Det var från 2016 till 2021 som man i Sollentuna kommun tog fram, och arbetade med Soc för unga. FoU Nordväst bedrev följeforskning på projektet som leddes av Ylva Spånberger Weitz, lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola.

– Resultatet visade tydligt att kunskapen om socialtjänsten generellt sett höjdes bland eleverna och att många tyckte att det var värdefull kunskap, säger hon.

Till skillnad från Haninge, där arbetet har organiserats via flera förvaltningar, drevs Soc för unga i Sollentuna främst av processledare på socialtjänsten och medarbetare på de skolor som deltog, totalt åtta. Där blev också utfallet ett annat.

– För socialtjänsten i Sollentuna var det svårt att få med sig skolorna i det här arbetet. Vissa har tagit det till sig men det är också ganska många som inte har hakat på, säger Ylva Spånberger Weitz.

Vad beror det på?

– De utmaningar som framför allt högstadielärarna lyfte var att det är svårt att få plats med allt i undervisningen. Det är mycket annat som ska in, särskilt när det gäller samhällskunskapen.

LÄS OCKSÅ >>> Evin och Basem är länken mellan medborgarna och socialtjänsten

Även om Ylva Spånberger Weitz lyfter Soc för unga som ett både gott, och effektivt exempel på kunskapshöjande åtgärder så uppmanar hon samtidigt till viss försiktighet.

– Under de intervjuer som vi hade med elever så framkom det att de som haft en negativ bild av socialtjänsten fick en mer positiv inställning, och det är ju i grunden väldigt bra. Men samtidigt kan det finnas en risk att man i sin iver att vända den negativa bilden av socialtjänsten inte ger utrymme åt de kritiska rösterna, säger hon.

– För det finns ju också elever som har negativa upplevelser, och de behöver man se och lyssna på. Där behöver man vara vaksam.