Av: Tim Andersson

26 maj 2021

26 maj 2021

Verktyget: Så förebygger du självmord hos en ung människa

Skolkuratorn Åsa Wiklund har en gedigen kunskap om suicidprevention och lång erfarenhet av krishantering. Här ger hon oss värdefulla verktyg att arbeta med suicidala unga.

Av: Tim Andersson

26 maj 2021

26 maj 2021

Under de senaste tjugo åren har antalet suicid minskat succesivt i Sverige, om än marginellt. En befolkningsgrupp sticker dock ut i den större bilden: unga i åldern 15–24 år. Där har självmorden tvärtom ökat med ungefär en procent per år, enligt Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) vid Karolinska institutet.

Orsakerna till att unga brottas med självmordstankar och ibland också agerar på dem är många och ingenting man kan generalisera kring. Det säger Åsa Wiklund, med lång erfarenhet som skolkurator och utbildad i ”första hjälpen till psykisk hälsa”.

– Men antalet suicid går väl i linje med hur samhället mår i stort. Allt fler söker sig till psykiatriska kliniker också.

Så vilka är samhällsfaktorerna bakom den här utvecklingen? Vi lever i ett prestationssamhälle, menar Åsa Wiklund, där vi på alla nivåer förväntas vara framgångsrika: utbildningsmässigt, arbetsmässigt, idrottsmässigt och socialt.

– Vi ska vara på topp. Är du ung och faller utanför den ramen det minsta är du väldigt sårbar.

Till detta kommer nu corona-isoleringens ytterligare mentala påfrestningar. Det finns visserligen inga belägg för att antalet suicid bland unga har ökat det senaste året – Socialstyrelsens preliminära siffror tyder inte på det även om slutlig statistik kommer i juni – men Åsa Wiklund menar att de fulla konsekvenserna kommer att bli synliga först med tiden.

– Överlag mår ungdomarna allt sämre utifrån pandemin. Det kommer att bli efterdyningar med psykisk ohälsa som kanske småningom kommer få effekter på suicidtalen.

Många unga brottas med tankar om att inte vilja leva, enligt Åsa Wiklunds erfarenheter. Därifrån till att faktiskt ta sitt liv är oftast långt, men ju förr man upptäcker varningssignalerna desto bättre. 

– Man kanske slutar att träffa kompisar, slutar att höra av sig, finner inte längre någon glädje i den idrott man håller på med. All förändring står ju för någonting. Visst, det kan vara så att man helt enkelt har tröttnat på fotbollen, men det kan också vara så att man har slutat gå till träningen därför att man inte längre orkar träffa människor.

Ungdomarna är bra på att tala med varandra om psykisk ohälsa generellt, säger Åsa Wiklund. Där upplever hon inget tabu. De är också väldigt ­omtänksamma och stöttande när de får veta att någon har det jobbigt. Problemet är bara att de allra mörkaste tankarna kan vara svåra att dela.

Av den anledningen är det väldigt viktigt att de vuxna runt ungdomarna vågar föra dem på tal, menar hon.   

- Vill man få svar finns det inget annat sätt än att fråga. Om jag är luddig och tassar runtomkring ämnet i mina samtal, hur ska eleven då förstå att jag orkar och vågar höra svaret?

Detta är det enskilt viktigaste ”verktyg” som man har i kontakt med ungdomar med självmordstankar, understryker Åsa Wiklund: det öppna samtalet.

– Nu hör man det sällan längre, men förr brukade man säga att vi inte ska väcka den björn som sover. Men det är ingen björn som sover. Om man inte pratar om de här tankarna finns däremot en risk att björnen växer och blir väldigt farlig.

Det öppna samtalet är det enskilt viktigaste verktyget i kontakt med ungdomar med självmordstankar, understryker Åsa Wiklund.

Som kurator kan det vara lättare än för mer närstående personer att tränga in till de här mörka tankarna, tror hon. Ungdomar vill precis som alla andra ofta skydda sina nära och kära, och berättar därför kanske inte för ­familjemedlemmar och partners.

– Eleverna tar otroligt mycket hänsyn till situationen hemma. Det kan handla om att ”mamma och pappa har så mycket nu”, eller att det är problem med något syskon, och då vill man inte belasta och besvära med sitt. Det behöver inte vara så att föräldern brister som inte tar reda på de här sakerna – de förstår inte att de borde fråga.

Även om Åsa Wiklund inte får någon uppenbar signal från den ungdom som söker upp henne med psykisk ohälsa, tar hon alltid upp frågan om suicidtankar.

– Då har jag i alla fall öppnat för att det är möjligt att prata om de här sakerna med mig. Eleven kanske inte säger något om det just då, men så träffas vi fler gånger och vid ett annat tillfälle kommer ett svar på frågan.

Så om hon får information om en ungdom som inte vill leva längre, vad gör hon då? I det fall som personen i fråga är minderårig är första steget alltid att tillsammans kontakta vårdnadshavarna.

Skolkuratorn Åsa Wiklund har en gedigen kunskap om suicidprevention och lång erfarenhet av krishantering.

Ansvaret för den vidare processen ligger sedan hos dem, även om Åsa Wiklund vid behov kan hjälpa till med vårdkontakterna – föräldrarnas förutsättningar att hantera situationen skiljer sig naturligtvis åt. Är inte läget akut, men man ändå vill gå vidare, är nästa steg att vända sig till en BUP-enhet eller Vårdcentralen där Första linjens psykiatri finns.

– På Vårdcentralen träffar ungdomen en psykolog upp till tio gånger. Om psykologen bedömer att det inte räcker, att det krävs en större insats, skickas en remiss till BUP.

Om eleven är över 18 år bestämmer den själv huruvida föräldrarna bör kontaktas eller inte. Också här är dock vårdcentralen en vanlig första vårdkontakt. Alternativt kontaktar eleven – själv eller tillsammans med Åsa Wiklund – Mottagning för unga vuxna, som tillhör Norra Stockholms psykiatri. Dit kan personer mellan 18 och 23 år komma för psykiatrisk bedömning, utredning och behandling av olika psykiatriska tillstånd.

Och om Åsa Wiklund och eleven ifråga känner sig osäkra på huruvida situationen är akut eller inte? Då kan de vända sig till Mobila akutenheten, också den inom Norra Stockholms psykiatri, för en bedömning.

– Där kan jag som kurator få rådgivning, men eleven kan också få prata med en läkare som hjälper till med att bedöma om det behövs en akut insats eller inte. De har en psykiatriambulans (PAM) att komma ut med vid akut suicidlarm, men däremot ingen öppen mottagning. Efter sin bedömning lämnar de i sitt journalsystem över till Unga vuxna eller till vanliga psykiatrin.

Om Åsa Wiklund hamnar i en uppenbart akut situation, där eleven är självmordsbenägen i stunden, krävs andra åtgärder. Då sätter hon igång vad som kallas Psykisk livräddning. Centralt i den stunden är att inte släppa taget om personen. Om du faller ned här framför mig försöker jag hålla dig vid liv tills ambulanspersonalen kommer.

- Har jag en suicidal elev på mitt rum släpper jag inte iväg den förrän någon annan tar vid, om det sedan är föräldrar eller sjukvård. Man lämnar aldrig en suicidal person ensam.

Är det fråga om ett barn så är det BUP-akuten på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset som tar över. Om fallet gäller en person över arton så åker man till en psykiatrisk akutmottagning, på det sjukhus som man tillhör.

Och efteråt då – hur ser Åsa Wiklunds vidare kontakter ut med de tidigare suicidala ungdomarna?

– När jag har sett till att de har fått den hjälp de behöver, avvaktar jag. Jag har inte någon behandling. Så är det med psykisk livräddning, att när någon annan tar vid kan man lämna lite. Men jag följer alltid upp kring hur eleven mår och om vi ska ha fortsatt kontakt – jag släpper aldrig bara. 

Verktyg vid suicidtankar

Samtal: Viktigaste verktyget: få ungdomen sätta ord på suicidtankarna.

Föräldrarna: Under 18: kontakta vårdnadshavarna. 

Mobila akutenheten: Åsa Wiklund och ungdomen får, vid osäkerhet, hjälp med bedömning.

Mottagning för unga vuxna: Över 18: psykiatrisk bedömning, utredning och behandling.

BUP/psykiatrisk mottagning: Akut suicidal. Beroende på ålder till BUP-akuten eller ­psykiatrisk akutmottagning.

Läs även

Verktyg
14 jul 2021

Så stärker Siv samspelet i familjehem

VERKTYGET Med en sandlåda, träfigurer och en filmkamera stärker Siv...

Missbruk
28 jun 2021

Dilemmat: När beroendehjälpen blir ett moment 22

Hur kan socialsekreteraren hjälpa en person med misstänkt psykiatri...

Expertfrågan
3 jun 2021

Läsarfrågan: Hur ska jag hantera falsk orosanmälan?

Konflikten mellan föräldrarna är uppenbar, när den ena föräldern gö...

Arbetsliv
20 maj 2021

Verktyget: Så skapade vi nya mötesformer

Pandemin satte stopp för fysiska möten hos socialtjänsten i Helsing...

Psykoterapi
10 maj 2021

Dilemmat: Varför är psykoterapeutens roll så oklar?

Professor Pia Litzell Berg reder ut om det är meningsfullt att läsa...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.