I ”Sluten anstalt” av Fanny Klang möter läsaren Kriminalvården inifrån, i scener inspirerade av författarens egna erfarenheter. Romanen är en uppgörelse med myndigheten – och med ett Sverige besatt av hårdare straff.
Fakta: Fanny Klang
Ålder: 26 år.
Gör: Författare och student på juristprogrammet på Stockholms universitet.
Aktuell: Med romanen Sluten anstalt, som handlar om Kriminalvården.
Du har själv erfarenhet av att arbeta på anstalt, och en del av dina erfarenheter speglas i texten. Varför ville du skriva den här boken?
– Det finns två anledningar. En är rent litterär: Jag har alltid drömt om att skriva en skönlitterär bok. Den andra är mer politisk. Det var under valrörelsen 2022, när jag såg alla de här valaffischerna och vilken riktning Sverige var på väg att gå i, som jag kände att jag ville bidra till ett annat perspektiv.
– Just nu är det väldigt mycket fokus på hårdare straff, och väldigt lite på hur Kriminalvården ska utformas för att kunna genomföra sitt uppdrag. Är det överhuvudtaget ens vård som man bedriver, eller handlar det bara om straff?
”Straffverket”, som SD vill döpa om myndigheten till…
– Precis. Det hade faktiskt varit en mer passande titel på myndigheten.
LÄS OCKSÅ >>> Sverige uppmanas se mer kritiskt på Danmarks kriminalpolitik
Finns det risk för att den skönlitterära formen hindrar boken från att få en större politisk påverkan?
– Så kan det vara. Det blir svårare att peka på specifika situationer, eftersom jag har anonymiserat allting. Samtidigt tror jag en skönlitterär bok har potential att nå fler än en fackbok gör, som mest läses av de insatta.
