Helena Kumblad är senior jurist på Verahill familjejuridik, som erbjuder klienter vägledning i bland annat vårdnadstvister och bodelningsprocesser. Hon möter ofta personer, vanligtvis kvinnor, som är utsatta för ekonomiskt våld av en tidigare eller nuvarande partner och berättar att en del av hjälpen till den utsatta går ut på att uppmärksamma att det faktiskt handlar om ekonomiskt våld.
– Det är man kanske inte alltid medveten om som klient. En del har ingen insyn i sin eller familjens ekonomi över huvud taget. Då gäller det för oss att förklara grundläggande rättigheter. Ett första steg är i regel att få hjälp av en jurist och ibland även en kontakt och samtalsstöd genom till exempel en kvinnojour, säger Helena Kumblad.
Som utsatt är det viktigt att ha ett kompetent juridiskt ombud som förstår det ekonomiska våldet, menar hon.
– Vi upplever att det finns en svårighet att föra bevisning kring ekonomiskt våld eftersom det i regel inte finns någon fällande dom att luta sig mot. Det gör det svårt för domstolen i de civilrättsliga målen att göra någon egen bedömning av det.
LÄS OCKSÅ >>> Lättare än någonsin att ta kontroll över en partners ekonomiska liv
Alla har rätt till juridiskt stöd, men vem ska betala för det? I vårdnadstvister har man ofta möjlighet att få en del omkostnader för rättsskydd ersatta via sin hemförsäkring. Det finns också möjlighet att få rättshjälp via staten om man har mycket låg inkomst, berättar Helena Kumblad.
Vid bodelning får man däremot i regel betala själv för sitt ombud. Utdragna bodelningsprocesser är ett stort problem där ekonomiskt våld relativt ofta förekommer, menar hon.
– Det blir en enorm inlåsningseffekt för dem som är utsatta. De kanske struntar i att genomföra bodelningen för att de inte har råd, trots att de har rätt till pengar.
I höstas tillsatte regeringen en utredning för att se över reglerna för bodelningsprocesser. Utredaren ska bland annat ta ställning till om det bör införas en tidsgräns för bodelningen och om det bör finnas en tidsfrist för när ens partner senast måste begära bodelning.
– Det är positivt, men så länge man inte gör någon utredning kring hur den ekonomiskt svagare parten kan få hjälp i den processen så kommer man inte åt problemet. Trots det har vi en förhoppning om att utredningen ska landa i något bra som gör att det går åt rätt håll. Det här är en väldigt aktuell fråga som berör allt fler.
