Annette Wallqvist

Reporter

25 jan 2023

Gettyimages

Foto

25 jan 2023

25 jan 2023

Könsstereotypa normer bidragande när socialtjänsten går vidare med utredningar

Socialtjänsten går oftare vidare med utredningar efter en orosanmälan om flickor än om pojkar. Nu visar en ny studie att könsstereotypa normer ligger bakom. Forskaren Torbjörn Kalin pekar på ett mönster som behöver ses över.

Annette Wallqvist

Reporter

25 jan 2023

Gettyimages

Foto

25 jan 2023

25 jan 2023

Vad handlar studien om?

– Om vilka mönster som finns när socialtjänsten bedömer vilka anmälningar som ska leda till utredning. Den ingår som tredje artikel i min avhandling. Unikt för den här studien är att vi dessutom har följt en kohort med 1 884 barn i fyra olika kommuner. Barnen har under sin tonårstid fått svara på frågor om exempelvis hemförhållanden, övergrepp, försummelse, problematiskt substansbruk och begynnande kriminalitet.

– När barnen blivit myndiga har jag följt upp om de varit i kontakt med socialtjänsten på något sätt, för att ta reda på om det var samma barn som själva upplevde sig som utsatta som blev föremål för en barnavårdsutredning och vad är det som gör att ett barn anses vara i behov av samhällets stöd.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi ser stora könsskillnader, där fler anmälningar om flickor än pojkar utreds. Skillnaden är så stor som 9 procentenheter. Det verkar finnas en konstant oro kring flickor, det spelar inte så stor roll vad anmälan handlar om för att socialtjänsten ska besluta om en utredning. Vi ser ett könstypiskt mönster där socialtjänsten inte blir inte lika orolig om en pojke har beteendemässiga utmaningar.

– Pojkarnas ålder spelar också roll: ju äldre pojkarna de är desto mindre benägenhet att inleda en utredning. Samtidigt vet vi att pojkar generellt uttrycker ohälsa genom att vara utagerande, men det missas här.

Vilka kan ha nytta av resultaten och på vilket sätt?

– Studien belyser ett empiriskt mönster som tydligt visar att det finns ett behov av att standardisera bedömningar av orosanmälningar. Socialtjänsten behöver fundera på hur pojkar ska bemötas. Orosanmälningarna har dubblerats sedan 2012, vilket ökar belastningen på de initiala bedömningarna.

FAKTA: Torbjörn Kalin

Gör: Doktorand i Välfärd och socialvetenskap samt universitetsadjunkt vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Aktuell med: Studien Gender disparities in child welfare services’ assessments of referrals. Findings from Sweden.

Läs mer

Debatt
29 nov 2023

”Hur ska nya lagen om skyddat boende för barn fungera i praktiken?”

Det har skrivits spaltmeter om den ökade hotbilden mot landets barn...

Tema
28 nov 2023

Djurens rättigheter i våldsamma relationer – vad säger lagstiftningen?

När det är våldsutövaren som står som ägare av husdjuret behövs oft...

Tema
26 nov 2023

Husdjuren viktiga i våldsamma relationer – kan spela livsavgörande roll

Ens enda vän. Ett vittne. Ett påtryckningsmedel. Husdjur spelar en ...

Läs även

Forskning
30 okt 2023

Så ser sambanden ut mellan skolresultat och psykisk hälsa

Är hög skolprestation alltid kopplad till bättre psykisk hälsa? Ell...

Forskning
12 okt 2023

Terapeutens saliv ger ledtrådar om terapins utfall

I en ny studie har man undersökt vad terapeutens omsorgskänslor und...

Forskning
4 okt 2023

Ny forskning slår fast: Unga fastnar mer eller mindre direkt för tramadol

Unga som provar tramadol fastnar ofta direkt. Förtroendefulla relat...

Forskning
25 sep 2023

Många föräldrar tackar nej till stöd – både för sig själva och sina barn

Nära hälften av alla föräldrar som erbjuds insatser från socialtjän...

Forskning
22 mar 2023

Särskild terapiform framgångsrik för att förhindra personlighetsstörningar

Mentaliseringsbaserad terapi kan förhindra unga från att utveckla p...

Forskning
13 mar 2023

Beroendevård via nätet lyfts fram av forskare: ”Kommer bli mer och mer aktuellt”

Internetbehandling mot alkoholproblem ger inte sämre resultat än be...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.