Hans P.A. Karlsson

Redaktör

12 okt 2021

12 okt 2021

VERKTYGET:

Så skapar Camilla trygg anknytning mellan förälder och barn

Barn med otrygg anknytning kan utveckla psykisk ohälsa. Camilla von Below hjälper föräldrar att knyta an.

Hans P.A. Karlsson

Redaktör

12 okt 2021

12 okt 2021

Camilla von Below är psykolog och psykoterapeut samt forskare och lärare vid Stockholms universitet. Nyligen gav hon ut en bok om anknytningens betydelse i psykoterapi och varför teorin kan vara användbar under behandlingen. I sin forskning har Camilla träffat unga vuxna med erfarenhet av psykoterapi som de efteråt varit missnöjda med och undersökt vad det var som gick snett. 

– I mitt arbete har jag kommit att intressera mig för vad det är som gör att den terapeutiska relationen fungerar och då är anknytningsteorin hjälpsam. Hur anknytningsmönster kommer upp i dagen men också hur missförstånd kan uppstå, säger hon. 

På den idéburna organisationen S:t Lukas psykoterapimottagning i Uppsala träffar Camilla bland annat föräldrar som av olika skäl behöver stöd i sitt föräldraskap. Både klienternas och terapeutens anknytning kan då spela en viktig roll för att nå framgång i terapin.

– Vi har alla någon typ av uppväxt och alla har erfarenhet av föräldrar som någon gång haft svårt att visa känslor eller som inte har förstått oss. Det kan göra det svårt att vara förälder själv. Det kan handla om att tonårsbarn inte har så mycket förtroende för sina föräldrar. Då brukar jag tänka, vad bär föräldern med sig, hur har relationen sett ut tidigare och hur går den att reparera nu?

LÄS OCKSÅ >>> Felaktig tolkning av anknytningsmönster riskerar att skada barn

Till sin hjälp har Camilla fyra verktyg som hon försöker förmedla till föräldrarna, utifrån vad forskning har visat är viktigt för att skapa trygg anknytning. Framför allt till dem som har små barn. Att vara lyhörd handlar om att uppmärksamma när något händer med barnet. Det rör på sig eller skriker och vi försöker ta reda på vad det beror på. Det betyder inte att alltid vara på tårna utan snarare att kunna bedöma när vi behöver agera och när barnet kan vänta lite och på så sätt vara följsam mot barnets reaktioner.

– Det är väldigt vardagligt för de flesta föräldrar – det här gör man hela tiden, försöker förstå sitt barn. Men det kan vara svårt att vara lyhörd om man har svårt att förstå sig själv. Barnets signaler måste till viss del speglas hos oss.

Barnet behöver närhet för att överleva och gör vad det kan för att få det. Det spelar mindre roll om det är mamma eller pappa som är där, far- eller morföräldrar eller någon annan vuxen. Det viktiga är att det är någon anknytningsperson som tillbringar tid med barnet. Ingen kan vara tillgänglig hela tiden, men om en förälder reagerar väldigt trögt så måste barnet skruva upp sina signaler.

– Allt som jag har sagt nu kan få föräldrar att känna sig jättestressade och tänka att man är värdelös. Om något behöver förbättras så är det förstås viktigt att göra det, men det är också viktigt att känna självmedkänsla, att man ser sig själv utifrån och inte utplånar sig själv för det är ingen hjälpt av.

Vi föds också med olika temperament, vi kan vara blyga och försiktiga eller kasta oss in i situationer. Om ett barn blir mer krävande hemma än på andra platser kan en del föräldrar uppleva att barnet inte trivs med dem eller inte tycker om dem. I själva verket kan det förändrade beteendet bero på att barnet känner sig tryggt nog att ge uttryck för alla sina olika känslor hemma. Föräldrarna behöver alltså förstå att de är viktiga för barnet.

"Allt som jag har sagt nu kan få föräldrar att känna sig jättestressade och tänka att man är värdelös. Om något behöver förbättras så är det förstås viktigt att göra det, men det är också viktigt att känna självmedkänsla, att man ser sig själv utifrån och inte utplånar sig själv för det är ingen hjälpt av." FOTO: Demian von Below

För att lyckas förmedla verktygen använder sig Camilla von Below av mentalisering i terapin. Mentalisering är förmågan att förstå att barnet har en tanke- och känslovärld inom sig som är skild från vår egen. Brister den förmågan kan föräldern lyfta in sig själv alldeles för mycket i det som händer med barnet eller nonchalant avfärda barnets signaler.

– Mentalisering kan handla om att försöka skapa sig en bild av vad barnet tänker och vill och även att stå ut med att vi inte alltid vet varför barnet gör på ett visst sätt. Det kan man uppnå genom att få föräldern att först mentalisera sig själv för att komma åt egna tankar och känslor.

Mentalisering kan ha utvecklats under goda förutsättningar eller inte, men den styrs också av faktorer i stunden. Vi påverkas av om vi är hungriga, trötta, stressade och kan föräldern mentalisera sig själv så förstår denne varför den känner som den gör.

– Om jag ser att en förälder har svårt att förstå eller möta sitt barn så kan jag först koncentrera mig på att fråga hur föräldern känner sig i situationen. Efter det kan jag fråga, vad tror du att ditt barn tänkte, kände, ville? Det här är något man kan lära sig genom att börja med sig själv.

Med en trygg anknytning blir det lättare att skapa goda relationer till andra människor och man blir inte lika rädd för att misslyckas. Dels har man inte lika stort stresspåslag om man överväldigas av känslor, dels kan man ha utvecklat flera sätt att reagera på och får därför både lättare att samverka med andra och att sätta gränser.

– Det är lite orättvist, men barn med trygg anknytning har lite lättare att få kompisar, det går lite bättre för dem i skolan. Men det är på gruppnivå så det går inte att förutsäga hur enskilda barn kommer att utvecklas.

Trygg anknytning är förknippad med att våga utforska livet och världen. Dels för att man fått med sig en tillit till sig själv, dels för att tilliten till att andra ska hjälpa till om det behövs är större. För att ge sig av kan det också behövas en tro att föräldern klarar sig själv. En otrygg anknytning kan göra det svårare eftersom barnet inte riktigt litar på sin egen förmåga. Där kan också finnas en mer allmän känsla av oro och att världen är farlig.

– Därför är det bra att hjälpa barn tidigt för en liten insats gör stor skillnad för barnet. Här finns även en samhällelig dimension av att hjälpa föräldrar att få så goda förutsättningar som möjligt. Det blir lättare att ge en trygg anknytning om de inte lider av ekonomisk stress och att man hjälper till med föräldrars psykiska ohälsa. Det står verkligen i vägen för barns anknytning och utveckling.

Att ha en otrygg anknytning är ingen diagnos och det är inte sagt att livet kommer att bli på ett visst sätt om man har en viss anknytning, men det är en riskfaktor bland andra för psykisk ohälsa. Om vi har svårt med relationer så orsakar det ett visst lidande. Självbilden och känslan av att leva i världen påverkas. Man kan alltså inte säga att ett barn är dömt utifrån sitt anknytningsmönster, men att lära sig om anknytning är ett sätt att förstå sig själv och reparera det som har blivit fel.

– Anknytning är inte en förklaringsmodell för allt, den är en pusselbit bland flera andra som spelar roll, men den är värd att uppmärksamma då den är utvecklingsbar. En bristfällig anknytning kan skapa ett onödigt lidande – men det går att utveckla en trygg anknytning i efterhand.

VERKTYG TILL SAMSPEL

Lyhördhet

Var lyhörd för barnets uttryck och svara an på dem. Viktigast.

Tillgänglighet 

Var fysiskt och psykiskt tillgänglig utifrån barnets ålder och behov. 

Självmedkänsla

Ha insikt om att ingen är perfekt; förlåt dig själv, reparera det som går, skaffa stöd.

Jag är viktig för barnet

Ha insikt om att jag som förälder är oersättlig för barnet. Axla vuxen­ansvaret.

Läs mer

Verktyg
19 nov 2024

”Rådet är att blanda, blanda, blanda”

Forskning slår fast: Kommunikation och mixade grupper nyckelfaktore...

Verktyg
18 nov 2024

Så tar socialtjänsten i Härryda plats i samhällsplaneringen

Har arbetat vidare med ett koncept som startade redan för 16 år sed...

Aktuellt
14 nov 2024

Skuggutredning föreslår: Ny yrkesexamen för socionomer på avancerad nivå

"Det här är den största omgörningen av socionomers utbildninga...

Läs även

Verktyg
19 nov 2024

”Rådet är att blanda, blanda, blanda”

Forskning slår fast: Kommunikation och mixade grupper nyckelfaktore...

Verktyg
18 nov 2024

Så tar socialtjänsten i Härryda plats i samhällsplaneringen

Har arbetat vidare med ett koncept som startade redan för 16 år sed...

Verktyg
14 okt 2024

”Den relationsskapande delen har ibland saknats”

Stockholms socialtjänstinspektörer berättar om de största utmaninga...

Verktyg
10 okt 2024

Så kortade Järva ner utredningstiden med hälften

Tätare träffar och ett tvärprofessionellt arbetssätt. Resultatet: U...

Verktyg
27 aug 2024

Forskaren: Finns ett behov av dubbel kompetens inom LSS

Mikaela Starke, professor i socialt arbete, pekar på stuprörsvarnin...

Verktyg
26 aug 2024

Så jobbar LSS-boendet Linden med individen i fokus

"Det är många verksamheter som säger att man gör det, men här ...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.