Den årliga rapporten ”Hemlös”, som Sveriges Stadsmissioner nu presenterar för 2023, pekar på en rad svårigheter för människor i strukturell hemlöshet, det vill säga människor som är hemlösa på grund av ekonomisk utsatthet.

Man pekar bland annat på att det fortfarande är få kommuner som kartlägger den lokala hemlösheten och att hjälpinsatser skiljer sig åt i stort beroende på vilken kommun man tillhör. Antalet vräkningar, särskilt bland barnfamiljer, uppges också ha ökat.

Informationen i årets rapport kommer från kommunala tjänstemän som Stadsmissionen har intervjuat, yrkesverksamma i tio kommuner där Stadsmissionen bedriver verksamhet: Eskilstuna, Göteborg, Kalmar, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala, Umeå, Västerås och Örebro.

Mot bakgrund av stundande lågkonjunktur, stigande räntor och hög inflation ser Stadsmissionen med oro på utvecklingen.

– Vår granskning visar att den politiska viljan ofta är ambitiös, men att den praktiska tillämpningen styrs av strama ekonomiska förutsättningar. I förlängningen betyder det att stora grupper stängs ute från bostadsmarknaden, ett utanförskap som står både samhället och individen dyrt, säger Åsa Paborn, direktor på Stockholms Stadsmission och talesperson för hemlöshet för Sveriges Stadsmissioner.

Hon fortsätter.

– Du ska inte behöva hamna på bar backe efter en skilsmässa, eller flytta runt var och varannan månad för att du är ensamstående förälder.

Nu kräver Stadsmissionen att regeringen vidtar åtgärder för att vända utvecklingen.

– Sverige skulle kunna avskaffa hemlösheten, men det kräver handling. Det räcker inte med glada tillrop till kommunerna för att säkra likvärdighet i arbetet mot hemlöshet. Det krävs styrning, säger Åsa Paborn.