Sara Skoog Waller

Doktor i psykologi och forskare i könsrelaterat våld vid Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet.

15 jan 2024

Gettyimages

Illustration

15 jan 2024

15 jan 2024

Hur minskar vi riskerna vid umgänge med våldsam förälder?

Mamman lever på hemlig adress, barnen vill inte träffa pappan som är våldsam. Hur minskar man då riskerna när domstolen beslutar om umgänge? Det svarar på experten Sara Skoog Waller på.

Sara Skoog Waller

Doktor i psykologi och forskare i könsrelaterat våld vid Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet.

15 jan 2024

Gettyimages

Illustration

15 jan 2024

15 jan 2024

FRÅGA: En pappa som varit synnerligen våldsam mot de gemensamma barnens mamma har fått rätt till umgänge. Mamman lever gömd och barnen vill egentligen inte träffa pappan. Vad kan göras för att minska riskerna för barnen och mamman?

SVAR: ”När det förekommit våld i relationen påverkas alltid barnen. De har nästan alltid bevittnat våldet, och vi vet att de ofta själva utsatts för direkt våld. Därför är det avgörande för barnets återhämtning att inte tvingas till umgänge med förövaren, det vill säga pappan. I en situation där det förekommit våld och där barnen uttalat inte vill träffa pappan är jag ytterst tveksam till om umgänget kan vara för barnets bästa, vilket domstolen ska beakta.

Sara Skoog Waller. Foto: Alexander Lindström

Om domstolen ändå beslutat om umgänge, och socialtjänsten ska verkställa detta är det en fördel om umgänget kan ske med umgängesstöd. Det bör vara personer med stor kunskap om trauma och om barn som upplevt våld, som kan observera barnets reaktioner på umgänget och föra noggranna journalanteckningar. Om det kommer indikationer på att umgänget är skadligt för barnet kan man öppna en ny utredning. Det kan också vara ett stöd för mamman, som ofta blir väldigt ensam i att försöka motivera barnen tillbaka till den person de är rädda för, och berätta om barnens reaktioner.

Att barnen inte är ensamma med pappan är också viktigt för säkerhetens skull. Vi kan inte lägga ansvaret för att inte röja familjens nya adress på barnen. Vi kan prata med dem om att inte berätta det här och det här, men det är oerhört svårt för ett barn att stå emot om pappan frågar. De har levt med ett latent hot om att allt motstånd kan leda till våld.

En del menar att vi inte ska prata för mycket med barnen, men de har också rätt att vara delaktiga. De har ett stort behov av trygghet, stabilitet och begriplighet. Därför kan det vara bra att göra en trygghetsplanering ihop med barnen och professionella som möter barnen. Vilka handlingsalternativ finns om det här och det här händer? Och så vidare. Det kan vara en trygghet om situationen är att de behöver ha ett umgänge, trots att de är rädda och trots de reella riskerna.”

Läs mer

Tema
13 maj 2024

Många kommuner brister i it-säkerhet: "Vi har varit naiva"

Frågan: Kan medborgarna lita på att ­känsliga uppgifter är skyddade?

Debatt
13 maj 2024

"Psykodynamisk psykoterapi bör få utökad plats i offentlig vård"

Regionerna bör redan idag börja revidera sina vårdprogram, skriver ...

Nyheter
8 maj 2024

Regeringens utredare föreslår ny myndighet mot ungdomskriminalitet

Har redan mött kritik från flera håll. "Minskar det kommunala ...

Läs även

Socialtjänst
13 sep 2023

Så vill ministern utöka socialtjänstens verktygslåda för att motverka kriminalitet

Kan digitala orosanmälningar, lättad sekretess och ett utökat anmäl...

Socialtjänst
28 apr 2023

Ny rapport slår fast: Bristande tillit gav fart åt LVU-kampanjen

Desinformationskampanjen mot svensk socialtjänst uppstod inte i ett...

Socialtjänst
15 nov 2022

Socialsekreteraren Petra Stigberger jobbar mobilt – från sin van i Europa

Kan man jobba på resande fot som socialsekreterare? Resa från land ...

Socialtjänst – barn och familj
21 okt 2021

Expertfrågan: När bostaden hindrar separation

Mannen förhalar separation genom att hålla sig undan delgivning och...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.