Arbetsmiljöverket gör just nu ett stort tillsynsarbete om hot och våld inom LSS. Fram till slutet av 2025 kommer 2 000 inspektioner ha genomförts. Inspektör Eric Storbjörk berättar om arbetet.
Tommy Johansson
Reporter
20 aug 2025
Mot anledning av det växande antalet 3:3a-anmälningar om hot- och våldshändelser har Arbetsmiljöverket fattat beslut om att syna landets LSS-boenden. Under 2024 och 2025 kommer runt 50 inspektörer göra totalt 2 000 besök på 700–800 boenden runt om i Sverige. Eric Storbjörk, inspektör på Arbetsmiljöverket, projektleder arbetet.
Hur har arbetet gått så här långt?
– Vi ska inte förekomma resultaten men när vi skapar en sådan här tillsyn så har vi ju någon slags förförståelse om risker och brister. Man kan väl säga att det vi hittills har sett är ungefär vad vi har förväntat oss.
– Det är ofta i det förebyggande arbetet det brister. I stället får personalen arbeta reaktivt när saker händer.
Vilka utmaningar nämner arbetsgivarna själva?
– Det är svårt att svara på, vi har inte sammanställt resultaten än. Men en utmaning är att det finns parallella lagstiftningar; LSS-lagen och arbetsmiljölagen (AML). Relationen mellan dessa kan vara svår att få ihop.
– Man kan till exempel vara bra på att hålla LSS-perspektivet, samtidigt som man förlorar fokus på AML. Man tänker mindre på sådant som bedömning av risker för hot och våld.
Synen på säkerhetsrutiner är också en återkommande utmaning, förklarar Eric Storbjörk.
– Finns det risker för hot och våld ska det också finnas säkerhetsrutiner. Det lyckas man inte alltid med. Rutinerna ska också vara kända för alla och de ska följas och där har vi fått kravställa ganska mycket.
Inom professionen har själva boendestrukturen inom LSS lyfts som en bidragande orsak till att 3:3a-anmälningarna ökat nationellt. Man menar att olika personkretsar hamnar under samma tak, i stället för att boendena anpassas.
– Ja, det har vi också observerat. Det kan påverka vilka förutsättningar personalen har att arbeta systematiskt med grupperna. Det kan uppstå risker kopplat till hur grupperna interagerar med varandra, säger Eric Storbjörk.
– Samtidigt ska man understryka att det bara är en faktor. Det finns ju fler; lokalernas utformning, vilka funktionsnedsättningar brukarna har, personalens kompetens, bemanningen, med mera.
LÄS OCKSÅ:
Tommy Johansson
Reporter
20 aug 2025
Läs mer
Läs även

Utredaren: Arbetet för att hjälpa utsatta inom prostitution undergrävs
"Istället för att samarbeta så sitter man och tjafsar om hur a...

Så hjälper Talita kvinnor att ta sig ur prostitution
I 20 år har organisationen erbjudit hjälp till utsatta kvinnor. En ...

Mer fokus på medicinering än samtalsstöd inom palliativ vård
Forskaren: Samtalsstöd till personer i livets slutskede ses mer som...

Så blir vi bättre på att prata om döden
Kuratorn och forskaren Camilla Udo har lång erfarenhet av att föra ...