Tidigare justitiekansler Anna Skarhed har varit engagerad i att motverka prostitution och människohandel sedan millennieskiftet. Vid två tillfällen har hon utsetts till särskild utredare av regeringen.
Först när sexköpslagen utvärderades 2009 och långt senare, 2022, då det gjordes en översyn av arbetet med exitprogram för personer som utsätts för prostitution. I utredningen konstateras att det största arbetet för att hjälpa utsatta görs av civilsamhället. Så är det fortfarande, menar Anna Skarhed.
– Civilsamhället tar fortsatt ett orimligt stort ansvar. Staten och kommunerna måste öka sin insats för att de som är utsatta ska få den hjälp de behöver, säger hon.
En förklaring till detta är att det på samhällsnivå saknas en tydlig struktur och ansvarsfördelning.
– Det här arbetet kräver samverkan mellan flera instanser. Många behöver vara inblandade; socialtjänst, sjukvård, polis. Men det finns ingen struktur kring vem som ska göra vad, säger Anna Skarhed.
– I stället för att tillsammans hitta en väg för hur man ska samarbeta så blir det att man sitter och tjafsar om hur ansvaret ska fördelas.
Anna Skarhed menar också att debatten kring sexköpslagen, som mer eller mindre pågått sedan lagen infördes i slutet av 90-talet, undergräver arbetet för att hjälpa målgruppen.
– Det finns fortfarande grupper, även inom politiken, som inte riktigt är med på sexköpslagen, säger hon.
Motståndare till lagen menar bland annat att prostituerade marginaliseras ännu mer. Anna Skarhed ställer sig frågande till resonemanget:
– Utvärderingen som gjordes 2009 visade oerhört tydligt att det inte är så. Tvärtom var det många som då levde i prostitution som uppgav att de inte längre var lika rädda för att söka hjälp, eftersom det inte var de som gjorde något brottsligt.
