Du har undersökt hur äldre påverkas av att ta hand om närstående. Varför är det ett viktigt forskningsområde?
– Studien är en del av ett större doktorandprojekt om äldre, informella vårdgivare. Vi intresserar oss för det för att det är så vanligt i Sverige, men också i övriga världen, eftersom befolkningen åldras, människor lever längre och de formella vårdgivarna inte helt kan möta den ökade efterfrågan. Fler och fler kommer i framtiden att ge sina anhöriga vård hemma.
Vad fick ni reda på?
– Vi gjorde en enkätundersökning med 31 000 personer över 65 år i Sverige och det visade sig att ungefär 15 procent av dessa regelbundet och oavlönat ger omsorg till en närstående. Det är fler kvinnor än män som är informella vårdgivare. Många tar hand om sin partner, men det är också många som tar hand om sina gamla föräldrar. Det är intressant för så såg det inte ut för 40 år sedan, då medellivslängden var lägre.
Hur påverkades deltagarna av den här typen av informellt vårdgivande?
– För många är det både fysiskt och psykiskt påfrestande och orsakar mycket stress. Ju mer intensiv omsorg det handlar om, desto större konsekvenser får det för den egna hälsan. De som hjälper till med mer personliga uppgifter som badning och matande, liksom de som vårdar personer med demens, mår sämst. Vårdandet kan också få ekonomiska konsekvenser, eftersom man kanske behöver gå ner i tid på jobbet eller pensionera sig tidigare än man tänkt.
Vad kan det mer få för konsekvenser?
– Dels kan informellt vårdgivande orsaka ett tillstånd av kronisk stress där en person måste jonglera för många ansvarsområden. Dels kan det leda till att man försummar sig själv: Man går inte på sina läkarbesök, slarvar kanske med egna mediciner och har inte tid att träffa sina vänner vilket kan leda till ensamhet.
Vilket stöd finns att tillgå?
– Vi såg att en stor andel inte får sina behov av stöd tillfredsställda. Här behöver staten ingripa. I Sverige finns det, genom socialtjänstlagen, en bra grund för att de informella vårdgivarna ska kunna få det stöd de behöver. Problemet är att vissa kommuner erbjuder mycket service medan det i andra inte finns mycket alls. Det saknas också kunskap om vilka insatser som fungerar bäst.
Vilket stöd önskar de informella vårdgivarna själva?
– Från forskning vet vi att många önskar avlastning, att någon kommer till ens hem och tar hand om personen med behov så att man får några timmar för att ta hand om sig själv. Många önskar också kunna gå till ett dagcenter eller att få delta i gruppterapi där man kan träffas, utbyta erfarenheter och hjälpa varandra. Ekonomisk hjälp kan också behövas.
Kommer det informella vårdgivandet med något positivt för den som utför det?
– Ja! De flesta svarar att de känner tillfredställelse av att ta hand om sina närstående. Men vi ser att det är de som vårdar med låg intensitet som känner mer tillfredställelse. Där vill vi behålla de flesta. De ska få uppleva det bra som kommer med att ge vård, men måste samtidigt ha tid att ta hand om sig själva.
