Antalet häktningar av unga har ökat kraftigt i Sverige sedan början av 2020-talet. Även när hänsyn tas till hur många 15–17-åringar som finns i respektive land ligger Sverige långt över grannländerna, visar siffror från Åklagarmyndigheten i Sverige samt Norges och Danmarks motsvarighet till Statistiska centralbyrån.
– När det gäller grov brottslighet finns ofta inget alternativ till häktning för åklagaren. Så kort sagt speglar siffrorna en ökad misstänkt brottslighet i den här gruppen i Sverige, säger Emeli Lönnqvist, doktorand i kriminologi vid Stockholms universitet, som har sammanställt siffrorna.
Men, påpekar hon, det är också viktigt att fundera över om ökningen i sig kan leda till förändrat beteende hos åklagarna. Samtidigt menar hon att man också måste ta hänsyn till om det har funnits eventuella ändringar i praxis eller i hur häktningsskäl bedöms i ärenden som rör barn, och om det kan ha påverkat.
– Det skulle behövas ytterligare studier om detta som tittar närmare på om de unga döms eller inte efter häktning. De siffrorna finns inte i dag, men skulle ge viktig information, säger Emeli Lönnqvist.
I jämförelsen syns också att Danmark låg väsentligt högre än både Norge och Sverige under flera år, något som kan förklaras med att åklagaren där har kortare tid, endast 24 timmar, på sig att häkta när en person har anhållits. Det kan jämföras med 96 timmar i Sverige.
– Det kan förklara den höga siffran, Danmark har också legat högt när det kommer till det totala antalet häktningar.
