Förebyggande arbete och en grund i kunskap och forskning. Begreppen känns igen från förr. Martin Börjesson, forskare på Marie Cederschiölds högskola och författare, guidar oss genom utvecklingen av SoL.
Fakta: Vägen mot nya socialtjänstlagen
- 1967: Socialutredningen. Under Socialchefsdagarna startar en diskussion under rubriken ”Sociallagstiftningen – hjälpmedel eller hinder?”. Från den punkten blir socialcheferna drivande i frågan om en ny lagstiftning. Samma år tillsätter den socialdemokratiska regeringen med Tage Erlander Socialutredningen, som får till uppgift att se över de dåvarande sociala vårdlagarna.
- 1968: Skuggutredning. Socialchefer, forskare, fackliga organisationer och studenter startar en skuggutredning som löper parallellt med Socialutredningen. Man framhåller, vilket politiken är överens om, att arbetet ska vila på kunskapsutveckling och forskning. Samma år kompletteras Socialutredningen med beteendevetenskaplig expertis.
Ger den nya lagen socialtjänsten rätt verktyg?
– Delvis skulle jag säga. En fråga som jag faktiskt tycker att man har lyckats med är den om en lättillgänglig socialtjänst. Det är ju omöjligt att dra någon skarp gräns för när man ska göra en biståndsbedömning och när man inte ska göra det.
– Självklart måste socialarbetare vara professionella och göra bedömningar, socialtjänsten är ju inget snabbköp. Samtidigt måste det vara lättillgängligt, även vid bedömningar, så att man vinner folks förtroende.
LÄS OCKSÅ >>> En förebyggande socialtjänst – vad kommer krävas?
- 1970: Göteborgskonferensen. Frågan är fortfarande het under årets Socialchefsdagar, denna gång i Göteborg. Runt 2 000 personer deltar vilket är en anmärkningsvärd hög siffra, inte bara för Socialchefsdagarna utan för konferenser i Sverige generellt. Nu är frågan än mer förankrad: Det behövs en ny socialtjänstlag. Man pratar bland annat om mindre repression, att ge klienter mer inflytande och att arbeta mera förebyggande.
- 1974: Principbetänkandet. Socialutredningens så kallade principbetänkande överlämnas till regeringen. Begreppet ”socialtjänst” börjar användas för första gången när man i betänkandet talar om behovet av en ny socialtjänstlag. Förslagen i betänkandet väcker stor uppmärksamhet och får runt 400 remissvar från myndigheter, organisationer och andra aktörer. En del av uppmärksamheten bottnar i att frågorna om socialvården finns med så högt upp på den politiska dagordningen.
- 1977: 10 punktsprogrammet. Socialutredningens slutbetänkande lämnas över till regeringen. Till detta har socialminister Sven Aspling (S) också presenterat ett 10-punktsprogram, ett slags tilläggsdirektiv till utredningen. Förebyggande insatser, den enskildes integritet och en reformerad institutionsvård är mål som nämns. Arbetet mot en ny socialtjänstlag börjar på riktigt.
Finns det delar där du upplever att nya SoL brister?
– Det är betoningen av det förebyggande perspektivet. Det är såklart omöjligt att inte gilla förebyggande arbete men jag är orolig för hur vagt begreppet har blivit. Det kan inrymma nästan vad som helst.
– Man vill så gärna hissa förebyggande-flaggan och så nöjer man sig med det. Vi måste faktiskt skärpa oss och precisera vad förebyggande arbete är, vilket resultat ger det, hur ska det organiseras och följas upp? Där har vi inte gjort vår läxa.
LÄS OCKSÅ >>> Sagt om SoL: ”Vi måste se det här som en uppmaning förändra arbetssätt”
- 1982: Ny socialtjänstlag. Den nya lagen träder i kraft efter att ha utretts under större delen av 70-talet. Under resterande delen av 80-talet och även under 90-talet fortsätter diskussionerna om den nya lagstiftningen, om än med minskad intensitet. Utredningar och ändringar avlöser varandra. Ett exempel är LVM: Lag om vård av missbrukare i vissa fall, som presenterades av Socialberedningen i början av 80-talet.
- 1997: Socialtjänstutredningen. Dåvarande socialminister Margot Wallström (S) tillsätter en utredning för att se över SoL och socialtjänstens uppgifter. Utredningen drar slutsatsen att lagens grundläggande struktur och konstruktion inte bör förändras.
- 2000-talet: Det börjar skaka. SoL:s helhetsperspektiv börjar utmanas under det nya milleniets första decennium. Tankar om att separera olika delar av lagstiftningen börjar gro inom politiken. Det tillsätts statliga utredningar för att se över om områden som beroendevården och den sociala barnavården bör omfattas av annan lagstiftning. Detta ifrågasätts från forskningssidan. Det börjar knaka i fogarna.
– Sedan tror jag inte att man kan ställa det förebyggande emot det individinriktade. För mig är det inte antingen eller. Jag tror att det sociala arbetets legitimitet vilar på att man finns där för människor som behöver hjälp.
– Ibland får jag känslan av att man pratar om förebyggande arbete för att man vill slippa det individinriktade. Så kommer det ju aldrig att bli. Vi behöver båda.
LÄS OCKSÅ >>> Sagt om SoL: ”Hoppas att det inte längre ska gå att runda barnrättsperspektivet”
- 2012: Ny konferens i Göteborg. FAS, nuvarande Forte, har en konferens i Göteborg. Socialtjänstlagen, nu 30 år, synas och utvärderas. Det börjar för första gången pratas om ett behov av att se över socialtjänstlagen. Kommande år rapporteras det i media om att klagomålen, särskilt mot barn- och ungdomsvården, ökar mot landets socialtjänster.
- 2017: Startskottet för nya SoL. Regeringen påbörjar en ny översyn av SoL, det första steget mot den nya lagstiftningen. Tre år senare, 2020, tar dåvarande socialminister Lena Hallengren (S) emot slutbetänkandet ”Hållbar socialtjänst – en ny socialtjänstlag”. Sommaren 2024 presenterar nuvarande socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall (M) förslagen till nya SoL med fokus på förebyggande arbete, ökad tillgänglighet och kunskap.
