Annette Wallqvist

Reporter

25 jan 2023

Gettyimages

Foto

25 jan 2023

25 jan 2023

Könsstereotypa normer bidragande när socialtjänsten går vidare med utredningar

Socialtjänsten går oftare vidare med utredningar efter en orosanmälan om flickor än om pojkar. Nu visar en ny studie att könsstereotypa normer ligger bakom. Forskaren Torbjörn Kalin pekar på ett mönster som behöver ses över.

Annette Wallqvist

Reporter

25 jan 2023

Gettyimages

Foto

25 jan 2023

25 jan 2023

Vad handlar studien om?

– Om vilka mönster som finns när socialtjänsten bedömer vilka anmälningar som ska leda till utredning. Den ingår som tredje artikel i min avhandling. Unikt för den här studien är att vi dessutom har följt en kohort med 1 884 barn i fyra olika kommuner. Barnen har under sin tonårstid fått svara på frågor om exempelvis hemförhållanden, övergrepp, försummelse, problematiskt substansbruk och begynnande kriminalitet.

– När barnen blivit myndiga har jag följt upp om de varit i kontakt med socialtjänsten på något sätt, för att ta reda på om det var samma barn som själva upplevde sig som utsatta som blev föremål för en barnavårdsutredning och vad är det som gör att ett barn anses vara i behov av samhällets stöd.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi ser stora könsskillnader, där fler anmälningar om flickor än pojkar utreds. Skillnaden är så stor som 9 procentenheter. Det verkar finnas en konstant oro kring flickor, det spelar inte så stor roll vad anmälan handlar om för att socialtjänsten ska besluta om en utredning. Vi ser ett könstypiskt mönster där socialtjänsten inte blir inte lika orolig om en pojke har beteendemässiga utmaningar.

– Pojkarnas ålder spelar också roll: ju äldre pojkarna de är desto mindre benägenhet att inleda en utredning. Samtidigt vet vi att pojkar generellt uttrycker ohälsa genom att vara utagerande, men det missas här.

Vilka kan ha nytta av resultaten och på vilket sätt?

– Studien belyser ett empiriskt mönster som tydligt visar att det finns ett behov av att standardisera bedömningar av orosanmälningar. Socialtjänsten behöver fundera på hur pojkar ska bemötas. Orosanmälningarna har dubblerats sedan 2012, vilket ökar belastningen på de initiala bedömningarna.

FAKTA: Torbjörn Kalin

Gör: Doktorand i Välfärd och socialvetenskap samt universitetsadjunkt vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Aktuell med: Studien Gender disparities in child welfare services’ assessments of referrals. Findings from Sweden.

Läs mer

Ledare
19 apr 2024

"Är maxinkomst lösningen på klimatfrågan?"

Socionomers kunskap behövs i debatten om samhällets utveckling, skr...

Aktuellt
17 apr 2024

Boktips: Motberättelse om den stereotypa bilden av förortens unga

Kriminalitet och våld ställs mot social gemenskap och kreativitet i...

Krönika
17 apr 2024

"Sverige har blivit ett fängelseland i stil med USA"

"Vi måste slå vakt om människovärdet", skriver idéhistori...

Läs även

Forskning
13 mar 2024

Forskare ger nya perspektiv på kunskap i ny rapport

"Resultatet har förvånat", säger Kerstin Svensson, som ti...

Forskning
12 feb 2024

”Alla är förlorare när föräldrar inte stöttas”

Föräldrar till placerade barn får inte tillräckligt stöd. Det får i...

Forskning
9 jan 2024

Ensamt att arbeta med anhörigstöd

Anhörigkonsulenternas roll är underskattad, visar ny forskning från...

Forskning
3 jan 2024

Vad har Barnkonventionen haft för betydelse för tvångsvården?

"Det finns en överdriven tilltro till att Barnkonventionen ska...

Forskning
15 dec 2023

När hot och våld drabbar socionomer i hemmet

Hot och våld kopplat till jobbet stannar inte på jobbet. Och när de...

Forskning
30 okt 2023

Så ser sambanden ut mellan skolresultat och psykisk hälsa

Är hög skolprestation alltid kopplad till bättre psykisk hälsa? Ell...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.