Det senaste decenniet har klyftorna ökat. Hur vill vi forma det sociala 20-talet?

Lena Engelmark

Chefredaktör och ansvarig utgivare

11 dec 2020

11 dec 2020

Året var 2010. Allt kretsade kring Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning. Socionomens redaktion arrangerade en stor fattigdomsdebatt tillsammans med de främsta forskarna, författarna och journalisterna på området. Riksdag och regering var där och lyssnade till hur social förändring kunde bli möjlig för fattiga människor i Sverige, Europa och världen. Socionomens stora temanummer i samma ämne trycktes i dubbel upplaga och nådde inte bara politiker i Sverige utan också i Norden. Alla socionomstudenter i landet fick dessutom ett eget exemplar av Socionomen för att kunna hänga med i undervisningen där temanumret användes som kurslitteratur. Nu skulle utanförskapet, skammen och barnfattigdomen äntligen få ett slut.

- Ungdomar har svårare att dölja knappa resurser när till exempel foton delas på sociala medier och livsstilen visas upp.

Det ekonomiska biståndet var en av de centrala frågorna. Torbjörn Hjort, docent i socialt arbete, lyfte i temanumret fram att syftet med socialtjänstlagen var att socialbidragstagare till viss del skulle kunna konsumera som andra. Tendensen vid denna tidpunkt var dock att man gjorde allt restriktivare bedömningar och att man i allt högre grad bortsåg från hur allmänheten konsumerade då man konstruerade riksnormen. Det fanns därför anledning att följa hur hanteringen av socialbidraget utvecklades, poängterade han i sin artikel 2010.

När Torbjörn Hjort nu tio år senare studerar utvecklingsförloppet konstaterar han att riksnormen halkat efter den allmänna inkomstökningen i Sverige. Det innebär i sin tur att avståndet till det som kan betraktas som normal konsumtion har ökat i förhållande till riksnormen, skriver han Socionomen nr 8.

Parallellt med detta har barnfattigdomen, som Socionomen behandlade i ett eget kapitel i temanumret 2010, blivit mer komplex. Teknikens expansion har visserligen fört oss framåt men gör samtidigt människor mer sårbara för avvikelser, visar Torbjörn Hjort. Ungdomar har svårare att dölja knappa resurser när till exempel foton delas på sociala medier och livsstilen visas upp.

De sociala klyftorna har med andra ord blivit tydligare och mer kännbara vilket knappast varit socialtjänstlagens intentioner. Har socialpolitiken och juridiken hängt med tidens gång? Ett årtionde är till ända, nu är det jul igen och karusellen snurrar vidare in i nästa decennium…

Lena Engelmark

Chefredaktör och ansvarig utgivare

11 dec 2020

11 dec 2020

Läs mer

Psykoterapi
17 sep 2025

Panelen: Hur jobbar du med klienternas skamkänslor?

Att ta sig förbi en barriär av skam kan vara en utmaning. Vi bad tr...

Debatt
17 sep 2025

Elever med NPF förtjänar bättre stöd – för individens och samhällets skull

Sverige har en lång väg att gå för att uppnå en skola som är inklud...

Politik
17 sep 2025

Regeringen går vidare med bidragstak

Riksnormen för ekonomiskt bistånd ska sänkas och en begränsning av ...

Läs även

Ledare
12 sep 2025

Nytt nummer: Stoppa undan skämskudden

När skammen griper tag i en och etsar sig fast kan den förvandlas t...

Ledare
1 jul 2025

"3 råd till regeringen inför nya SoL"

Nu har den nya socialtjänstlagen trätt i kraft. Här ger Socionomens...

Ledare
12 mar 2025

"Vad är svaret, om inte 42?"

Socionomens chefredaktör Annika Sjöberg skriver om mening, existent...

Ledare
28 jan 2025

"Hur mycket måste en socialarbetare tåla?"

Socionomens chefredaktör Annika Sjöberg om otillåten påverkan och d...

Ledare
26 nov 2024

"Vi drar en suck av lättnad… för ett tag"

Socionomens chefredaktör kommenterar beskedet om anmälningsplikt, s...

Ledare
4 nov 2024

"Pengar är inte allt, men det hjälper"

Omställningen till nya SoL kommer inte bli ett lätt pussel att få i...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.