I debatten om kriminalitetens konsekvenser riktas ofta strålkastarljuset mot brottsoffren och de som begår brott. Men en grupp glöms nästan alltid bort – syskonen. Organisationen Buff Sverige skriver i en debattartikel att samhället måste bli bättre på att se och erkänna deras situation.
Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse, Bufff
3 dec 2024
På Bufff möter vi dagligen barn och unga som har en frihetsberövad anhörig, däribland syskon. Att vara syskon till någon som frihetsberövas är en extremt påfrestande situation som präglas av skam, stigma och social isolering. Vi ser att de påverkas både direkt och indirekt av brottets efterdyningar, en dömande omgivning och förändringar i familjestrukturen.
De kan till exempel tvingas ta över ekonomiska skulder som deras frihetsberövade syskon lämnat efter sig och uppleva känslomässig isolering eftersom de inte vill belasta eller oroa sin familj ytterligare. Dessutom kan de själva bli brottsoffer genom att utsättas för hämndhandlingar som ett resultat av deras syskons kriminella livsstil. Med andra ord är det en utsatt grupp som ofta lämnas ensamma i en redan kaotisk situation.
Forskning visar att starka syskonrelationer kan bidra till att människor klarar livets utmaningar bättre. Men när ett syskon är frihetsberövat, kan den relationen försvagas eller försvinna helt, vilket kan ha en livslång negativ inverkan på det kvarvarande syskonet.
VILL DU SKICKA IN EN DEBATTARTIKEL? >>> Läs mer här
Utan adekvat stöd och förståelse riskerar syskonet att bära med sig effekterna av sin syskonsituation långt in i vuxenlivet. De löper exempelvis betydligt högre risk än andra barn att utveckla psykisk ohälsa eller själva hamna i kriminalitet, om de inte får det stöd de behöver i tid.
För en frihetsberövad person kan stödet från ett syskon vara avgörande för att lämna kriminaliteten bakom sig. Det har visat sig att stöd från nära och kära, inklusive syskon, kan ha en större påverkan på en persons beslut att lämna ett kriminellt liv än många myndighetsåtgärder. Att ge ett syskon adekvat stöd är med andra ord att jobba brottspreventivt, motverka psykisk ohälsa och säkerställa samhällsekonomiska vinster.
När en familjemedlem blir frihetsberövad finns det stöd att få från olika myndigheter och organisationer. Men ofta förbises syskonens unika situation. För många barn och unga är deras frihetsberövade syskon en förebild och många gånger den enda de lyssnar på. När den bilden kastas omkull, uppstår komplexa och svåra känslor som kräver ett bemötande präglat av förståelse och empati.
För att yrkesverksamma som möter dessa barn ska kunna ge adekvat stöd, är det avgörande att de har tillgång till rätt information och kunskap om syskonens specifika behov och utmaningar. Några viktiga insatser kan exempelvis vara:
- Kontakt med det frihetsberövade syskonet: Om det är för deras bästa bör syskonet få ha kontakt med sitt frihetsberövade syskon. Denna kontakt kan vara avgörande för att bevara en stark syskonrelation som kan fungera som en viktig stödfaktor.
- Inkludering i insatser: Samhället och myndigheter måste inkludera syskonen i sina insatser. Det är avgörande att de inte bara fokuserar på föräldrar eller den frihetsberövade, utan ser hela familjen som en enhet som behöver stöd.
- Information och kunskap: Yrkesverksamma som möter familjer med frihetsberövade anhöriga behöver förstå att och hur syskon påverkas.
- En trygg vuxen att prata med: Det är viktigt att syskonen har någon utanför familjen att prata med om sin situation. Det kan vara en mentor, en förebild eller en annan trygg vuxen som kan erbjuda stöd och vägledning så att syskonet inte behöver ta känslomässigt ansvar för den vuxnes känslor.
- Se dem som egna individer: Syskonen till de frihetsberövade måste ses som egna individer med egna behov. De förtjänar att bli sedda och hörda.
Den hårda ton som ofta används i samhällsdebatten om kriminalitet bidrar till att familjerna tystnar och drar sig undan. Vi måste skapa en miljö där de vågar söka hjälp. Vi måste ta det första steget genom att erkänna deras situation och visa att vi är där för att stödja dem.
Det handlar om att ge dem en röst och en plats i debatten, att lyssna på deras behov och erbjuda de resurser de behöver för att kunna leva ett liv med mindre skam och utanförskap. Genom att göra detta kan vi inte bara bryta den negativa spiralen utan också bidra till att skapa en generation som känner sig sedd, hörd och värdefull.
Läs mer
Läs även
"Barn och unga på HVB har rätt till en stabil skolgång"
Svenska Vård efterlyser i en debattartikel två åtgärder för att öka...
"Nya socialtjänstlagen missar målet"
Nya SoL är lovvärd, skriver socialchefen Johan Hellberg i ett debat...
"Prioritera sociala barnavården när kunskap om existentiell hälsa tas fram"
Johan Assarsson och Sara Pettersson från Lunds kommun lyfter vikten...
"Den generella socionomutbildningen ger mångfaldens förståelse"
Två forskare från Mälardalens universitet framhäver vikten av att u...