”Jag vill att de ska förstå varför barnet omhändertagits”

År 2017 gjordes en utredning i Helsingborgs stad för att ta reda på i vilken mån socialförvaltningen erbjöd råd och stöd till föräldrar med placerade barn. Enligt den då relativt nya socialtjänstlagen var detta en skyldighet.

– Det vi kom fram till var att vi var jättedåliga på de här sakerna. När barnen placerades blev föräldrarna lämnade väldigt ensamma. Många upplevde att de inte var mer än den problematik som stod uppradad i utredningarna.

Det berättar Tommy Grundström på Fritt föräldrastöd, som startade 2019 för att åtgärda de brister som utredningen kom fram till. Verksamheten erbjuder stöd i många former.

– Att förlora ett barn är en livskris så där måste vi finnas med: checka av att föräldrarnas vardag fungerar, att de har folk runtomkring sig, och att de blir bekräftade i sin upplevelse och tagna på allvar. Det kan man lägga mycket tid på.

Det finns inga tidsbegränsningar i kontakten, berättar han. Föräldern kan höra av sig flera gånger i veckan och under en längre tid, via telefon eller fysiskt.

– Det är en viktig del. När jag talar om ”kris” så är det för en del föräldrar som ett skov som återkommer flera gånger under placeringstidens gång.

Tommy Grundström har själv ett långt yrkesliv bakom sig inom socialtjänsten, bland annat som chef på familjehemsenheten. Det gör honom till en pålitlig stöttepelare i kontakten med socialtjänst och familjehem. Han får ofta förklara socialtjänstlagen, och hjälpa till i förberedelserna inför ett möte.

Tommy Grundström. Foto: Privat

– Vad är viktig att ta upp? Vad vill man berätta om? Vad vill man att mötet med socialtjänsten ska handla om? Ibland är jag själv med, och då kan jag efteråt gå igenom vad som egentligen hände. Föräldrarna är ofta så spända eller nervösa att de inte riktigt hör allt som sägs.

Ytterligare en tjänst som Tommy Grundström erbjuder, och som är mycket uppskattad, är att läsa utredningar, domar och beslut från förvaltnings- och kammarrätt. Få föräldrar orkar själva ta sig igenom dessa dokument där deras otillräcklighet står svart på vitt.

– Jag försöker framför allt att skapa ett sammanhang åt dem, så att anledningen till omhändertagandet av barnet blir begriplig.

Fritt föräldrastöd är en biståndslös insats. Det är alltså ett erbjudande, upp till föräldrarna att ta emot eller inte.

– Vi bestämde oss tidigt för den modellen. För oss är det viktigt att föräldrarna verkligen känner att det här är deras stöd. Det är ingenting som dokumenteras någonstans och som sedan ska följas upp av socialtjänsten och ligga till grund för ytterligare bedömningar.

Det tycks ha varit ett framgångsrikt beslut. Enligt en utvärdering som gjordes efter att projekttiden var slut är föräldrarna väldigt nöjda med verksamheten. Vad de särskilt lyfter fram är Tommy Grundströms kunskaper och goda bemötande. Även tillgängligheten får gott betyg.

– Jag kan erbjuda en tid senast nästa vecka, och kan oftast ringa tillbaks samma dag eller dagen efter.

Fritt föräldrastöd är dock inte bara gynnsamt för föräldrarna, poängterar Tommy Grundström. Det är i förlängningen för de omhändertagna barnens bästa.

– Det handlar om att vi redan från placeringens start måste säkerställa barnets framtida relationer till sina föräldrar och sitt biologiska nätverk. Där har vi ofta brustit i Sverige.

Tommy Grundströms erfarenheter från 37 år i socialförvaltningen är att barnen efter placeringstiden ofta tappar kontakten familjehemmet, samtidigt som de inte har fått förutsättningar att bygga bra relationer med föräldrarna. Konsekvensen kan bli en stark ensamhet.

– Jag kan tydligt se att föräldrastödsverksamheten gynnar barnet genom att stärka de framtida relationerna till dess biologiska nätverk, och att stödet möjliggör för föräldern att bli en good enough-förälder på avstånd.

Slutligen är stödet viktigt också för socialtjänsten, säger Tommy Grundström.

– När föräldrarna har ett eget stöd och får hjälp att förbereda sig blir mötena med socialförvaltningen lugnare och samarbetsklimatet bättre.