Den nya lagen är efterlängtad. Äntligen ska socialtjänsten få bättre verktyg att ta sig an sociala problem vi har i dag. Men än finns flera frågetecken kring hur lagen ska omsättas i praktisk verksamhet. Och en del olösta frågor.
Det är ungefär 40 år sedan sist. Men nu, efter många år av utredning, långbänk och beredning ska Sverige få en ny socialtjänstlag. Den 1 juli 2025 väntas nya socialtjänstlagen träda i kraft. När socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall presenterade lagrådsremissen i början av juli 2024 betonade hon att landets socialsekreterare förtjänar bättre förutsättningar, och bättre verktyg.
Förväntningarna är högt ställda, både från profession och politiker, men frågan är vad den nya lagen kommer att ge? Och vad krävs för att omställningen till en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst ska bli verklighet?
Det är en nöjd socialtjänstminister som tar emot i sitt arbetsrum i centrala Stockholm. Nöjd med att den nya socialtjänstlagen nu är på väg att bli verklighet.
– Jag har nog aldrig varit med om att en lag är så efterlängtad som den här. Sen kan man alltid diskutera innehållet men i stora delar verkar de flesta vara rätt överens om att intentionen i lagen går åt rätt håll.
LÄS OCKSÅ >>> Sagt om SoL: ”Vi måste se det här som en uppmaning förändra arbetssätt”
Ministern konstaterar att nuvarande SoL, från 1982, skrevs i ett helt annat samhälle.
– Jag tror till exempel inte att någon kunde föreställa sig att vi skulle ha barn och unga som dras in i organiserad brottslighet, säger hon.
Camilla Waltersson Grönvall. Foto: Regeringskansliet
Enligt Camilla Waltersson Grönvall innebär den nya lagen ett paradigmskifte, där kravet på att jobba förebyggande och utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet är de största och viktigaste förändringarna.
– Socialtjänstens arbete handlar inte bara om myndighetsutövning utan också om det här nära arbetet som är så viktigt för att kunna bygga förtroende och tillit. Det gör att man också får bättre förutsättningar att kunna sätta in insatser och möta människor i besvärliga situationer, säger hon.
LÄS OCKSÅ >>> Tidslinje: Detta har drivit på utvecklingen av socialtjänstlagen
På Akademikerförbundet SSR är Monica Engström, socialrättsjurist, och Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef, också glada att lagen nu är på väg att bli verklighet. De har båda varit med i utredningsarbetet och menar att kombinationen av kunskapsbaserat arbete, krav på förebyggande arbete och möjligheten att ge insatser utan behovsprövning tillsammans har potential att göra socialtjänsten bättre för kommuninvånarna.
Samtidigt saknar de en del bitar. En sådan bit är ett tydligt krav på att kommunens samhällsplaneringsfunktion ska delta i det förebyggande arbetet, en annan är frågan om behörighet. Vad krävs egentligen för att kunna bedriva socialt arbete utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet? Är en legitimationskrav vägen framåt, mer likt hur det fungerar inom hälso- och sjukvården?
LÄS OCKSÅ >>> En förebyggande socialtjänst – vad kommer krävas?
Utöver de saknade pusselbitarna ser de också vissa potentiella fallgropar, inte minst kopplat till regeringens och Tidöpartiernas politik som helhet.
Fredrik Hjulström. Foto: Akademikerförbundet SSR
– Hela den här lagrådsremissen går ut på att man ska bli mer tillgänglig och mindre hotande, samtidigt kommer flera andra utredningsdirektiv där det är mycket piska. Till exempel att du ska kunna bli av med barnbidraget om du inte tar emot stöd av socialtjänsten, säger Fredrik Hjulström.
– Ja, jag förstår inte riktigt hur det här ska gå ihop. Risken är förstås att de som behöver stöd i stället undviker kontakt, eller undanhåller information, så kan problemen ändå eskalera, säger Monica Engström.
LÄS OCKSÅ >>> Sagt om SoL: ”Hoppas att det inte längre ska gå att runda barnrättsperspektivet”
Men, med detta sagt menar de att det lagförslag som nu lagts fram har rätt ansats. Den stora frågan nu är hur kommunerna ska klara av att ställa om. På många håll pågår redan ett intensivt arbete. Det anställs omställningsledare, utreds och bildas nätverk.
För någon enkel checklista på vad varje kommun bör göra finns inte. Det finns ingen gemensam definition av vad förebyggande arbete innebär, och i den del som handlar om insatser utan behovsprövning är det också upp till varje kommun att avgöra vad som ska erbjudas.
LÄS OCKSÅ >>> Vetenskap och beprövad erfarenhet – vad betyder det egentligen?
LÄS OCKSÅ >>> Cheferna Anna och Elisabeth teamar upp när socialtjänsten ställer om
Fakta: Nya SoL i 4 punkter
Enligt förslaget till ny SoL ska socialtjänsten:
- 1. Arbeta förebyggande. Kommunerna får ett tydligare och utökat ansvar att förhindra och motverka att problem eller behov uppstår och att uppkomna problem eller behov inte förvärras eller blir mer omfattande. Socialtjänsten ska arbeta förebyggande och kommuner ska inte kunna bortprioritera tidiga insatser.
- 2. Bli lättare att nå. Socialtjänsten ska vara lätt tillgänglig. Det innebär att det ska vara enkelt för enskilda att ta och ha kontakt med socialtjänsten och att socialtjänsten ska nå ut till enskilda med information om verksamheten.
- 3. Erbjuda insatser utan långa utredningar. Socialtjänsten ska kunna erbjuda insatser utan behovsprövning. Hjälp ska erbjudas tidigt och på ett enklare sätt än idag. På så sätt ska trösklarna för att få, och vilja ta emot insatser, sänkas och möjligheterna att erbjuda hjälp tidigt öka. Idag krävs oftast en längre utredning innan insatser kan erbjudas.
- 4. Arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. På samma sätt som en läkares metoder ska vara vetenskapligt underbyggda ska även socialtjänstens insatser ha ett vetenskapligt stöd.
Detta händer nu:
Den lagrådsremiss som presenterades den 4 juli 2024 behandlas nu av Lagrådet. Om Lagrådet inte har några invändningar lämnar lagförslaget till Riksdagen för beslut. Lagen planeras träda i kraft den 1 juli 2025.
Ett tag var det tal om att skapa en lista av insatser som skulle finnas i alla kommuner men den idén skrotades, för vad är poängen för en kommun att ha insatser för avhoppare om det största problemet i kommunen är hemlösheten?
Att det inte finns en modell för alla gör att varje kommun behöver göra en egen kartläggning av sin sociala situation. Det är här samhällsplaneringen kommer in, menar Fredrik Hjulström.
– Man måste titta på hur kommunen ser ut och vilka sociala problem och utmaningar som finns. Sen får man se vilka insatser som har stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet för att jobba förebyggande med de problemen, säger han och fortsätter:
– Jag tänker att det framöver kommer att bli mer likt som regionpolitiker behöver förhålla sig till hälso- och sjukvården. Då måste man bli betydligt bättre på att planera och följa upp verksamheten, säger han.
Monica Engström. Foto: Akademikerförbundet SSR
Monica Engström tar vid:
– De flesta kommuner vet precis hur många kronor man gör av med och vad de ska räcka till, men eftersom de flesta kommuner inte mäter resultaten för brukarna så vet man inte hur många som faktiskt blir hjälpta. Nu kommer man behöva börja svara på de här frågorna.
Att ställa om arbetssättet hos alla landets socialtjänster lär bli en trög process. Ingen Socionomen pratat med räknar med att allt kommer att vara på plats och fungera den dagen lagen träder i kraft. I dagsläget är det dessutom oklart hur efterlevnaden av lagen ska följas upp, och av vem. Hur vet man till exempel att en kommun jobbar förebyggande i tillräckligt hög utsträckning? Räcker det att anställa en extra fältassistent? Att man erbjuder rehabilitering för äldre, eller några olika familjebehandlingsprogram? Eller krävs det betydligt mer än så?
Det är inte heller klart hur det ska följas upp att de insatser som ges är rätt, utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Camilla Waltersson Grönvall nämner Socialstyrelsen, som har uppdraget att vara kunskapsmyndighet, SBU och SKR:s arbete med kunskapsspridning. Men hon kan inte ge besked om ifall exempelvis IVO kommer att få ett granskande uppdrag.
– Det som är klart är att det kommer att följas upp. Nu har lagrådsremissen nyligen kommit och vi arbetar på hur vi ska säkerställa att uppföljning sker. Det här är en oerhört viktig lagstiftning för oss så vi kommer att följa det noga, säger hon.
Socialtjänstministern betonar också att ansvaret för att implementera den nya lagen inte bara ligger på socialförvaltningarna, utan på hela kommunen.
– Det här är kommunchefens angelägenhet i allra högsta grad. Det är kommunalrådens och de ledande politikernas och förvaltningschefernas jobb att sätta sig in i vad lagen innebär, för det här arbetet ska genomsyra hela kommunen, säger hon.
