Johanna Håkansson och Adam Gustafsson, fältassistenter i Hägersten-Älvsjö.

Tim Andersson

Reporter

26 jun 2023

Sanna Lindberg

Fotograf

26 jun 2023

26 jun 2023

TEMA: UNGAS NARKOTIKABROTT

Fältarna en viktig resurs för unga med drogproblem: ”De behöver mycket stöd”

Johanna Håkansson och Adam Gustafsson, fältassistenter i Hägersten-Älvsjö.

Att bli tagen av polisen är inte alltid någon stor grej för de unga, enligt fältassistenterna Johanna och Adam. Men om någon är motiverad att sluta måste stödet finnas där, och det snabbt.

Tim Andersson

Reporter

26 jun 2023

Sanna Lindberg

Fotograf

26 jun 2023

26 jun 2023

Kontoret i Fruängen har blivit så fint att stadsdelen nu vill att också öppenvården ska kunna använda det. Fältassistenterna har gjort det mysigt för ungdomarna: soffor, filtar och enorma kuddar i ett hörn.

– På fredag kommer det några hit som ska baka. Det är ett gäng som vi har haft en upp- och nedrelation med. Den har gått från att vara ganska pissig till att bli rätt bra. Vi försöker visa att vi är vanliga vuxna som vill dem väl, och inte bara några som går runt och viftar med orosanmälningar, berättar Adam Gustafsson.

Han och hans kollega Johanna Håkansson jobbar tillsammans med sex andra fältassistenter mot gruppen 12–18 år här i Hägersten–Älvsjö. Det är mycket högstadium och tidigt gymnasium – den ålder då många testar narkotika för första gången.

Drogerna är ett problem i området, säger de. De är mycket mer lättillgängliga än för några år sedan.

– Går du in till en åttondeklass och eleverna har sina telefoner så skulle de flesta hitta narkotika inom 15–20 minuter, berättar Johanna Håkansson.

– Jag tror till och med att de skulle hinna få det levererat till skolan på den tiden, säger Adam Gustafsson.

LÄS OCKSÅ >>> Vård för yngre, böter för äldre – vad är bäst för unga som döms för narkotikabrott?

De stöter ibland på ungdomar som brukar, eller berättar om vänner som gör det. Vilka av dem som har dömts för narkotikabrott är dock ingenting som de automatiskt får veta, eftersom det inte nödvändigtvis är någonting som barn eller föräldrar talar om.

– Däremot har vi ju kontakt med ungdomar som lämnar urinprover och får hjälp av Mini-Maria som bland annat har ett cannabisprogram, och av sociala insatsgrupper. Och bland dem kan en del eventuellt ha blivit dömda, säger Adam Gustafsson.

Att bli tagen av polisen är inte alltid en jättestor grej bland de unga här, berättar Johanna Håkansson. Många av dem som har hållit på med droger ett tag låter sig inte hindras av några insatser.

– Är de inte sugna på att sluta så fortsätter de, trots att de måste lämna urinprov som kan vara positiva.

Det behöver inte heller upplevas som något skamligt, tillägger Adam Gustafsson.

– Det är inte: ”Oj, shit, jag måste gå och kissa i ett urinprov, det känns pinsamt.” Snarare: ”Jag har piss i morgon” ­­– som ingenting.

Fältassistenterna ser flera möjliga orsaker till att ungdomarna fortsätter med narkotikan, trots insatserna. En kan vara att de befinner sig i en livssituation där de känner sig pressade av vänner och säljare att fortsätta. En annan har med inställning att göra: det har brett ut sig en mycket liberal attityd till droger, och den gäller inte bara dem som har ett etablerat bruk.

Den är dock inte unik för ungdomarna, påpekar Adam Gustafsson, utan speglar en bredare samhällssyn som också påverkar myndigheter.

– Jag tänker att ringa narkotikabrott kanske inte prioriteras och hanteras som lika allvarligt på socialtjänsten i dag som det gjorde för femton år sedan. Vi var på en föreläsning nyligen med en person som tidigare jobbat på utredning i socialtjänsten och som berättade att man förr alltid inledde en utredning vid ringa narkotikabrott. Så är det inte längre, enligt hennes uppfattning.

Så hur borde samhället svara på de unga som döms för ringa narkotikabrott? 

– De behöver framför allt mycket stöd. Med bara urinproverna kommer man inte långt, säger Johanna Håkansson.

– Det krävs ett helhetstag kring skola, fritid, hem. Det räcker inte med en liten insats. Man måste ta det på större allvar, och sätta in insatser när ungdomen är motiverad.

LÄS OCKSÅ >>> Ris eller ros till svensk narkotikapolitik – nytt forskningsprojekt ska ge svaren

Både Adam Gustafsson och Johanna Håkansson lyfter fram föräldrarnas viktiga roll. Också de behöver stödinsatser för att kunna hantera det barn som brukar narkotika och kanske också har dömts för det. I den ålderskategori som de arbetar med finns familj och skola där som potentiella resurser. Svårare är det några år senare, när den unga vuxna kanske har hoppat av skolan och flyttat hemifrån. I den åldern kan också det sociala stödet vara borta.

– Vi ska ju egentligen inte jobba med personer i den åldern, men vi har kontakt med några som har varit våra ungdomar men som nu är kring tjugo, kanske. Det är svårt att släppa dem, berättar Johanna Håkansson.

De här personerna är utlämnade till att söka hjälp på egen hand, konstaterar de. Där blir de lätt ensamma, och fältassistenterna är kanske den enda kontakt som de talar med.

– Det är lite som att man går från att vara intressant för oss till att man blir mer intressant för polisen. Och då tror jag att vi känner lite att – okej, då ska vi i alla fall vara några som de kan vända sig till och som kan stötta dem, så att allt inte är bränt.

De behöver definitivt mer stödinsatser, tycker fältassistenterna. Inte minst för att det ska finnas någon där den dag som de plötsligt bestämmer sig för att söka hjälp. Annars kan de snabbt ändra sig, säger Adam Gustafsson.

– Om man pratar om narkotika så är så viktigt att man slår på stora trumman så fort man får lillfingret. Man kan inte svara: ”Kul, då ses vi om tre veckor igen”, utan det ska vara: ”Okej, du är motiverad nu – då kör vi.”

Läs mer

Nya SoL
3 okt 2024

Sagt om SoL: "Hoppas det inte längre ska gå att runda barnrättsperspektivet"

Skrivningarna om barns rätt en vinst med nya SoL, menar Åsa Lundstr...

Nya SoL
2 okt 2024

Sagt om SoL: "Vi måste se det här som en uppmaning att förändra arbetssätt"

Andreas Wetterberg, enhetschef för UngAngered, tror på nya SoL och ...

Nya SoL
1 okt 2024

"Jag förstår inte riktigt hur det här ska gå ihop"

Nya socialtjänstlagen är snart här men flera frågetecken kvarstår. ...

Läs även

Tema
25 jun 2024

Panelen: Så ser vi till att intagna får den behandling de behöver

"Vi har en hundraprocentig måluppfyllelse på vår kapacitetsökn...

Tema
18 jun 2024

Sverige uppmanas se mer kritiskt på Danmarks kriminalpolitik

Forskaren: "Vi kan inte utveckla ny lagstiftning och straffa m...

Tema
17 jun 2024

Svårt att föreställa sig Kriminalvårdens jätteökning tycker Mats Ädel

"En farhåga är att det kan bli svårt att ge behandling till al...

Tema
10 jun 2024

Är det rätt prioriterat att satsa miljarder på fler fängelseplatser?

Forskaren Hans Grönqvist svarar: "Programmen utvärderas inte p...

Tema
10 jun 2024

"Vi har aldrig varit i närheten av en sådan ökning tidigare"

Sverige kan komma att få Europas mest fängslade befolkning. Hur rim...

Tema
22 maj 2024

Panelen: Det har vi lärt oss efter hackerattacken

Påverkan, konsekvenser och lärdomar. Fyra personer med särskild erf...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.