Stödet till personer med spelmissbruk brister

Varför har Socialstyrelsen gjort en utvärdering av vård och stöd vid skadligt bruk och beroende?

– Att utvärdera följsamheten till de nationella rekommendationerna är en del av Socialstyrelsens modell för nationella riktlinjer. Det här är första gången som vi genomför en utvärdering av det här området. Syftet är att resultatet ska fungera som ett stöd för kommuner och regioner, och jag tror definitivt att man tittar på utvärderingens resultat.

– Riktlinjerna väger väldigt tungt och speciellt kanske inom ett sådant komplext område som arbetet kring skadligt bruk och beroende är.

Socialstyrelsen rekommenderar att man gör strukturerade bedömningar vid misstanke om problematiskt spel om pengar. Ändå är det få verksamheter som gör detta. Varför är det så? 

– Vi vet inte det. Man kan spekulera i att man har testat att screena eller göra bedömningar gällande problematiskt spel om pengar, men märkt att personer med spelproblem sällan kommer till den aktuella mottagningen. En annan anledning kan vara att kunskapsstödet gällande problematiskt spel om pengar inte implementerats i den utsträckning som vi önskar.

LÄS OCKSÅ >>> Ny kunskap om riskgrupper och mörkertal kopplat till spelberoende

Socialtjänsten i flera kommuner saknar rutiner för att fråga personer med skadligt bruk och beroende om självmordstankar. Vad beror det på?

– Suicid och risk för suicid kan vara svårt att prata om generellt. Ett huvudskäl till att många undviker att fråga om det tror jag är att man inte vet hur man ska hjälpa. Hur bör jag agera om min klient svarar ja på frågan om suicidplaner? Därför är det viktigt att det finns rutiner på plats.

Ehline Larsson. Foto: Privat

– Det här inryms egentligen inte i de nationella rekommendationerna, men det är så pass viktigt att vi ville undersöka hur det suicidpreventiva arbetet ser ut. Alla som arbetar med personer med skadligt bruk och beroende bör känna till att det är en grupp som har hög risk för suicid.

Hur uppmärksammas och inkluderas barn och vuxna anhöriga i behandlingen av personer med skadligt bruk och beroende?

– Över huvud taget kan vi säga att insatser som har ett anhörigperspektiv är sällsynta. Anhöriga behöver uppmärksammas och samarbetas med i högre utsträckning än vad man gör i dag. Vi ser att fler behöver ha rutiner för att fråga om det finns hemmavarande barn i den hjälpsökandes närhet till exempel.

Hur är det med termen missbruk, är den på väg ut?

– Ja, det är flera stora utredningar som kommit fram till att man bör lämna begreppet missbruk, eftersom det är stigmatiserande och inte finns med i några diagnoskriterier. I stället bör skadligt bruk användas.

Sammanfattningsvis: Hur står det till med vården och stödet vid skadligt bruk och beroende?

– Vi kan se att riktlinjerna har fått genomslag. De har ju funnits länge och innehåller väldigt många rekommendationer och arbetet med att revidera dem har redan påbörjats. På det stora hela kan vi se en bredd av insatser som erbjuds inom socialtjänsten, primärvården och specialistvården, vilket är väldigt positivt.