Annette Wallqvist

Reporter

25 jan 2023

Gettyimages

Foto

25 jan 2023

25 jan 2023

Könsstereotypa normer bidragande när socialtjänsten går vidare med utredningar

Socialtjänsten går oftare vidare med utredningar efter en orosanmälan om flickor än om pojkar. Nu visar en ny studie att könsstereotypa normer ligger bakom. Forskaren Torbjörn Kalin pekar på ett mönster som behöver ses över.

Annette Wallqvist

Reporter

25 jan 2023

Gettyimages

Foto

25 jan 2023

25 jan 2023

Vad handlar studien om?

– Om vilka mönster som finns när socialtjänsten bedömer vilka anmälningar som ska leda till utredning. Den ingår som tredje artikel i min avhandling. Unikt för den här studien är att vi dessutom har följt en kohort med 1 884 barn i fyra olika kommuner. Barnen har under sin tonårstid fått svara på frågor om exempelvis hemförhållanden, övergrepp, försummelse, problematiskt substansbruk och begynnande kriminalitet.

– När barnen blivit myndiga har jag följt upp om de varit i kontakt med socialtjänsten på något sätt, för att ta reda på om det var samma barn som själva upplevde sig som utsatta som blev föremål för en barnavårdsutredning och vad är det som gör att ett barn anses vara i behov av samhällets stöd.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi ser stora könsskillnader, där fler anmälningar om flickor än pojkar utreds. Skillnaden är så stor som 9 procentenheter. Det verkar finnas en konstant oro kring flickor, det spelar inte så stor roll vad anmälan handlar om för att socialtjänsten ska besluta om en utredning. Vi ser ett könstypiskt mönster där socialtjänsten inte blir inte lika orolig om en pojke har beteendemässiga utmaningar.

– Pojkarnas ålder spelar också roll: ju äldre pojkarna de är desto mindre benägenhet att inleda en utredning. Samtidigt vet vi att pojkar generellt uttrycker ohälsa genom att vara utagerande, men det missas här.

Vilka kan ha nytta av resultaten och på vilket sätt?

– Studien belyser ett empiriskt mönster som tydligt visar att det finns ett behov av att standardisera bedömningar av orosanmälningar. Socialtjänsten behöver fundera på hur pojkar ska bemötas. Orosanmälningarna har dubblerats sedan 2012, vilket ökar belastningen på de initiala bedömningarna.

FAKTA: Torbjörn Kalin

Gör: Doktorand i Välfärd och socialvetenskap samt universitetsadjunkt vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Aktuell med: Studien Gender disparities in child welfare services’ assessments of referrals. Findings from Sweden.

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

Debatt
31 jan 2023

Debatt: Stoppa barns tvångsumgänge nu och rädda liv

Barn är de enda brottsoffer i Sverige som av domstol tvingas att fo...

Verktyg
30 jan 2023

Socialstyrelsen: Medling vid brott skulle behöva ses över

Medlare runt om i landet är kritiska till att medling vid brott anv...

Läs även

Forskning
16 jan 2023

Ny studie visar: Risk för ojämlik behandling på flera områden inom socialtjänsten

Människor riskerar att behandlas ojämlikt på flera områden i social...

Forskning
1 nov 2022

Experten: Individens egna förutsättningar prio när man ska tillbaka till jobbet efter lång frånvaro

Det finns ingen universallösning för att få tillbaka personer som i...

Forskning
24 okt 2022

Stora vinster med accepterat missbruk på särskilda äldreboenden

På specialiserade äldreboenden för missbrukare skiftar fokus från r...

Forskning
21 okt 2022

Få koll på lustgas – vi ringar in de viktigaste delarna i en växande fråga

Få unga använder lustgas utan att också använda andra droger. Det o...

Forskning
28 sep 2022

Majoriteten insatser för barn inom socialt arbete saknar vetenskapligt stöd

I Sverige används över hundra olika sorters insatser inom socialt a...

Forskning
17 jun 2022

Utsattheten för narkotikaanvändare stor i Sverige: ”Vi måste bli bättre”

Skillnaderna mellan dansk och svensk narkotikapolitik är stora. Att...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.