De är små, så är det, säger kriminalvårdaren Magnus Uhlin om de barn som placeras i häktet i Huddinge. Och allt man kan göra för att bryta deras isolering är viktigt. Inte minst besöken från socialtjänsten.
– Ja, i vissa lägen så är de barn, så är det. Framför allt när de just har anhållits, säger Magnus Uhlin som möter ungdomarna när de kommer till häktet i Huddinge.
Till skillnad från vuxna som anhålls placeras inte barn under 18 år i arresten, utan direkt i häktet. Det anses mer humant och med större möjligheter att bryta isoleringen.
– Man saknar mamma, så brukar det vara oftast, och de tycker att det är jobbigt.
Magnus Uhlin. Foto: Maria Blomberg
Magnus Uhlin har jobbat på häkte i många år, sedan drygt två år i en ny roll som ungdomshandläggare. I takt med att antalet häktade barn ökade kraftigt beslutades att det behövdes en särskild ungdomshandläggare även på häktet i Huddinge.
Som ungdomshandläggare är det Magnus Uhlin som tar kontakt med socialtjänsten när ett nytt barn kommer till häktet. Efter att ha stämt av med åklagaren ordnar han besöks- och telefontillstånd. I mån av tid är han med när socialtjänsten kommer på besök. Men han hittar också på sociala aktiviteter.
– Det varierar vad vi gör, det kan vara allt mellan att ha ett allvarligt samtal till att vi sitter och spelar ett parti kort. I dag, till exempel, har jag spelat lite pingis med några av dem, berättar han.
– Det är bra att få dem i rörelse. De är inne på sina rum så mycket under dygnet, så lite rörelse är bra.
När aktiviteter kommer i gång och ungdomarna fått kontakt med vårdnadshavare mår de bättre, berättar Magnus Uhlin.
– Efter ett tag brukar humöret stiga hos våra häktade barn, mycket tack vare den grupp i personalen som arbetar med isoleringsbrytande verksamhet.
Början av 2026 har varit lugnare på häktet i Huddinge än föregående år med uppemot tio häktade barn samtidigt. Antalet häktade barn i Sverige pikade 2024 och en period hade häktet i Huddinge 28 barn inne på samma gång.
– Det var tufft. Då var det svårt att ge alla den lagstadgade rätt de har till fyra timmars bruten isolering varje dag. Det var omöjligt.
Den som är under 18 får sitta häktad som mest i tre månader. Nu vill regeringen höja den gränsen till fem månader och häktningen kan också förlängas om åklagaren har synnerliga skäl.
– Det händer absolut. Det finns de som kommer in som nyblivna 17-åringar och går ut som 18-åringar. Det händer att de sitter ett år, även om det inte är jättevanligt.
Kontakten med socialtjänsten är värdefull, säger Magnus Uhlin.
– Jag försöker nå socialtjänsten så snart som möjligt för att de ska kunna ha kontakt med klienten, men det kan handla om sånt som vi behöver veta också. Ju mer information vi får desto bättre.
De flesta häktade barn får besök från socialtjänsten, berättar han. Men hur ofta det blir varierar. En del barn kommer från andra delar av landet och det försvårar.
– Jag älskar när soc kommer på besök till våra klienter. Det är en bra kontakt som alla ska ha.
Besöken räknas även in i tiden för isoleringsbrytande åtgärd. Ansvaret för att tillhandahålla fyra timmar per dag ligger annars på Kriminalvården och myndigheten har tidigare fått kritik för definitionen av isoleringsbrytande åtgärd, då även minuterna för toalettbesök eller promenad till träningslokalen räknas. Men Magnus Uhlin håller inte med om kritiken, utan tycker tvärt om att det handlar om värdefull tid.
– De ska träffa någon, ansikte mot ansikte, i fyra timmar. Vi har schablontid på 25 minuter för utdelning av frukost, lunch och middag samt kortare transporter till träningslokalen, dusch och den dagliga promenaden. Det är värdefull tid det också då det ofta finns tid för småsnack. Många gånger är det ganska, jag kanske inte ska säga varm stämning, men man kan skoja lite. Sådana korta kontakter är viktiga.
Alla besök räknas in i den isoleringsbrytande tiden; samtal med advokaten, polisförhör, besök från socialtjänsten och anhöriga som hälsar på. Däremot räknas inte träning in, den görs i enrum. Även barn har restriktioner i häktet och får inte umgås med andra medan polisens utredning pågår, om inte åklagaren ger särskilt tillstånd.
De flesta kontakter som Magnus Uhlin har haft med socialtjänsten har varit bra, även om det ibland har varit svårt att få kontakt. Men en förbättring efterlyser han, och det handlar om när barnet ska ut från häktet när det blir aktuellt med ett LVU och placering på Sis. Det är ofta lång kö för lediga platser på Sis och då är det viktigt att socialtjänsten har kontinuerlig kontakt med åklagaren för att få en förvarning om när häktningen kommer att hävas.
– Om häktet inte har ett beslut om LVU och en så kallad handräckning inkommit innan häktningen hävs har vi inte någon möjlighet att hålla kvar ungdomen utan måste släppa honom eller henne omgående när åklagaren häver häktningen. Det har löst sig, men ibland har det handlat om minuter. Det är ett dilemma.
Vad är ditt bästa råd till socialtjänsten?
– Det är att hålla kontinuerlig kontakt med ungdomshandläggaren eller någon annan på häktet.
