Chefer inom socialtjänsten förväntas leda i frontlinjen mot gängkriminalitet och dödligt våld, samtidigt som de ska bära ansvaret för medarbetares arbetsmiljö och driva stora förändringar enligt den nya socialtjänstlagen. Ändå talas det alldeles för lite om vad dessa chefer själva behöver för att orka. Chefshandledning är inte en kostnad – det är en nödvändig investering för hela socialtjänstens framtid.
Vi har båda egna erfarenheter av hur avgörande handledning kan vara för att orka i längden. Jag (Martina Poulsen reds. anmärkning) har vid fyra tillfällen under mitt yrkesliv själv bett om extra stöd: när samarbetssvårigheter uppstod, när berättelser om sexuellt våld nästan krossade min själ, när chefsuppdraget kändes övermäktigt – och nu, i rollen som enhetschef med ansvar för grupper som dagligen arbetar nära gängkriminalitet, narkotika och dödligt våld.
Att vara chef i socialt arbete idag innebär att bära ansvar för både medarbetares arbetsmiljö och för samhällets mest utsatta. För oss som leder grupper i frontlinjen mot kriminalitet är trycket enormt. När barn betalas för att utföra morduppdrag och när komplexa riskbedömningar måste göras under tidspress – då sliter det inte bara på beslutsförmågan, utan också på oss som människor. Det finns tillfällen då jag (Martina Poulsen reds. anmärkning) har gått ut i skogen och helt enkelt skrikit rakt ut. Skriket har stått för en vanmakt över att barn betalas för att utföra morduppdrag och att barn faktiskt kan sakna den slutgiltiga spärren mot att trycka på avfyraren.
Genom handledning får vi chefer möjlighet att reflektera kring de mest komplexa besluten, bearbeta känslomässigt påfrestande händelser och utveckla strategier som gör att både vi själva och våra arbetsgrupper kan hålla över tid. Starka chefer bygger i sin tur en starkare socialtjänst.
Att leda operativa grupper som arbetar med uppsökande arbete i den kriminella miljön kräver ett oerhört närvarande och tryggt ledarskap, annars är det väldigt lätt att tappa bort sig i svåra beslut och komplexa avvägningar.
Den nya socialtjänstlagen, som trädde i kraft den 1 juli 2025, markerar en tydlig förflyttning mot ett mer förebyggande och kunskapsbaserat arbetssätt. Ambitionen är lovvärd, men den innebär också att kraven på chefer har ökat. Chefer inom socialtjänsten ska inte längre bara leda i befintliga system – de förväntas samtidigt driva en omfattande omställning.
Organisationer som snabbt ska ställa om – till exempel att arbeta mer uppsökande – utsätter sina chefer för ett både praktiskt och känslomässigt tryck. När vi får professionellt stöd stärks vår motståndskraft, beslutsförmåga och långsiktighet. Att investera i chefers handledning och samtalsstöd är därför inte en kostnad. Det är en strategisk satsning som stärker hela socialtjänstens uthållighet och förmåga att möta gängkriminalitet och de nya krav som lagen ställer.
Det är dags att tala öppet om hur svårt chefskapet i socialtjänsten är. Det är dags att dela erfarenheter, lyfta behovet av stöd och se till att chefer får de verktyg de behöver för att orka. Utan chefer som håller står hela omställningen på spel. Och ytterst handlar det om det mest grundläggande: att vi ska kunna skydda de barn och unga som hotas av att dras in i kriminalitet och våld.
Författare:
Anders Bolund, socionom och handledare.
Martina Poulsen, socionom och enhetschef inom socialtjänsten i Jönköpings kommun.
