Carin Fock

Reporter

21 apr 2022

21 apr 2022

FORSKARINTERVJU

Cristian Bortes: ”ADHD påverkade tjejernas skolresultat mer negativt”

Ohälsa påverkar ungas skolresultat. Det har Cristian Bortes, fil.dr. i socialt arbete vid Umeå universitet, kommit fram till i sin avhandling.

Carin Fock

Reporter

21 apr 2022

21 apr 2022

Vad handlar din studie om?

– Det övergripande syftet har varit att undersöka konsekvenser av ohälsa för barn och ungas utbildningsresultat. Jag har använt mig av svenska registerdata, som täcker hela befolkningen i Sverige, för att studera olika aspekter av relationen mellan ohälsa och ungdomars betyg i årskurs nio och slutet av gymnasiet. Jag har undersökt betydelsen av ungas egna psykiska ohälsa för deras utbildningsresultat samt hur ohälsa inom familjen, såsom en sjuk förälder eller syskon, påverkar barns skolgång.

Varför ville du undersöka det här ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av sociala välfärdsfrågor. När jag fick möjlighet att forska inom området hälsa och barn och ungas utbildning så upptäckte jag att det i den befintliga forskningslitteraturen saknades svar på en del viktiga frågor.

Vilka är dina viktigaste resultat? 

– Att de elever som har en psykiatrisk diagnos har sämre skolresultat än de som inte har det. Undantaget här var flickor med ätstörningar, som hade högre betyg, men det ligger i sjukdomsbilden att sträva efter perfektion inom alla områden. Resultaten visar också en variation mellan diagnoser, där ADHD var den diagnos som var mest negativt förknippad med skolresultat. Resultaten visar också tydliga könsskillnader, de negativa sambanden mellan till exempel ångestsjukdomar, OCD, ADHD och skolbetyg var starkare för flickor än för pojkar med samma diagnos. Viktiga resultat är också att föräldrars psykiska, men inte somatiska, ohälsa var förknippat med en förhöjd risk att inte avsluta gymnasiet och om ett syskon haft en ohälsa som krävt återkommande sjukhusvistelser var det också förknippat med att man inte var behörig för gymnasieutbildning och sämre betyg i årskurs nio.

Var det något som förvånade dig under studiens gång?

– Ja, jag blev överraskad av hur ADHD och andra diagnoser påverkade tjejernas skolresultat mer negativt än killarnas. Generellt presterar tjejer bättre i skolan, men här blev könsskillnaden tydlig åt andra hållet. Tidigare forskning visar att flickor med denna typ av diagnoser bemöts olika än pojkar, de får inte samma stöd trots att de har behov av det.

Vilka kan ha nytta av dina resultat, och på vilket sätt?

– Främst ser jag mina resultat som ett bidrag till grundforskningen. Resultaten är saker som man trott sig veta, men inte forskat kring. Resultaten torde också vara relevanta för skolan – huvudmän, lärare och elevhälsopersonal. Framför allt pekar resultaten på vikten av ett psykosocialt perspektiv när en ska identifiera skolsvårigheter. Den psykosociala kompetensen är det skolkuratorerna inom elevhälsoteamen som besitter, de bör därmed integreras än mer i skolans arbete.

LÄS MER >> Socialtjänstens kunskap om adhd måste öka

Läs även

Forskning
10 maj 2022

3 insatser som kan förebygga långvarigt beroende av ...

Det finns flera metoder som kan förebygga långvarigt beroende av ek...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.