Professor positiv till förslaget: ”Att det har kommit in flera anmälningar är relevant information”.
- Om man vill gå in och leta i pärmarna ser man ju alla andra anmälningar också, som man egentligen inte har med att göra. Det nya förslaget kan faktiskt göra att man beaktar människors integritet i högre grad.
Den risk som finns med en lagändring handlar enligt Fredrik Hjulström om den personliga integriteten.
– Det blir lite mer uppgifter som finns i systemet. Det finns anmälningar som kan vara helt utan grund, kanske från en knasig granne, och det kan sparas mer uppgifter som inte är kontrollerade eller korrekta.
Men fördelarna överväger, anser Akademikerförbundet SSR. Bland annat eftersom även socialtjänstens förhandsbedömningar ska finnas med i sökningarna.
Professor Pernilla Leviner påpekar dessutom att nuvarande system också har sina brister när det gäller integritetsaspekten.
– Om man vill gå in och leta i pärmarna ser man ju alla andra anmälningar också, som man egentligen inte har med att göra. Det nya förslaget kan faktiskt göra att man beaktar människors integritet i högre grad, konstaterar hon.
Informationen stannar i kommunen
Enligt förslaget ska de sökbara registren endast vara sökbara inom kommunen där barnet bor. Om en familj flyttar till en annan kommun får den nya kommunen inte upp tidigare anmälningar i sitt register.
Kan det innebära att utsatta barn riskerar att drabbas dubbelt, genom en ökad risk för en kringflackande tillvaro?
– Så kan det nog vara – att vårdnadshavare undandrar sig kontakt med myndigheter genom att flytta. Det är en konsekvens av det kommunala självstyret. Men om det skulle finnas ett nationellt register för anmälningar skulle det verkligen krävas överväganden, säger Pernilla Levin.
Om förslaget verkligen leder till en lagändring är ännu oklart, liksom när en sådan ändring i så fall kan träda i kraft.
Fakta / Orosanmälningar
- 2018 gjordes runt 331 000 anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa till landets socialtjänster. Det motsvarar över 900 anmälningar om dagen.
- I 38 procent av fallen fattades beslut om att inleda utredning, vilket innebär att 62 procent, eller runt 200 000 anmälningar, lades ned utan vidare utredning.
Källa: Socialstyrelsen