Den nya lagen är efterlängtad. Äntligen ska socialtjänsten få bättre verktyg att ta sig an sociala problem vi har i dag. Men än finns flera frågetecken kring hur lagen ska omsättas i praktisk verksamhet. Och en del olösta frågor.
Fakta: Nya SoL i 4 punkter
Enligt förslaget till ny SoL ska socialtjänsten:
- 1. Arbeta förebyggande. Kommunerna får ett tydligare och utökat ansvar att förhindra och motverka att problem eller behov uppstår och att uppkomna problem eller behov inte förvärras eller blir mer omfattande. Socialtjänsten ska arbeta förebyggande och kommuner ska inte kunna bortprioritera tidiga insatser.
- 2. Bli lättare att nå. Socialtjänsten ska vara lätt tillgänglig. Det innebär att det ska vara enkelt för enskilda att ta och ha kontakt med socialtjänsten och att socialtjänsten ska nå ut till enskilda med information om verksamheten.
- 3. Erbjuda insatser utan långa utredningar. Socialtjänsten ska kunna erbjuda insatser utan behovsprövning. Hjälp ska erbjudas tidigt och på ett enklare sätt än idag. På så sätt ska trösklarna för att få, och vilja ta emot insatser, sänkas och möjligheterna att erbjuda hjälp tidigt öka. Idag krävs oftast en längre utredning innan insatser kan erbjudas.
- 4. Arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. På samma sätt som en läkares metoder ska vara vetenskapligt underbyggda ska även socialtjänstens insatser ha ett vetenskapligt stöd.
Detta händer nu:
Den lagrådsremiss som presenterades den 4 juli 2024 behandlas nu av Lagrådet. Om Lagrådet inte har några invändningar lämnar lagförslaget till Riksdagen för beslut. Lagen planeras träda i kraft den 1 juli 2025.
Ett tag var det tal om att skapa en lista av insatser som skulle finnas i alla kommuner men den idén skrotades, för vad är poängen för en kommun att ha insatser för avhoppare om det största problemet i kommunen är hemlösheten?
Att det inte finns en modell för alla gör att varje kommun behöver göra en egen kartläggning av sin sociala situation. Det är här samhällsplaneringen kommer in, menar Fredrik Hjulström.
– Man måste titta på hur kommunen ser ut och vilka sociala problem och utmaningar som finns. Sen får man se vilka insatser som har stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet för att jobba förebyggande med de problemen, säger han och fortsätter:
– Jag tänker att det framöver kommer att bli mer likt som regionpolitiker behöver förhålla sig till hälso- och sjukvården. Då måste man bli betydligt bättre på att planera och följa upp verksamheten, säger han.
Monica Engström tar vid:
– De flesta kommuner vet precis hur många kronor man gör av med och vad de ska räcka till, men eftersom de flesta kommuner inte mäter resultaten för brukarna så vet man inte hur många som faktiskt blir hjälpta. Nu kommer man behöva börja svara på de här frågorna.
Att ställa om arbetssättet hos alla landets socialtjänster lär bli en trög process. Ingen Socionomen pratat med räknar med att allt kommer att vara på plats och fungera den dagen lagen träder i kraft. I dagsläget är det dessutom oklart hur efterlevnaden av lagen ska följas upp, och av vem. Hur vet man till exempel att en kommun jobbar förebyggande i tillräckligt hög utsträckning? Räcker det att anställa en extra fältassistent? Att man erbjuder rehabilitering för äldre, eller några olika familjebehandlingsprogram? Eller krävs det betydligt mer än så?
Det är inte heller klart hur det ska följas upp att de insatser som ges är rätt, utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Camilla Waltersson Grönvall nämner Socialstyrelsen, som har uppdraget att vara kunskapsmyndighet, SBU och SKR:s arbete med kunskapsspridning. Men hon kan inte ge besked om ifall exempelvis IVO kommer att få ett granskande uppdrag.
– Det som är klart är att det kommer att följas upp. Nu har lagrådsremissen nyligen kommit och vi arbetar på hur vi ska säkerställa att uppföljning sker. Det här är en oerhört viktig lagstiftning för oss så vi kommer att följa det noga, säger hon.
Socialtjänstministern betonar också att ansvaret för att implementera den nya lagen inte bara ligger på socialförvaltningarna, utan på hela kommunen.
– Det här är kommunchefens angelägenhet i allra högsta grad. Det är kommunalrådens och de ledande politikernas och förvaltningschefernas jobb att sätta sig in i vad lagen innebär, för det här arbetet ska genomsyra hela kommunen, säger hon.