Psykoterapeuter ”glömdes bort” i kunskapsstöd

Pontus Strålin, en av projektledarna till Socialstyrelsens rapport, har motiverat exkluderingen av psykoterapeuter med ett beslut om att främst omnämna grundprofessioner i rapporten.

Finns det någon bakomliggande orsak till den avvägningen?

– Nej, egentligen inte. Det skulle inte ha varit fel att inkludera psykoterapeuter i den här listan. Så här i efterhand kan vi se att det skulle ha varit bra att ha tagit med den gruppen, säger han.

– Vi har haft en dialog med Akademikerförbundet SSR och med Psykoterapeutföreningen efter att målbilden presenterades, just med anledning av reaktionerna. Vi kommer att uppmärksamma psykoterapeuter mer i slutrapporteringen.

LÄS OCKSÅ >>> Färre vägar till att bli psykoterapeut: ”Det här är ett jättebekymmer”

Pontus Strålin vill i nuläget inte gå djupare in på hur det ska uppmärksammas utan hänvisar till nämnda slutrapportering som redovisas i slutet av mars.

I målbilden lyfter utredningen också att det ska finnas tillgång till framför allt psykologer på vårdcentralerna. Liselotte Lökken Svärd ställer sig frågande.

– Det finns risker med att inte samtidigt lyfta fram psykoterapeuter. Primärvården är ju första linjens psykiatri och om man tittar i Socialstyrelsens nationella riktlinjer så är ju psykoterapi förstahandsval vid flera tillstånd. Trots det nämns inte psykoterapeuter som är den yrkesgrupp som har specialistutbildning i psykoterapi. Det är konstigt.

Pontus Strålin. Foto: Privat

Pontus Strålin menar att psykologer har den högsta formella utbildningen inom psykologi och även inom psykiatriska bedömningar och utredningar, och att det också var en fråga som uppmärksammades från externt håll.

– Det var någonting som lyftes fram i dialogmöten med olika intressenter och som fick ett starkt bifall i den konsensusprocess som genomfördes tillsammans med regionernas förvaltningar.

Bland de intressenter man pratat med före publiceringen av målbilden  finns bland annat myndigheter, professionsföreningar, och brukar- och närståendeföreningar, och även representanter från olika verksamheter, förklarar Pontus Strålin; däribland kuratorer, psykoterapeuter, psykologer, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter.

Akademikerförbundet SSR eller Psykoterapeutföreningen, som ju representerar både psykoterapeuter och hälso- och sjukvårdskuratorer, pratade man dock inte med innan publiceringen. Det skedde först efteråt.

– Socialstyrelsen försöker i olika uppdrag involvera representanter för olika intressenter, till exempel professioner. Men om det finns flera organ som representerar samma eller närliggande grupper kan ett urval bli aktuellt, säger Pontus Strålin.

Att Psykoterapeutföreningen inte kontaktades innan publicering är olyckligt, säger Liselotte Lökken Svärd.

– Vi har fått svara på frågor i efterhand. Samtidigt har ju den här målbilden fått genomslag i primärvården redan nu. Vi har bland annat varit i kontakt med en psykoterapeut som blivit uppsagd eftersom det anställdes en psykolog i stället, säger Liselotte Lökken Svärd.

Inte heller Svensk kuratorsförening har noterat någon förfrågan från Socialstyrelsen innan målbilden publicerades. Där tycks det ha uppstått något fel i kommunikationen, förklarar Kristina Kolterud, ordförande i Svensk kuratorsförening.

– Socialstyrelsen uppger att det skickat en förfrågan till oss, men vi kan inte se att den inkommit, säger hon och fortsätter.

– Jag har ingen anledning att tro att Socialstyrelsen inte skulle skicka en förfrågan till oss. Det brukar de göra. Men här har det inte nått fram, och det är olyckligt.

Pontus Strålin finner det också märkligt, men vet inte vad som kan ha gått fel. Kontakterna togs i en tidig fas av projektarbetet, förklarar han, när han ännu inte var involverad. Han förklarar att det finns inlagt i Socialstyrelsens system att kontakt ska tas, och att muntliga rapporter säger att man gjort det. Men i övrigt är det oklart.

Kristina Kolterud. Foto: Privat

– Kan vara så att mail hamnat på villovägar, eller att kommunikationen inte fungerat i något annat led. Men tyvärr har jag inte i nuläget mer info om exakt hur kommunikationen såg ut, säger han.

Kristina Kolterud menar att man i målbilden missar det psykosociala perspektivet och rollen som hälso- och sjukvårdskuratorer har.

– Målbilden lyfter vikten av att personalen inom primärvården behöver ha god kunskap om psykisk ohälsa och möjliga insatser, och kunna förmedla kontakt till civilsamhället eller andra aktörer i de fall en person inte behöver vårdens resurser.

– Det här är verkligen en kompetens och kunskap som kuratorn har att se individen i sitt sociala sammanhang och samverka med andra instanser i samhället, säger hon.

Kristina Kolterud ser också en risk med att primärvården tappar bort sitt förebyggande ansvar om man bara fokuserar på psykologisk behandling av redan utvecklad psykisk ohälsa.

– Primärvården behöver också kunna erbjuda akut krisstöd i samband med olika livskriser, för att förebygga psykisk ohälsa och där har kuratorn viktig roll och kompetens, säger hon.