Efter att 8-åriga Tintin dödats av sin pappa startade en rörelse för ändrad lagstiftning med starkare barnperspektiv. Frontfigur blev Tintins mamma, barnpsykiatern Sanam Gharaee, som menar att det fortfarande är mycket kvar att göra.
Annika Sjöberg
Reporter
3 dec 2025
Sedan Tintins död har hans mamma, Sanam Gharaee, kämpat för barns rätt att få sina egna röster hörda vid vårdnadstvister, särskilt då det förekommer uppgifter om våld. Hon grundade föreningen Lex Tintin och har oräkneliga gånger berättat sin och Tintins historia och haft mycket kontakt med politiker och beslutsfattare. Så när regeringen meddelade att en förändring i föräldrabalken, Tryggare hem för barn, skulle bli verklighet kände hon en enorm lättnad. Samtidigt visste hon redan då att implementeringen skulle bli svår.
– Lex Tintin har ett stort värde men vi måste också se till att rättstillämpningen följer lagen. Själv jobbar jag i vården och vi förbereder oss för lagändringar. IVO skulle aldrig tolerera om vi ett halvår efter att en lag trätt i kraft säger att vi inte riktigt lärt oss än, säger hon.
När tvisten om Tintins umgänge pågick fick hon höra från socialtjänsten att det bästa för barnet är att föräldrarna inte är i konflikt. Hon uppmanades att försöka samarbeta, för Tintins skull. Det menar hon är helt fel tankesätt.
– Det är samma person som är en våldsam partner som också är förälder. Att den som utsatts för våld ska kunna separera sin egen utsatthet från barnets relation till den våldsutövande föräldern är orimligt. Då förstår man inte maktcykeln. Hur ska den föräldern kunna bemöta ett barn på ett bra sätt om den inte kan bemöta en vuxen? frågar hon.
LÄS OCKSÅ: Ett år sedan Lex Tintin: Vad har egentligen hänt?
Sanam Gharaee säger att hon gärna velat att Tintin skulle ha en bra relation med sin pappa, att hon tror på människors förmåga att förändras.
– Men då måste det finnas ett ansvarstagande och en uttalad vilja till förändring. Den förälder som inte erkänner barnets rädsla eller otrygghet är heller inte redo att ta ansvar för barnets känslor och jobba med relationen, säger hon och fortsätter:
– Hade Tintins pappa sagt att ”jag förstår att Tintin är rädd för mig, hur ska vi göra för att relationen ska bli bättre?” hade vi kanske kunnat hitta ett sätt. Men har man väl hamnat i rätten har det i regel gått så långt att det inte går att resonera kring våldet, menar hon.
Med Lex Tintin på plats jobbar föreningen med samma namn vidare för att stärka barnets rättigheter i frågor som rör umgänge, bland annat genom utbildningar och ökad kompetens.
– Hela tvisten utgår fortfarande från föräldrarnas behov. Vi behöver ha specialdomstolar, eller specialrådmän, som kan sätta barnet i centrum för den tvist som berör deras liv.
Hon är också kritisk till att det i dag är familjerättens utredning som ligger till grund för riskbedömningen för barnet.
– Den kan vara flera månader gammal och det kan ha hänt massor efter det. Barnets röster behöver lyftas. De behöver få komma in i rättssalen och få ett eget juridiskt ombud, säger Sanam Gharaee.
Annika Sjöberg
Reporter
3 dec 2025
Läs mer
Läs även
Vad skulle en avkriminalisering få för effekt?
Ett argument emot avkriminalisering är att förbudet har en avskräck...
Panelen: Så gör vi för att hitta behörig personal
Tre chefer inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård berättar.
Kreativt arbetssätt har lyft kompetensförsörjningen i Lilla Edet
Framgångsreceptet: Långsiktigt arbete med arbetsmiljö, struktur och...
IVO vet inte om de granskat anställdas behörighet i arbetet med barn
Myndigheten kan inte svara på om de sett över kompetensen bland ans...