Det senaste decenniet har klyftorna ökat. Hur vill vi forma det sociala 20-talet?

Lena Engelmark

Chefredaktör och ansvarig utgivare

11 dec 2020

11 dec 2020

Året var 2010. Allt kretsade kring Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning. Socionomens redaktion arrangerade en stor fattigdomsdebatt tillsammans med de främsta forskarna, författarna och journalisterna på området. Riksdag och regering var där och lyssnade till hur social förändring kunde bli möjlig för fattiga människor i Sverige, Europa och världen. Socionomens stora temanummer i samma ämne trycktes i dubbel upplaga och nådde inte bara politiker i Sverige utan också i Norden. Alla socionomstudenter i landet fick dessutom ett eget exemplar av Socionomen för att kunna hänga med i undervisningen där temanumret användes som kurslitteratur. Nu skulle utanförskapet, skammen och barnfattigdomen äntligen få ett slut.

- Ungdomar har svårare att dölja knappa resurser när till exempel foton delas på sociala medier och livsstilen visas upp.

Det ekonomiska biståndet var en av de centrala frågorna. Torbjörn Hjort, docent i socialt arbete, lyfte i temanumret fram att syftet med socialtjänstlagen var att socialbidragstagare till viss del skulle kunna konsumera som andra. Tendensen vid denna tidpunkt var dock att man gjorde allt restriktivare bedömningar och att man i allt högre grad bortsåg från hur allmänheten konsumerade då man konstruerade riksnormen. Det fanns därför anledning att följa hur hanteringen av socialbidraget utvecklades, poängterade han i sin artikel 2010.

När Torbjörn Hjort nu tio år senare studerar utvecklingsförloppet konstaterar han att riksnormen halkat efter den allmänna inkomstökningen i Sverige. Det innebär i sin tur att avståndet till det som kan betraktas som normal konsumtion har ökat i förhållande till riksnormen, skriver han Socionomen nr 8.

Parallellt med detta har barnfattigdomen, som Socionomen behandlade i ett eget kapitel i temanumret 2010, blivit mer komplex. Teknikens expansion har visserligen fört oss framåt men gör samtidigt människor mer sårbara för avvikelser, visar Torbjörn Hjort. Ungdomar har svårare att dölja knappa resurser när till exempel foton delas på sociala medier och livsstilen visas upp.

De sociala klyftorna har med andra ord blivit tydligare och mer kännbara vilket knappast varit socialtjänstlagens intentioner. Har socialpolitiken och juridiken hängt med tidens gång? Ett årtionde är till ända, nu är det jul igen och karusellen snurrar vidare in i nästa decennium…

Lena Engelmark

Chefredaktör och ansvarig utgivare

11 dec 2020

11 dec 2020

Läs mer

Verktyg
7 jan 2026

Isak fick hjälp av barnombud: ”Alltid på min sida”

Första gången han fick kontakt med Barnrättsbyrån var Isak nervös. ...

Verktyg
5 jan 2026

Barnombud – Med barnet som uppdragsivare

Varje vecka hör barn av sig till Barnrättsbyrån. Här kan barn som h...

Aktuellt
5 jan 2026

Nya lagar 2026 som du måste hålla koll på

Bostadsbidraget för barnfamiljer höjs, oskuldskontroller förbjuds o...

Läs även

Ledare
30 dec 2025

Hej då 2025: tillbakablick på ett händelserikt år

2025 var året då Sverige äntligen fick en ny socialtjänstlag. Men d...

Ledare
12 dec 2025

Sverige är inte längre ”landet lagom”

I ett hårdare klimat där fler hamnar utanför hoppas Socionomens che...

Ledare
15 okt 2025

Vad är nya SoL värd när politikerna struntar i evidensen?

Forskning och evidens verkar inte bita på de som vill ha en sänknin...

Ledare
12 sep 2025

Nytt nummer: Stoppa undan skämskudden

När skammen griper tag i en och etsar sig fast kan den förvandlas t...

Ledare
1 jul 2025

"3 råd till regeringen inför nya SoL"

Nu har den nya socialtjänstlagen trätt i kraft. Här ger Socionomens...

Ledare
12 mar 2025

"Vad är svaret, om inte 42?"

Socionomens chefredaktör Annika Sjöberg skriver om mening, existent...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.