Alain Topor. Montage: Gettyimages/Privat

Alain Topor

Professor vid Universitetet i Agder, docent vid Stockholms universitet

23 sep 2022

23 sep 2022

Krönika: Viktigt hur man formulerar frågor för att få givande svar

Alain Topor. Montage: Gettyimages/Privat

Om vi i stället för den sjukdomsbaserade frågan skulle fråga vad det är som händer i Sverige som får människor att känna oro och otrygghet skulle vi kunna få helt andra svar och lösningar. Det skriver forskaren Alain Topor i en krönika.

Alain Topor

Professor vid Universitetet i Agder, docent vid Stockholms universitet

23 sep 2022

23 sep 2022

Med sommarens nummer av Socionomen följde en bilaga från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Där kunde man läsa att olika undersökningar tyder på att mer än en tredjedel av pojkarna och över 40 procent av flickorna i elvaårsåldern har sådana problem med psykisk ohälsa att de själva eller deras omgivning lider av dem.

Men vad betyder ”psykisk ohälsa”? Läser man SBU:s skrift så innebär den att någon lider, men kanske inte personen själv. En antydan får man när man läser vidare om de program som ska förebygga lidandet. Det handlar om utagerande problem, depressivitet och ångest.

De insatser som granskats verkar ha tveksamma resultat. Positiva i början, osäkra efter ett tag. Som vanligt behövs mer forskning. Men är det verkligen så?

1989 publicerade Lars Gustafsson boken Problemformuleringsprivilegiet. Den som har makt att bestämma hur en fråga ska formuleras, formulerar även de möjliga svaren. Som man frågar får man svar.

I dag besitter SBU och Socialstyrelsen detta privilegium i Sverige, och de verkar inom en bio-medicinsk tankeram. De frågar inte hur det kan komma sig att över en tredjedel av barnen på väg in i tonåren bedöms ha psykisk ohälsa. Har den svenska befolkningen drabbats av en våg av genetiska och/eller hjärnskador? När så många människor anses av myndigheterna vara psykiskt ”sjuka”, är det verkligen möjligt att tro att det rör sig om individuella problem som skall behandlas med individuella insatser, främst medicin?

Om vi i stället för den sjukdomsbaserade frågan skulle fråga vad det är som händer i Sverige som får människor att känna oro och otrygghet skulle vi kunna få helt andra svar och lösningar.

Forskningen pekar på två saker: Människors levnadsvillkor har förändrats och ojämlikheten har ökat. Fler och fler arbetar under allt osäkrare arbetsvillkor. Skolorna har privatiserats, segregerats och inriktats på individuella prestationer. I dag har vi matfattigdom i Sverige med köer framför Stadsmissionens lokaler. Socialt stöd behovsprövas med allt tätare mellanrum och nivån på försörjningsstödet har kraftigt urholkats.

Samtidigt har reformer för att förbättra människors levnadsvillkor försvunnit från agendan. Sex timmars arbetsdag. Medborgarlön. En rimlig pension för alla…

Forskningen pekar entydigt på att de sociala villkoren påverkar människors mående. Men det är ingen ”sjukdom” att må dåligt på grund av de levnadsvillkor man lever under. Och är det ingen sjukdom kan inte insatserna främst vara individuella diagnoser och läkemedelsordinationer.

Forskningen visar att minskade ekonomiska klyftor förbättrar en befolknings psykiska hälsa. Bättre ekonomiska villkor gör att folk även med allvarliga psykiska problem mår bättre.

I en tid då de psykiatriska diagnoserna förlorar sin trovärdighet, de bio-medicinska förklaringarna om de psykiska problemens orsaker visar sig inte hålla och de vanligaste medicinska och psykologiska behandlingarna verkar sakna sin utlovade effektivitet, så finns en öppning för sociala perspektiv.

Ett första steg vore att kraftigt minska bruket av psykiatriska diagnoser i beslut inom socialtjänsten. Ett annat att åter börja argumentera för sociala reformer.

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

Socialt arbete
22 sep 2022

Nicolas Lunabba: ”Vi måste skapa en våg av medmänsklighet i detta mörker”

Ett Sverige märkt av social orättvisa, klassklyftor och fattigdom, ...

Nyheter
21 sep 2022

Nytt verktyg ska förbättra tillvaron för barn som lever med föräldrar i konflikt

Juristerna Linda Ljunggren Syding och Elisabeth Scholander fick nog...

Läs även

Krönika
8 sep 2022

Krönika: Socialarbetare behöver en gemensam värdegrund

Socialarbetaren har gått från att vara en professionell medmänniska...

Krönika
27 jun 2022

Ett tack och farväl till alla läsare

Pia Litzell Berg ser tillbaka på sina elva år som redaktör för Psyk...

Krönika
29 maj 2022

Ola Tornberg om att vara är en god lyssnare utan att bli hjälpnödig

Det är ett hantverk att lyssna på ett sätt som skapar tillit och ko...

Krönika
2 mar 2022

Krönika: Trettio år med ett forskningssupplement

Forskningssupplementet läggs nu ner i sin nuvarande form och supple...

Krönika
19 jan 2022

Tv-experten: ”Dags att ändra synen på beroende- problematik”

Tobias Sahlin, psykoterapeut och expert i tv-programmet Behandlinge...

Krönika
10 nov 2021

Thomas Lerner: ”Mötet med Astrid påverkade mig starkt”

Med kanske omedvetna fördomar om funktionshinder, fick författaren ...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.