Det sätt som socialnämnderna utövar föräldraansvar på idag riskerar i många fall att göra mer skada än nytta för många barn i samhällsvård. Det skriver fyra forskare från Lunds universitet, Göteborgs universitet och Jönköpings universitet i en debattartikel.
Martin Bergström
Docent, Socialhögskolan, Lunds Universitet
22 nov 2023
Diana Kajic
Fil mag, universitetsadjunkt, Avdelningen för socialt arbete, Jönköpings universitet
22 nov 2023
Therése Skoog
Professor, Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet
22 nov 2023
Tina Olsson
Professor, Avdelningen för socialt arbete, Jönköpings universitet
22 nov 2023
Gettyimages
Foto
22 nov 2023
Socialnämnder ska enligt lag ta del i det tredelade föräldraskapet gällande barn i samhällsvård för att tillförsäkra att samhällsvården erbjuder bättre utvecklingsmöjligheter för barnet än den familj barnet lämnar. De över hundra åtgärdsförslag som SOU-utredningen För barn och unga i samhällsvård föreslog i november, borde innebära en grundlig omvärdering av socialnämndens involvering i den dygnsvård som barn placeras i.
Forskning visar att barn under socialnämndens föräldraskap har sämre förutsättningar för gynnsam utveckling än andra barn. Det visar sig bland annat i sämre munhälsa som negligeras, syn- och hörselproblem som inte åtgärdas, lägre vaccinationsgrad samt sämre förutsättningar att fullfölja skolplikten på grund av upprepade skolavbrott. Upprepade flyttar innebär också en rotlöshet som i sig är problemskapande.
Det sätt som socialnämnderna utövar föräldraansvar på idag, riskerar i många fall att göra mer skada än nytta för många barn i samhällsvård. Utredningen fastslår ett flertal områden som är i förbättringsbehov. Vi vill framför allt betona vikten av att se över programinnehållet i dygnsvården och den höga personalomsättningen i den sociala barnavården för att samhällsvården i framtiden ska bli en garant för alla barns rätt till en gynnsam utveckling:
De dygnsvårdsprogram som finns tillgängliga ska möta en mängd förväntningar och behov hos landets mest sårbara barn, men studier har pekat på att programinnehållet ofta är oövervägt och odefinierat. Studier visar även att tyngdpunkten i resursfördelningen läggs på utredningsarbetet före placeringen snarare än placeringens vårdinnehåll. Ändå förväntas varje enskild socialsekreterare utforma och tillse att det dagliga föräldraskapsuppdraget som utförs av dem som tar emot ett barn i sitt hem eller verksamhet genomförs.
Det borde i stället ligga i samhällets intresse, att socialnämnderna som ytterst ansvariga tillser att det grundläggande föräldraansvaret, det vill säga rätten till utbildning, hälso- och sjukvård och socialt stöd, tillgodoses. Ett välgrundat vårdinnehåll skulle ge socialsekreterarna bättre möjligheter att regelbundet följa upp vården för att säkerställa att varje barn i samhällsvård ges goda förutsättningar till gynnsam utveckling.
Sedan måste den höga personalomsättning som präglar dagens sociala barnavård bromsas. Fackförbundet Visions socialchefsrapport från 2023 visar att personalförsörjningen inom socialtjänsten är ett växande och akut problem. Studier visar att upp till 60 procent av de kommunala socialsekreterarna byts ut inom 3 år och bland de som lämnar uppger hälften att de inte har för avsikt att återvända.
I relation till det placerade barnet är just socialsekreteraren representant för socialnämndens föräldraansvar men den höga personalomsättningen blir en försvårande omständighet i arbetet med att skapa trygghet och kontinuitet samt säkerställa god samhällsvård. Socialarbetare har en önskan om att deras arbete ska bidra till ett bättre liv för barnen, men den höga personalomsättningen vittnar om att förutsättningarna för att uppfylla denna önskan, är dåliga.
Rörligheten bland socialsekreterare bidrar till otrygghet hos medarbetare och nyanställda kollegor. Det bidrar även till svårigheter i det långsiktiga arbetet både inom organisationen och gentemot barnet. Ständiga rekryteringar är dessutom oefterfrågade processer som tar dyrbara resurser i anspråk. Sammantaget är personalomsättningen något som både påverkar socialarbetarna och samhällsvården negativt.
Vi hoppas att SOU-rapporten För barn i samhällsvård innebär en vändning för den sociala barnavården där större fokus läggs på att säkerställa högkvalitativt vårdinnehåll i dygnsvårdsprogram som tillgodoser barns rätt till en gynnsam utveckling, samt en hållbar socialtjänst som ger socialsekreterare förutsättningar att vara aktiva representanter för socialnämndens lagstadgade föräldraansvar för barn i samhällsvård. Sveriges socialnämnder måste agera aktivt!
Samtliga debattförfattare medverkar i ett FORTE finansierat Leaving Care projekt i samverkan med många socialarbetare.
Läs mer
Läs även
"Syskon till unga frihetsberövade behöver bättre stöd"
Kriminella och brottsoffer lyfts ofta – men sällan syskonen till de...
"Barn och unga på HVB har rätt till en stabil skolgång"
Svenska Vård efterlyser i en debattartikel två åtgärder för att öka...
"Nya socialtjänstlagen missar målet"
Nya SoL är lovvärd, skriver socialchefen Johan Hellberg i ett debat...
"Prioritera sociala barnavården när kunskap om existentiell hälsa tas fram"
Johan Assarsson och Sara Pettersson från Lunds kommun lyfter vikten...