5 jun 2025

Debatt

”Evidensen är en del av lösningen”

opinion-sign
Detta är en replik på Åsa Flood Johanssons debattartikel "Jakten på den försvunna lösningen"

Evidensbaserade metoder är i sig inte problemet, det handlar om hur vi använder dem i mötet med människan. Forskarna och psykoterapeuterna Jonna Granberg och Raimo Lappalainen skriver en replik på en debattartikel av Åsa Flood Johansson, om effektiviseringsiver.

Jonna Granberg

Socionom/fil.mag. i socialt arbete, leg. psykoterapeut studerande

5 jun 2025

Raimo Lappalainen

Psykolog, professor emeritus i psykologi och psykoterapi, leg. psykoterapeut

5 jun 2025

Gettyimages

Foto

5 jun 2025

5 jun 2025

I sin debattartikel ”Jakten på den försvunna lösningen” (2025-05-21) beskriver Åsa Flood Johansson ett samhälle som alltmer jagar metoder, effektivisering och evidenssäkring – men där kontakten med människors behov och relationer riskerar att gå förlorad. Vi håller med – men vill också komplettera.

Vi menar att de evidensbaserade metoderna i sig är inte problemet. Det handlar om hur vi använder dem – i mötet med människan.

Tänk dig en familj som besöker socialtjänsten efter en orosanmälan. Dottern skär sig. Sonen går inte till skolan. Mamman är utmattad. Pappan dricker. När ni möts uttrycker han ilska, motstånd och misstro. Din puls slår i halsgropen.

Det här är en välbekant situation för många socialarbetare. Men hur kan vi hjälpa familjen? Vad ska vi säga?

Kanske börjar det i oss själva. I att vi ställer oss frågorna: Hur kan jag förstå vad som händer – i klienten och i mig? Hur behåller jag balansen? Och – som Åsa Flood Johansson är inne på – hur kan jag kommunicera på ett sätt som skapar kontakt, trygghet och riktning?

VILL DU SKICKA IN EN DEBATTARTIKEL? >> Läs mer här

Jonna Granberg. Foto: Privat

Här finns evidensbaserade metoder – men de behöver användas med närvaro, öppenhet och flexibilitet. Sättas i ett sammanhang där relationen är lika viktig som tekniken.

Låt oss se på några av de verktyg vi har för svåra samtal:

  • Beteendeanalys, som ofta används inom KBT, kan också användas i kliniskt socialt arbete. Vad utlöser ett beteende – och vad vidmakthåller det? Genom att se kedjan av triggers, tankar, känslor, beteenden och dess konsekvenser kan vi förstå både våra egna och klientens reaktioner. Det gör det lättare att bygga relationer och se var i processen vi kan skapa förändring.
  • Självreglering, med tekniker från både KBT och ACT, ger oss möjlighet att stå kvar i det svåra. Genom att arbeta med våra värderingar och medveten närvaro – men också med att omstrukturera våra tankar eller att fixera mindre på dem, samt med självmedkänsla och acceptans – kan vi hitta tillbaka till vår inre balans. Och det är den balansen som gör det möjligt att skapa trygghet för klienten.
  • Relationsinramningsteori, RFT, synliggör hur ord och associationer formar våra upplevelser. Ett enda begrepp – som ”anmälan” – kan väcka mycket varierande reaktioner från individ till individ så som skam, försvar eller sorg. Genom små skiftningar i språk kan vi öppna nya vägar i samtalet. Att välja ord med omsorg är inte kosmetik. Det är en del av kontakt och förändring.
  • Motiverande samtal (MI) erbjuder konkreta kommunikationsverktyg för att möta motstånd och framkalla förändringsprat. Med öppna frågor, reflektioner och sammanfattningar lyssnar vi efter det som rör sig i klienten. Vi samarbetar för att förstärka motivation och riktning.
  • Systemteori hjälper oss att se helheten i en familj. Genom att förstå hur roller, lojaliteter, upprepade mönster och känslomässiga band påverkar familjedynamiken kan vi arbeta för att hela systemet får syn på sig självt – och därmed förändras tillsammans. Det stärker varje enskild röst genom att den sätts i ett meningsfullt sammanhang.

När dessa evidensbaserade perspektiv, förhållningssätt och metoder tillämpas tillsammans – med lyhördhet, relation och långsiktighet – uppstår något värdefullt. Det som annars kunde kännas fragmenterat blir en helhet. Vi får stöd för både struktur och mänsklighet.

Evidensen står inte i motsats till det mänskliga. Den är en del av lösningen.

Jonna Granberg

Socionom/fil.mag. i socialt arbete, leg. psykoterapeut studerande

5 jun 2025

Raimo Lappalainen

Psykolog, professor emeritus i psykologi och psykoterapi, leg. psykoterapeut

5 jun 2025

Gettyimages

Foto

5 jun 2025

5 jun 2025

Läs mer

C-uppsatser
29 jul 2025

"Möjligheterna att individanpassa insatserna var otroligt begränsade"

Biljana Todorovic och Linnea Vikenadler har studerat socialsekreter...

Porträtt
25 jul 2025

Pernilla om att göra allt för sitt barn – men att tvingas till avstånd

När sonen dömdes till ett långt fängelsestraff fattade Pernilla Per...

C-uppsatser
22 jul 2025

USA:s krigsföring leder fortfarande till funktionsnedsättningar i Vietnam

Linn Dovrén och Agnes Månsson berättar om sitt C-uppsatsarbete – so...

Läs även

Debatt
2 jul 2025

"Socialsekreterares säkerhet är en demokratifråga"

Bör socialsekreterare likt poliser få tjänstenummer för att skydda ...

Debatt
19 jun 2025

"Oersättlig kunskap går förlorad"

Ungdomshandledaren Homeira Tari om vikten av kultur, bildning och a...

Debatt
16 jun 2025

"LVU-placerades behov före prestige och strukturell rasism"

Uppmaningen: Kartlägg, kvalitetssäkra och öka den kulturella kompet...

Debatt
9 jun 2025

"Från vetenskaplig evidens till förförd av juridiken"

Rikard Eriksson, professor i socialt arbete, ser en risk med att ge...

Debatt
6 jun 2025

"Socialtjänsten behöver nya riktlinjer för rättssäkra barnsamtal"

Forskaren Anneli Larsson listar i en debattartikel flera punkter so...

Debatt
21 maj 2025

"Jakten på den försvunna lösningen"

Att ständigt testa nya metoder i jakten på lösning är inte ansvarsf...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.