Det sociala arbetet ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är en viktig princip som nu också är på väg att skrivas in i socialtjänstlagen, enligt förslag i utredningen Framtidens socialtjänst.
Socionomen har länge haft en ambition att vara en brygga mellan forskning och praktik och nu vill vi förstärka den rollen ytterligare. Från och med i vår kommer forskningen därför att beredas plats i varje nummer av Socionomen. Det blir en fast avdelning där vi ska lyfta fram aktuella och relevanta studier från svenska, och ibland även internationella, forskare, med fokus på resultat och praktisk tillämpning. Urvalet kommer att ske i samarbete med ett vetenskapligt redaktionsråd. Det här innebär att Socionomen inte längre tar emot vetenskapliga artiklar och i sin krönika summerar Hans Swärd sina trettio år som forskningsredaktör för Socionomen.
I nummer 2 kan du också läsa om hur arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck kan stärkas. Forskare uppskattar att så många som var tredje flicka med utlandsfödda föräldrar växer upp splittrade mellan två olika normsystem: i skolan får de lära sig att i Sverige har alla har rätt att själva bestämma över sina liv, medan tongångarna hemma låter annorlunda. Deras frihet, tid och sociala liv kontrolleras i detalj av familjen och många växer upp i tron att barnkonventionen och de fri- och rättigheter de får lära sig om i skolan inte gäller dem. För de här barnen kan det vara livsavgörande att vuxna i deras omgivning ser, och vågar agera.
Men när våldet är ett faktum är det svårt att skapa förändring. Familjebehandling fungerar nästan aldrig när det gäller hedersförtryck, enligt de experter Socionomen intervjuat. Det gör tidigt förebyggande arbete med normer och värderingar ännu viktigare, om vi vill skapa förändring på sikt. För inom några år kommer många av dagens tonåringar att själva vara föräldrar. Vilka normer vill vi att de ska föra vidare till sina egna barn?
LÄR MER >> Nu stöper vi om i forskningsartiklarna
