Låt oss lyssna på dem som behöver hjälp i stället för att släppa fram några saliga som sakkunniga, skriver psykoterapeuten Tobias Sahlin i sin krönika.

Tobias Sahlin

Psykoterapeut

19 jan 2022

19 jan 2022

Tv-experten: ”Dags att ändra synen på beroende- problematik”

Låt oss lyssna på dem som behöver hjälp i stället för att släppa fram några saliga som sakkunniga, skriver psykoterapeuten Tobias Sahlin i sin krönika.

Tobias Sahlin, psykoterapeut och expert i tv-programmet Behandlingen, skriver att det finns ett större stigma kring beroendeproblematik än psykisk ohälsa.

Tobias Sahlin

Psykoterapeut

19 jan 2022

19 jan 2022

Varför är det mindre ok att ha ett substansbrukssyndrom än annan psykisk ohälsa? Jag skulle säga att det saktfärdiga i avstigmatiseringen delvis kommer inifrån – från vården.

När jag började jobba i beroendevård för trettio år sedan sjöngs sången – Psykiatrin har misslyckats, orsaken till missbruk är oviktig och bara personer med egen erfarenhet vet något: It takes one to know one. Så mutades problemområdet in och utvecklingen stagnerade.

Styrkan i identifikation och gemenskap som hjälpmedel inom mänskliga problemområden har alltid funnits. Självhjälpsgrupper och mentorskap är ovärderliga komponenter i ett hälsosamt civilsamhälle. FHM skriver i sin skrift Minska stigmatiseringen kopplad till psykisk ohälsa att det är viktigt att blanda in personer med egen erfarenhet i motivations- och hjälpinsatser. Stort tack till AA med dess avknoppningar. Men det är inte detsamma som vård. Före detta deprimerade får inte bedriva vård med sin egen historia och en diplomutbildning till depressionsterapeut som huvudsakliga meriter. Där har vi bättre koll – varför då? Jo, det finns ett större stigma kring beroendeproblematik än psykisk ohälsa.

Jag har under åren vid oräkneliga tillfällen hört att personer med beroendeproblematik inte kan välja sin egen vård. Allt under parollen att de inte vet sitt eget bästa, de är maktlösa och därmed otillräkneliga. De behöver kontrolleras. Detta är en produkt av en självutnämnd profession med undermålig grundläggande kompetens och helhetssyn kring människor. Ett skrå utan utvecklande självgranskning, uppbyggnad av ideologi och med subjektiva överföringar som huvudsakligt verktyg. 

En god vän till mig, psykolog som driver behandlingshem för personer med ätstörningar, sade en gång, i all sin självklarhet:

– Om en patient hos oss skulle kräkas efter en måltid skulle vi inte överväga att skriva ut hen. I alla fall inte på grund av det. Det har inget med motivation att göra.

Detta sker dagligen för den som har oturen att ha ett substansbrukssyndrom i stället. De blir utsatta för generaliserade krav, villkorad hjälp och rena projektioner i stället för den individbaserade hjälp de borde få. Speciellt när de också lider av annan psykisk ohälsa, vilket 75 procent gör.

Detta gjorde att jag valde att delta i att organisera och utföra behandling på tv. Efter månader av förarbete med anamnestagning och individuell problem-definition tog den internatförlagda tiden vid. Deltagarna hade olika nivåer och typer av problematik, därav olika mål.
I programmet Behandlingen fick deltagarna och vi i behandlingsteamet chansen att kommunicera upplevda stigma-stinna skevheter kopplade till beroende och psykisk ohälsa. Jag hoppas innerligt att de individuella berättelserna tog plats hos tittarna, det gjorde de i mig. 

Nu har även Samsjuklighetsutredningen landat. Där lyder ett av de tio reformförslagen att program för förstärkt brukarinflytande och minskad stigmatisering ska bedrivas. Heja Anders Printz et al! Låt oss lyssna på dem som behöver hjälp i stället för att släppa fram några saliga som sakkunniga. Med mindre subjektivitet och ideologi kommer vi att stå ut med att målsättning och problemkomplexitet varierar. Att ge människor inflytande över sin vård kräver bred kompetens och mod. Låt 2022 vara året då vi vågar mer.

Tobias Sahlin, psykoterapeut och expert i tv-programmet Behandlingen.

Läs mer

Nyheter
13 feb 2023

Stadsmissionen kräver åtgärder från regeringen för att motverka hemlöshet

Rapporten ”Hemlös 2023”, som nyligen presenterades av Sveriges Stad...

Tendens
20 mar 2023

Livet i skuggsamhället – ett utanförskap som riskerar att växa: ”Det är svårare nu”

Regeringar och myndigheter har under flera år försökt bekämpa det s...

Ledare
15 mar 2023

Färskt nummer ute av Socionomen – tema trauma och hur det kan gå i arv

Hur kan en generations trauma påverka nästkommande? Det har vi unde...

Nyheter
15 mar 2023

Nationellt centrum för kvinnofrid tar uppmärksammad LSS-fråga vidare

Att FREDA-kortfrågor och AKK används i låg utsträckning i möte med ...

Läs även

Krönika
17 feb 2023

Krönika: Arbetssätten måste anpassas efter klienterna

För att kunna möta utmaningarna i välfärden behöver vi gå ifrån hie...

Krönika
5 jan 2023

Krönika: ”Se över din mentala ergonomi”

När arbetsuppgifterna hopar sig är det lätt att stress och ångest k...

Krönika
16 nov 2022

Krönika: Vi är de som måste orka, hoppas och tro – även om vi blir besvikna

Det är vårt ansvar som handläggare att vara den personen som tar em...

Krönika
23 sep 2022

Krönika: Viktigt hur man formulerar frågor för att få givande svar

Om vi i stället för den sjukdomsbaserade frågan skulle fråga vad de...

Krönika
8 sep 2022

Krönika: Socialarbetare behöver en gemensam värdegrund

Socialarbetaren har gått från att vara en professionell medmänniska...

Krönika
27 jun 2022

Ett tack och farväl till alla läsare

Pia Litzell Berg ser tillbaka på sina elva år som redaktör för Psyk...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.