Socialtjänstens barnavårdsutredningar behöver förbättras. Använd samma samtalsmetodik som vid barnförhör. De senare är mer strukturerade och bygger i större utsträckning på forskningsbaserade rekommendationer, krav på samverkan och rättssäker dokumentation.
Uppdrag Gransknings aktuella dokumentär ”Adam och övergreppen” som sändes i februari 2025 visar med skrämmande tydlighet vad som kan hända när barns röster inte dokumenteras rättssäkert. Pojken Adam isolerades från sin pappa i sex år – utan att brott kunde styrkas. Det får inte hända igen.
Vi har redan strukturer för samverkan mellan hälso- och sjukvård, polis, socialtjänst och åklagare inom så kallade Barnahus i Sverige. Barnahus ska samordna parallella myndighetsutredningar med barnets röst i centrum.
Kärnan är att yrkesverksamma får en gemensam utgångspunkt för fortsatta insatser utifrån barnets berättelse – framför allt genom så kallad medhörning av professionellt genomförda barnförhör.
VILL DU SKICKA IN EN DEBATTARTIKEL? >> Läs mer här
Medhörning är att yrkesverksamma, i realtid via en TV-skärm, följer barnförhöret i ett angränsande rum. Ändå sker rättsskandaler som den i Uppdrag Gransknings ”Adam och övergreppen”.
Alla som arbetar med och kring utredande samtal med barn och barnförhör behöver ha kunskap om hur barns berättande fungerar. Forskning visar återkommande att barns minne är mer sårbart för påverkan än vuxnas, och därför är det avgörande att samtal med barn följer en tydlig och strukturerad metod.
Det innebär bland annat att barnet ska få berätta fritt, utan att bli avbrutet eller styrt av exempelvis ledande frågor. Samtalen måste också anpassas efter barnets språkliga och kognitiva funktionsnivå. Först när dessa principer följs kan barnets berättelse blir tillförlitlig.
Samtidigt krävs utbildning och stöd hela vägen från socionomutbildningen till det svåra och komplexa arbetet i sociala barnavårdsutredningar för att skapa förutsättningar för tillförlitlig informationsinhämtning. Att samtala med barn är en kvalificerad uppgift som kräver både empati, metodkunskap och ständig fortbildning.
Tillsammans med rättssäker dokumentation är detta avgörande för samtliga aktörers fortsatta utredningar och viktigast av allt – för barnets bästa.
Det är dags att politiken, socionomprofessionen och berörda myndigheter samlas kring en gemensam målsättning: barnrättssäkra utredningar på forskningsgrund.
Min bedömning är därför att Socialstyrelsens riktlinjer behöver uppdateras och att svensk socialtjänst spelar in utredande samtal med barn. Så att barns röster inte hamnar i skuggan av vuxnas auktoritet, eller i värsta fall prestige.
Uppdatera Socialstyrelsens riktlinjer:
- Inför krav på ljudinspelning av barnsamtal: Spela in utredande samtal med barn – precis som barnförhör – för att säkra rättssäkerheten och för att möjliggöra kvalitetsgranskning.
- Revidera och implementera bästa praxis nationellt: Revidera skriften Att samtala med barn utifrån aktuell forskning, med särskilt fokus på barnahussamverkan, barns minne, påverkan samt utifrån rättssäker dokumentation. Säkerställ att den blir nationellt vägledande.
- Utbilda alla samverkansaktörer i forskningsbaserad samtalsmetodik: Alla yrkesverksamma som deltar i Barnahus eller arbetar med utredande samtal med barn ska ha kunskap om barns utsatthet, minnesfunktioner och påverkbarhet utifrån aktuell forskning.
- Stärk praktisk samverkan inom Barnahus: Samverkan mellan hälso- och sjukvård, polis, socialtjänst och åklagare bör ske utifrån uppdaterade och verkningsfulla riktlinjer – med barnets berättelse i centrum – och en tydlig struktur för informationsdelning.
