vi haft mycket störningar och en stökig boendemiljö. I den ena fastigheten med 170 lägenheter lever 25–30 procent på försörjningsstöd, säger Mats O Nilsson, förvaltningschef vid MKB och fortsätter:

– En del av de boende har vänt på dygnet. Det skapas andra ordningsvanor och barn rör sig ute mycket mer och det blir stökigt i fastigheten på oregelbundna tider. Man har kunnat se att detta ökar när antalet med försörjningsstöd är högre i en fastighet även om det inte går att sätta ett likhetstecken däremellan.

Vill införa begränsningar

MKB är en av få hyresvärdar i Malmö vars uthyrningspolicy godkänner försörjningsstöd som inkomst för nya hyresgäster. Under hösten har företrädare för bolaget aviserat att man vill begränsa hur många som lever på försörjningsstöd som får flytta in i en nybyggd fastighet.

– När en fastighet är nybyggd så är den socialt svag, det finns inga inbyggda normer och man känner inte varandra. Då finns det en risk att de som stör får andra boende att flytta. På så vis riskerar man att skapa ett utanförskapsområde på mikronivå.

Även stadens styrande politiker har uppmärksammat situationen. I slutet av oktober beslöt kommunstyrelsen att införa en ny markanvisningspolicy vilken tvingar alla fastighetsägare som bygger hyresrätter att lämna tio procent till bostadskön för att även den med försörjningsstöd ska kunna flytta in. Detta utöver de 10 procent som redan ska lämnas till Malmö stad för sociala ändamål.

– Ingen ska kunna peka på en trappuppgång och säga att där bor de fattiga. Och verkligen inte säga att där bor fattiga till höga hyror. Det blir social housing om man får en hög koncentration på ett och samma ställe, säger Andreas Schönström (S) kommunalråd.

M är kritiskt till tvingande beslut

Moderaterna i Malmö är kritiska till beslutet att tvinga fastighetsägare låta personer med försörjningsstöd flytta in.

– Förslaget inskränker på den äganderätt som ett fastighetsbolag måste ha. Som fastighetsägare måste jag kunna påverka vem som bor i en lägenhet, säger Håkan Fäldt (M), vice ordförande i tekniska nämnden i Malmö.

Håkan Fäldt menar att det finns en risk för en inlåsningseffekt. Kort sagt att den som lever på försörjningsstöd inte ska kunna få en inkomst som täcker den höga nyproduktions-hyran.

– Vi ser inte försörjningsstöd som en långsiktig intäkt och vill inte hamna i ett läge där de som idag flyttar in med försörjningsstöd får ett lågavlönat arbete och inte längre har råd att bo kvar. Då gör vi folk en björntjänst genom att säga att ”här har du en lägenhet, men får du ett jobb då får du flytta”. Alternativt att de låter bli att söka det där jobbet för att undvika risken, vilket är ännu värre.

Andreas Schönström (S), kommunalråd.

Andreas Schönström (S) håller med om att det finns en risk för en så kallad inlåsningseffekt, men menar att det är en risk som man är beredd att ta.

– Det är klart att det finns en sådan effekt och det ska man inte sticka under stol med. Därför blir det så viktigt hur socialtjänsten jobbar, att de boende söker billigare bostäder och att vi från kommunens sida tackar nej till för dyra lägenheter, säger Andreas Schönström och fortsätter:

– Men det måste värderas mot risken att vi får allt fler barn som växer upp i väldigt segregerade områden i Malmö. Det sociala priset är långt mycket högre än eventuella inlåsningseffekter.

- Man ska ha respekt för människor om de känner otrygghet, men ibland måste man fundera på om det är faktiskt otrygghet eller upplevd otrygghet.

Rebecca Bichis som arbetar som avdelningschef vid socialtjänsten i Malmö, håller med om att socialtjänstens arbete tillsammans med bostadsbolagen ofta är avgörande. Samtidigt betonar hon att man från socialtjänstens sida inte kunnat se den problematik med stök och otrygghet kopplad till de som lever med försörjningsstöd i Limhamns sjöstad.

– Vi har inte själva sett det som beskrivs i Limhamns sjöstad, men har hört talas om det. När vi är där ute så är det lugnt. Det vi gjort är att inleda ett samarbete med det lokala MKB-kontoret precis på samma sätt som vi redan gjort i alla andra stadsdelar i Malmö. Dels för att de ska veta hur de ska agera och vem hos oss de ska kontakta ifråga om vräkningsförebyggande åtgärder eller orosanmälningar av barn, säger Rebecca Bichis.

Marie Linder, Hyresgästföreningens förbundsordförande.

Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder reagerar på den diskussion och situation som uppstått i Limhamns sjöstad.

– Man ska ha respekt för människor om de känner otrygghet, men ibland måste man fundera på om det är faktiskt otrygghet eller upplevd otrygghet. Jag tror rent generellt att det är bra att vi har blandade bostadsformer där vi möts, säger Marie Linder och fortsätter:

– Jag bor själv i allmännyttigt bostadsområde med ungefär 25 procent som inte har inkomst av förvärvsarbete och har gjort så i trettio års tid. Jag tror precis tvärt om att vi behöver mötas. Däremot är det viktigt att bostadsbolaget jobbar med olika insatser och skapar mötespunkter i området.

”Varje kommun har ett ansvar”

Marie Linder menar att diskussionen om social dumpning liksom nekande av försörjningsstöd som inkomst för nya hyresgäster, i grund och botten är ett resultat av bostadsbristen. Varje kommun har ett ansvar att se till så att fler bostäder byggs och att dess kommuninvånare har någonstans att bo, menar hon. Ett ansvar som historiskt inte tagits och inte heller tas idag.

– Vi ser det som självklart att alla hyresvärdar ska acceptera all form av inkomst. Inkomstkraven såsom de ser ut hos vissa hyresvärdar är onödiga hinder för att folk ska kunna få en bostad. Det behövs juridiska och bostadssociala lösningar, det måste ingå i bostadspolitiken i dag. De systemfel vi ser på bostadsmarknaden kan inte endast vara upp till socialtjänsten att lösa.

Läs även

Pandemin
7 maj 2021

Pandemin har gjort svenskarna mer ojämställda

Gamla mönster av ojämställdhet har förstärkts under coronapandemin....

Expertfrågan
6 maj 2021

Läsarfråga: Hur hjälper jag demens- sjuk som far illa?

Anna Dunér, expert i socialt arbete, reder ut en komplex situation ...

Våld i nära relation
6 maj 2021

Fortsatt studie av barnaga: ”Viktig del i att ...

Allmänna barnhuset får fortsatt uppdrag av regeringen att undersöka...

Aktuellt
4 maj 2021

250 miljoner extra till sociala insatser

En mer offensiv socialtjänst och en tydligare koppling mellan prakt...

Arbetsmiljö
4 maj 2021

Sämre hälsa för hemarbetarna under pandemin

Har du gått upp i vikt och fått sämre flås senaste året? Då är du i...

Porträtt
3 maj 2021

”Vi vill förändra de områden vi kommer ifrån”

Tre före detta kriminella utbildade om sig till socionomer för att ...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.