Få har större kunskap om rättshaverister och deras påverkan på offentliganställdas vardag än Jakob Carlander. Nu är han aktuell med boken Rättshaveristen och jag, som är lika delar biografi och debattinlägg.
Fakta: Jakob Carlander
Gör: Leg psykoterapeut och författare.
Aktuell: Med boken Rättshaveristen och jag.
När, och i så fall hur, blir en rättshaverist farlig?
– En person med det här beteendet, som länge gått med en aggressiv känsla av oförrätt, kan med tiden radikaliseras. Det kan leda till att personen till slut kliver över gränsen och exempelvis gör sig skyldig till olaga förföljelse.
Vad är det bästa man kan göra i mötet med en rättshaverist?
– Att behålla lugnet. Det är oerhört viktigt. Det gäller att ha fokus på sitt uppdrag. Genom uppdraget kan jag vara den andra personen till hjälp och det är också i uppdraget man har sin trygghet.
– Det här är personer som med sitt beteende försöker få dig att göra saker som går utanför ditt uppdrag, göra uttalanden eller annat. Då är det bra att ha uppdraget som en gräns. Man gör det man ska men inte mer än så.
Det är också viktigt att vara vaksam, förklarar Jakob Carlander; hålla koll på förändringar i språket, om det blir mer aggressivt eller hotfullt. Andra varningssignaler är om personen blir mer individuell, börjar benämna en vid förnamn eller antyda att den vet saker om ens privatliv.
– Det vanligaste är ändå att en rättshaverist agerar inom det lagliga, till och med medvetet för att inte förlora sitt momentum.
Vem tycker du ska läsa boken?
– Alla offentliganställda, för att få lite upprättelse. Sedan hoppas jag att många andra också läser den för att få en större förståelse. Min önskan är att boken hjälper till att återupprätta en ömsesidighet; att den offentliganställde är sakligt korrekt och håller god ton, och att omvärlden känner respekt för den offentliganställde och dennes uppdrag.