Chefredaktören: Vi måste tro på att kvinnan kan få jobb

Utlandsfödda kvinnor får sämre och färre arbetsmarknadsinsatser jämfört med män. Vill vi ha förändring måste vi själva tro på att den är möjlig, skriver chefredaktör Lena Engelmark.

Lena Engelmark

Chefredaktör

27 maj 2021

27 maj 2021

”Det är många som har dömt mig utifrån den bakgrund och etnicitet jag har och den religion jag tillhör snarare än de kunskaper som jag visar.” Det är Benin Al-Najjar som berättar, en av skådespelarna i uppsättningen Svenska Hijabis som gick på Dramaten i Stockholm för några år sedan. I en intervju för Socionomen beskrev hon och de andra högskoleutbildade aktriserna den diskriminering och mobbning de ofta upplevt under studier och på arbetsplatser. Ändå är de muslimer som är födda i Sverige.  

LÄS MER: Temaläsning: Därför har utlandsfödda unga kvinnor svårt att få arbete 

Vi vet att utlandsfödda unga kvinnor har svårt att få jobb. Vi vet också att hederskultur och förtryck som härstammar från hemländerna hindrar vissa unga utrikesfödda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. Men reglering och segregering av kvinnan i den muslimska världen har andra orsaker än religion, hävdade Benin i Svenska Hjiabis under intervjun. Hedersförtryck handlar mer om kulturella och traditionella värderingar inom en viss omgivning eller ­familj än religiös tillhörighet, ­poängterade hon. 

Huruvida kvinnan är utlandsfödd eller ej kanske inte är avgörande för hennes svårigheter att få jobb. Trots att aktriserna i Svenska Hijabis är födda i ­Sverige, högskoleutbildade och yrkesverksamma upplever de lägre förväntningar och nedlåtande ­attityder just på grund av sin religion. Att ­arbetsgivare tror att de kan mindre på grund av ­slöjan på huvudet är inte ­ovanligt. ”Man slänger in kommentarer lite diskret för att markera att ’du är förtryckt’ eller ’du är på det här sättet’”, var ekonomen Shamas erfarenhet av arbetskamraterna.

I nya numret av Socionomen framkommer också att myndigheters uppfattning om att utrikesfödda kvinnor inte vill eller får arbeta gör att de inte erbjuds rätt insatser. Utlandsfödda kvinnor får sämre och färre arbetsmarknadsinsatser från Arbetsförmedlingen jämfört med män. Kanske är det i denna ände vi måste börja; vill vi ha förändring måste vi själva tro på att den är möjlig.

Lena Engelmark

Chefredaktör

27 maj 2021

27 maj 2021

Läs mer

Ledare
13 mar 2026

”Viktigt att reflektera över hur orden landar”

Ord spelar roll – ord är makt! Det menar Socionomens chefredaktör A...

Aktuellt
11 mar 2026

”Vi måste jobba med medarbetarskap, ledarskap och en samsyn”

Ett jobb i välfärden är att göra skillnad på riktigt, sägs det. Var...

Debatt
11 mar 2026

”Dreven göder misstron mot socialtjänsten”

Den aktivitet i sociala medier som följt den senaste tidens granskn...

Läs även

Ledare
13 mar 2026

”Viktigt att reflektera över hur orden landar”

Ord spelar roll – ord är makt! Det menar Socionomens chefredaktör A...

Ledare
14 jan 2026

Det sociala arbetets framtid – vart är vi på väg?

Ett paket som skickades till Socionomens redaktion gjorde oss uppmä...

Ledare
30 dec 2025

Hej då 2025: tillbakablick på ett händelserikt år

2025 var året då Sverige äntligen fick en ny socialtjänstlag. Men d...

Ledare
12 dec 2025

Sverige är inte längre ”landet lagom”

I ett hårdare klimat där fler hamnar utanför hoppas Socionomens che...

Ledare
15 okt 2025

Vad är nya SoL värd när politikerna struntar i evidensen?

Forskning och evidens verkar inte bita på de som vill ha en sänknin...

Ledare
12 sep 2025

Nytt nummer: Stoppa undan skämskudden

När skammen griper tag i en och etsar sig fast kan den förvandlas t...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.