Katarina A Sörngård. Foto: Appendix

Tommy Johansson

Reporter

16 dec 2022

16 dec 2022

Expertfrågan: Hur når man framgångsrika samtal med klienter som har autism?

Katarina A Sörngård. Foto: Appendix

Det finns ett flertal strategier som kan göra stor skillnad i hur framgångsrikt ett samtal kan bli med en klient som har autism. Författaren, psykologen och psykoterapeuten Katarina A Sörngård ger här flera tips. Hon lyfter bland annat vikten av att prata ”explicitiska”.

Tommy Johansson

Reporter

16 dec 2022

16 dec 2022

FRÅGA: När man ska träffa klienter som har autism är det viktigt att skapa en miljö som känns trygg och bekväm. Hur ska man gå till väga för att få till ett så bra och konstruktivt samtal som möjligt?

 

SVAR: Det är väldigt viktigt att man är förutsägbar och att man har sett till att klienten har fått den information som behövs för att denne ska känna sig förberedd inför samtalet. Om man är biståndsbedömare till exempel eller handläggare och ska träffa en klient för första gången, då ska klienten veta vad man kan förvänta sig.

När man skickar kallelsen kan det vara bra om man ger en mycket tydlig beskrivning av vart man ska gå, man kan till och med bifoga en bild på byggnaden. Man kan också skicka med ett foto på sig själv, beskriva hur långt mötet ska vara och vad det ska handla om.

På mötet är det bra om man är logisk och begriplig, man kan göra en skriftlig agenda på en whiteboard, peka ut vad man ska gå igenom och gärna fråga klienten om det är något mer som denne vill ta upp.

Jag brukar också säga att man ska prata explicitiska. Det innebär att man inte pratar med undertext, inte uttrycker dolda antaganden, utan man säger allting. Det kräver en del träning eftersom personer som inte har autism använder undertext hela tiden. Om man till exempel ska följa med sin klient till ett möte – inom psykiatrin säger vi – så kan explicitiska låta ungefär såhär: ’Då ses vi utanför det bruna huset där psykiatrin ligger, på den adressen, vi träffas i trappuppgången den tiden, sedan tar vi hissen upp och går tillsammans till väntrummet. Sedan ska vi träffa den och den personen.’

LÄS OCKSÅ >>> Ny bok lyfter hur det är att få en npf-diagnos när man är äldre

FAKTA: Katarina A Sörngård

Gör: Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i neuropsykologi och psykologisk behandling.

Aktuell: Släppte i oktober boken Föräldraguiden vid autism och adhd. Har tidigare också skrivit böckerna Autismhandboken och ADHD-hjälpen. Samtliga böcker har getts ut av Natur & Kultur.

När man är färdig med mötet är det också väldigt bra att avsluta med en sammanfattning. Man kan punkta upp det på en whiteboard så att man ser det framför sig. Man kan fråga om det är något som klienten vill lägga till, fråga om man varit tydlig eller om något varit oklart. Sedan är det bra om klienten kan få med sig detta hem, antingen på ett papper eller att man fotar av med mobilen.

Hur kommer det sig att du började arbeta inom det här området?

– Jag är ju neuropsykolog och när vuxenpsykiatrin i början av milleniet fick ansvar för att utreda personer med autism så behövde man neuropsykologer. Tidigare hade jag jobbat med vuxna med förvärvade hjärnskador och arbetade då på samma klinik där det första projektet i Stockholmsregionen skedde, där man erbjöd utredning till vuxna personer som hade misstänkt autism/adhd. Det var runt 1996 på Huddinge sjukhus.

– Innan dess var det nästan omöjligt att få en utredning i Stockholm. Jag jobbade ganska nära psykologen som verkade inom det här projektet, fick insyn i det och tyckte att det var otroligt spännande. När de sedan ville anställa neuropsykologer så valde jag att söka mig tillbaka till psykiatrin, vilket jag ju arbetat inom tidigare.

FAKTA: Fler tips från Katarina

  • Sitta mitt emot eller bredvid: Beroende på hur mycket autism personen har så kan det också vara bra att fråga om man vill sitta mitt emot eller bredvid. Det är inte säkert att man känner sig bekväm med att sitta mitt emot en person som man aldrig har träffat, det kan kännas jobbigt.
  • Ta inte saker för givet: Räkna inte med att man kan se på klienten om denne tycker att det känns bra, att man har förstått, är vänligt inställd. Det kan vara så att man inte kan avläsa något alls och då är det viktigt att fråga. Tycker klienten att det har varit hjälpsamt, lärde man sig något, gick det att förstå?
  • The double empathy problem: Vi vet att personer med autism har svårt att läsa av socialt samspel och interagera, det är en del av diagnosen. Men det verkar också som att neurotypiska personer (personer som inte har autism) har lika svårt att interagera med människor som har autism. Det kan vara bra att tänka på.

 

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

Debatt
31 jan 2023

Debatt: Stoppa barns tvångsumgänge nu och rädda liv

Barn är de enda brottsoffer i Sverige som av domstol tvingas att fo...

Verktyg
30 jan 2023

Socialstyrelsen: Medling vid brott skulle behöva ses över

Medlare runt om i landet är kritiska till att medling vid brott anv...

Läs även

Psykoterapi
23 jan 2023

Stöd från fyrbenta vänner får fin effekt – intresset för terapihundar ökar allt mer

Intresset för hundunderstödd terapi växer allt mer i Sverige. Socio...

Psykoterapi
28 aug 2022

Svårt för terapeuter att avbryta behandling – därför fortsätter man

Alla patienter förbättras inte av en behandling, oavsett metod. Tro...

Psykoterapi
26 aug 2022

Psykiatrin i fokus när NSPH bjöd in till paneldebatt med riksdagspartierna

Hur förbättrar man vården inom psykiatrin och hur ökar man brukarna...

Psykoterapi
21 aug 2022

Öppenhet och kritik ­ledstjärnor i Karolinas terapi: ”Okej att välja bort mig”

Karolina Isberg vågar bli bortvald och kan fortfarande bli förvånad...

Psykoterapi
19 aug 2022

Terapeuterna svarar: Så utvecklas vi i vår yrkesroll

Hur utvecklas man på bästa sätt i sitt yrke? Det är en fråga som må...

Psykoterapi
14 aug 2022

Så är en bra terapeut – och så är en dålig: ”Kan handla om en mängd orsaker”

Finns det bra och dåliga terapeuter? Ja, menar inte bara patienter ...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.