Extern handledning ingen självklarhet

Men frågan är hur det egentligen ser ut på Stockholms sjukhus. Har samtliga anställda psykoterapeuter och hälso- och sjukvårdskuratorer tillgång till kontinuerlig handledning ledd av en utbildad handledare? Svaret ska visa sig vara ”nej”. Vi ska återkomma till detta, men först ska vi besöka socionomen och legitimerad psykoterapeut Karin Larsson som arbetar som psykoterapeut vid akutmottagningen för våldtagna på Södersjukhuset i Stockholm.

Under de sex år som Karin Larsson arbetat på kliniken har personalen fått ta del av extern handledning varannan vecka i en och en halv timme. Från början i en gemensam grupp för samtliga anställda, men allt eftersom personalstyrkan växte kom handledningen att delas upp. Idag ingår psykoterapeut, psykologer, kuratorer och samtalsterapeut i en egen grupp.

– Vår handledare har kompetens inom sexuellt våld och trauma och arbetar mycket med compassionfokuserad terapi och teori. Det är en metod och förhållningssätt som fungerar väl för vår grupp där några är utbildade inom KBT och andra inom PDT.

Karin Larsson förklarar att handledningen fyller flera syften och behov. Dels kan den kretsa kring en specifik terapimetod eller ett svårt ärende för vilket en medarbetare är i behov av stöttning.

– För vår del så finns det risk för sekundär traumatisering som är viktig att uppmärksamma och förebygga. Men sen handlar en kvalificerad handledning också om patientsäkerheten och om att kunna följa upp behandling liksom utveckla de metoder som vi arbetar med.

Men tillgången till extern handledning är ingen självklarhet. Ett exempel på det hittar vi på Danderyds sjukhus smärtcentrum. Från att tidigare ha varit en självklarhet erbjöds personalen ingen extern handledning under 2019. Det berättar socionomen Monica Lundevall, legitimerad hälso- och sjukvårdskurator.

– När jag började på kliniken för 16 år sedan var handledning en självklarhet, då hade vi professionshandledning för kuratorer. Sedan togs beslut om att handledningen istället skulle genomföras i det team vi arbetade bestående av kurator, läkare, psykolog, sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. En väldigt positiv förändring, säger Monica Lundevall.

Monica Lundevall berättar att man inom teamet arbetar med några av de mest komplexa smärtpatienterna i Stockholms län. Patienter som ofta har omfattande psykiatriska och neuropsykiatriska diagnoser och som ofta är traumatiserade.

– Den externa handledningen hjälper teamet och den enskilde att förstå varför patienter reagerar som de gör, reaktioner som kan påverka en hel grupp patienter. Handledningen kan också hjälpa till att motverka att man inom professionen har olika bild av en patient och att man inte arbetar mot olika mål utan med ett gemensamt förhållningssätt.

Det skedde inte över en natt, snarare var det frågan om en successiv nedtrappning. Till sist hade den regelbundna externa handledningen vid smärtkliniken upphört. Från att ha varit en självklarhet för personalen fanns nu inga pengar avsatta. Monica Lundevall menar att såväl patientsäkerheten som de anställdas psykosociala arbetsmiljö försämras av avsaknaden av extern handledning, en handledning som hon menar att sjukhusledningen tycks se som en slags lyx som kan undvaras.

– Sjukhusledningen säger att det är viktigt med handledning, men jag är inte säker på att de verkligen förstår hur viktigt det är. Vårt arbetsinstrument är teamet, vi måste vara tajta och ha ett bra arbetsklimat och arbeta åt samma håll. Därför är det viktigt med handledning för den egna arbetsmiljön och säkerheten för patienterna, säger Monica Lundevall.

Christian Andersen, verksamhetschef vid rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Stockholm som är en del av Danderyds sjukhus, bekräftar att den externa handledningen vid smärtcentrum upphörde under 2019.

– Det är helt korrekt och det beror på två skäl. Först och främst av ekonomiska skäl, vi har ett besparingskrav på oss att inte ta in externa konsulter inom något område överhuvudtaget. Men det är också så att vi jobbar väldigt aktivt på hur man kan få intern handledning.

I den interna lösningen ingår att de mer erfarna medarbetarna med handledarutbildning ska komma att handleda kollegor på andra enheter än den egna.

– Frågan som vi arbetar med är hur vi säkerställer att man får handledning när man arbetar med exempelvis svårt hjärnskadade patienter med all den belastning som det innebär. Den hållbara lösning som vi ser är att då bygga in handledningen i kliniken, säger Christian Andersen och fortsätter:

– Sedan kan man ställa sig frågan om man ska ha handledning för en grupp med blandade professioner eller om man ska ha kuratorer och psykologer för sig själva. Det är en högst levande fråga.

Men någon intern lösning har ännu inte blivit aktuell för smärtcentrums medarbetare. Någon extern handledning kommer det inte heller vara frågan om under 2020, det berättar Christian Andersen och förklarar att det gäller hela Danderyds sjukhus.

Även på Södersjukhuset har en del medarbetare sett hur besparingar lett till att tillgången till extern handledning minskat. Det berättar Linda Geupel, legitimerad hälso- och sjukvårdskurator som inom ramen för sin yrkesroll är samordnande kurator för 42 professionskollegor fördelade på samtliga verksamheter på sjukhuset. Femton av dem är indelade i tre olika handlednings grupper i vilka de erbjuds handledning med en utbildad extern handledare. De övriga kuratorerna har handledning inom den egna verksamheten.

– Jag ser verkligen nyttan av att ha en extern konsult som ansvarar för handledningen, en person som inte är en del av verksamheten. I handledningen kan man få prata med kollegor över gränserna, ta upp gemensamma bekymmer och kan lära av varandra och öka sin kompetens. Ur patientsäkerhetssynpunkt är det också bra med extern handledning, säger Linda Geupel som själv ingår i en av handledningsgrupperna.

Fram till för drygt ett år sedan erbjöds de 15 kuratorerna handledning varannan vecka på vardera 90 minuter. Men efter ett beslut kom denna frekvens att minska för att istället erbjudas var tredje vecka. Detta av ekonomiska skäl.
– I början var många oroliga över att det skulle påverka arbetsmiljön men man har märkt att det fungerar relativt väl att ha det var tredje vecka, även om det självklart märks att det är en förändring. En del trodde att förändringen skulle innebära ännu större konsekvenser när handledningen gavs mer sällan, men i och med detta beslut har man behövt anpassa sig till den rådande frekvensen av handledningen och fått effektivisera denna ännu mer, säger Linda Geupel.

Samtidigt som det är tämligen enkelt att ta del av i vilken mån och form som hälso- och sjukvårdskuratorer får ta del av extern handledning, är det svårare när det kommer till anställda psykoterapeuter. Vid Danderyds sjukhus beror det enligt uppgift på att det inte finns några. Samtidigt uppges Södersjukhusets psykoterapeuter vara så pass utspridda inom verksamheten att ansvariga inte kan ge ett heltäckande svar för hur handledningen ser ut för gruppen då den kan variera.

Företrädare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge uppger att de liksom Danderyds sjukhus inte har någon psykoterapeut anställd. Däremot ses flera anställda psykologer och hälso- och sjukvårdskuratorer vara utbildade psykoterapeuter, vilka erbjuds regelbunden och schemalagd handledning. För hälso- och sjukvårdskuratorerna handlar det om en och en halv timme varannan vecka sju gånger per termin.

– Vi vill att det ska vara en naturlig del i arbetet att man går på handledning schemalagt. Vi har inte funderat över att ha handledningen som någon form av punktinsats, vi tolkar Akademikerförbundets SSR:s policy som att man ska ha kontinuerlig handledning, säger Erika Widmark verksamhetschef vid medicinska enheten för socialt arbete inom hälso- och sjukvård vid Karolinska universitetssjukhuset.

Även om extern handledning är en självklarhet vid Karolinska, så finns det en grupp hälso- och sjukvårdskuratorer som ges en intern lösning. Det gäller de nyanställda som under det första året handleds i grupp av en mer erfaren kollega.

– Under handledningen märkte vi att nyanställda ofta återkom till samma frågor, frågor som handlade mer om rutinärenden på arbetsplatsen. Av denna anledning valde vi att skapa en särskild handlednings grupp för nyanställda som en del i deras introduktion. Dels för deras egen skull och dels för de mer erfarna kuratorerna som upplevde att handledningen till stor del upptogs av nyanställdas frågeställningar, säger Erika Widmark.

Inom Stockholm läns sjukvårdsområde (SLSO) är ett sjuttiotal psykoterapeuter anställda, därtill arbetar 420 hälso- och sjukvårdskuratorer av vilka flera även kan vara legitimerade psykoterapeuter. Enligt Jessica Fremnell som arbetar vid verksamhetsstöd inom region Stockholm får dessa anställda ta del av extern handledning av utbildad handledare. Men vilken frekvens eller form av handledning det är frågan om är svårare att kartlägga.

– Det är upp till varje verksamhet att självständigt bedöma sitt behov av handledning för sina respektive medarbetare, säger Jessica Fremnell.

När Socionomen ställer frågan till region Stockholm huruvida det finns någon central policy eller krav för hur vårdanställdas handledning ska se ut, blir svaret nej. Charlotte Therup Svedenlöf, chef för Regionalt kunskapscentrum Kris- och katastrofpsykologi inom Region Stockholm tillika legitimerad psykolog och psykoterapeut, ser hur behovet bland sjukhusens anställda beror på arbetsuppgifter och eventuella påfrestande händelser.
– Det är av stor vikt att personal får stöd och handledning i sitt arbete. Det är en viktig fråga för en god psykosocial arbetsmiljö att man i sitt arbete vet att man kan få stöd och tid att reflektera över sitt arbete tillsammans med exempelvis extern handledare, säger Charlotte Therup Svedenlöf och fortsätter:

– Generellt kan man säga att brist på reflektion kan leda till stagnation. Får man aldrig tänka nytt eller reflektera över det egna arbetet, då kan man inte heller göra något nytt eller förändra något.

LÄS MER: Handledning  – så når vi resultat