Hur ska fler kunna finna meningen med livet?

Hon har bland annat gjort en pilotstudie tillsammans med suicidforskaren Ullakarin Nyberg. En handfull personer som nyligen gjort ett självmordsförsök deltog i samtalsgrupper under en halv dag, två gånger i veckan i åtta veckor. Varje vecka fokuserade de på en av de åtta dimensionerna. När Cecilia Melder frågade deltagarna om deras behandlare hade pratat med dem om hopp och mening hade ingen fått sådana frågor. Däremot hade de fått veta att de skulle gå upp på morgonen och borsta tänderna och att det var bra att gå ett varv runt huset.

– Men om du upplever att livet saknar mening och inte känner något hopp om att saker ska bli annorlunda, varför ska du då borsta tänderna och gå runt huset? Hopp betyder allt för den som är självmordsnära. Att ha en existentiell bas är den mest grundläggande formen av motivation.

LÄS OCKSÅ >>> Ullakarin Nyberg: ”Man tvingas tänka tanken att jag kanske måste lämna mina barn”

Att fler svenskar upplever livet som meningslöst tror hon hänger ihop med att samhället blivit mer sekulariserat och individualiserat. Tidigare generationer hade inte så mycket val utan fick med sig färdiga paket med livstolkningar, exempelvis att Gud gav ens liv mening, att man fann en stark mening i att vara arbetare och socialdemokrat eller att man skulle ta över familjens gård.

– I dag definierar vi våra egna liv i större utsträckning, och det är gott, men det är också påfrestande för en människa, säger Cecilia Melder.

Per Johnsson är psykolog, docent i klinisk psykologi vid Lunds universitet och föreläser om existentiell psykologi. Han tror att sociala medier och ensamhet bidrar till att fler känner meningslöshet. Sverige har flest ensamhushåll i Europa och på sociala medier blir kontakten en annan än i den fysiska världen.

– Mening uppstår i interaktion med andra människor. Ju färre människor vi träffar desto svårare är det att hitta mening, säger han.

Forskningen om existentiell hälsa och existentiella terapier har också ökat. En metaanalys från 2018 visar till exempel att meningscentrerade psykoterapier, MCP, ökar livskvaliteten och minskar psykologisk stress. Enligt en systematisk översikt från 2023 var MCP mer effektivt för att minska depression och ångest samt öka meningen i livet jämfört med kontrollgrupper i form av väntelista, psykoedukation och KBT.

– Vi vet från forskningen att mening är ett ämne som kommer upp i nästa alla terapier. En ökad känsla av mening påverkar också både vårt välbefinnande och återspeglas neurofysiologiskt i våra hjärnor. Studier har visat att mening påverkar serotoninnivåerna, de depressiva hormonerna, i positiv riktning.

Per Johnsson menar att de existentiella frågorna länge har fått stå tillbaka för KBT och antidepressiva mediciner. Men han upplever att utvecklingen långsamt är på väg att vända. Intresset för existentiell hälsa ökar, något han tror delvis handlar om en backlash mot kortare och mer manualbaserade terapier. Den som jobbar med existentiell hälsa kan inte jobba efter behandlingsmanualer, poängterar han.

– Om du följer en manual så lyssnar du inte ordentligt. Du hör inte de existentiella frågorna, eftersom du är inriktad på var klienten befinner sig enligt manualens steg och det som förväntas hända då. Konsekvensen, som jag hör från patienter, är känslan av att terapeuten inte lyssnar på en, säger han.

LÄS OCKSÅ >>> Så öppnar du för samtal om andlighet

Elisabeth Serrander är existentiell psykoterapeut, handledare och lärare. Hon berättar att terapiformen vilar på existensfilosofi med bland andra Sören Kirkegaard och Jean-Paul Sartre i spetsen. Något som särskiljer existentiell psykoterapi, förklarar hon, är att man inte direkt sjukdomsförklarar problem som ångest eller depressiva symtom.

– Lidande är en naturlig del av livet. Depression, ångest och kriser är något man behöver förstå och lära sig av. De kommer med budskap från ens inre och innehåller frön till förändring, säger Elisabeth Serrander.

LÄS OCKSÅ >>> Ärkebiskopen Martin Modéus: Det handlar om att hjälpa människor att bygga broar över deras inre gap

Elisabeth Serrander. Foto: Sofia Jini

Existentiell psykoterapi har ett holistiskt perspektiv på människan, vilket innebär att de problem som klienten kommer med sätts i relation till övriga delar av personens liv. Ett stort fokus ligger på att utforska det som Elisabeth Serrander kallar för den andliga dimensionen. Det vill säga vilka värderingar som klienten lever efter och tar beslut utifrån, vad som är viktigt för en samt vilka grundantaganden man har; om man betraktar världen som farlig eller kärleksfull och om andra människor vill en väl eller inte.

– Ofta är det just värderingarna som sätter käppar i hjulet. Devisen är att om man inte mår bra så lever man inte väl, och lever man inte väl så mår man inte bra.

Depression kan förstås som förlorad mening, fortsätter hon, där klienten har tappat sin intentionalitet, sin riktning i livet. Ångest anses ha sin bakgrund i livsföringen och ses som ett känslouttryck för att något behöver förändras. Det finns en värdering eller ett grundantagande som leder åt fel håll och inte är synkat med ens inre känsla av vad man egentligen vill.

Här kommer också den existentiella skulden in, skulden över att ha övergivit sig själv. Klienten har inte lyssnat på sin inre röst utan lever efter andras värderingar när det gäller till exempel utbildning, status, om man ska skaffa barn eller hur ens partner ska vara.

– I terapin får klienten reflektera över sin livsberättelse, vad känslorna handlar om och hur en kris, ångest eller depressiva symtom hänger ihop med hur man lever sitt liv och vilka val man har gjort. Det hjälper klienten att förstå sig själv bättre och få insikter som gör det möjligt att förändra ens livssituation, säger Elisabeth Serrander.