I en ny rapport från Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten har man låtit aktörer i och omkring socialt arbete ge sin syn på kunskap, utveckling och behov. Resultatet har förvånat, förklarar professor Kerstin Svensson, som tillsammans med professor Lars Plantin varit redaktör för rapporten.
Fakta: Kerstin Svensson
Gör: Professor i socialt arbete vid Lunds universitet och föreståndare för Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten tillsammans med Lars Plantin, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.
Om rapporten: Titeln är ”Kunskap i socialtjänsten” där Kerstin Svensson och Lars Plantin varit redaktörer. Den är skriven av åtta forskare inom socialt arbete. Totalt har 146 fokuspersoner med anknytning till socialtjänsten deltagit i undersökningen.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Vi visste ju när vi började att det skulle finnas olika synsätt. Men vi trodde nog inte att skillnaderna skulle vara så stora som det var. Den här människonära kunskapen som man från brukarorganisationer, socialarbetare och första linjens chefer betonar, det är inte samma kunskap som kunskapsstyrande organisationer betonar. De betonar kunskap om vilka insatser som fungerar.
– Vi har också sett att man inom socialtjänsten arbetar mer evidensbaserat än man tror. Men man benämner det inte alltid på det sättet. Men efterfrågar genomgående: Var finns den bästa kunskapen om det här? Vad säger forskningen? Vad finns det stöd för att jobba på det här sättet? Det kombineras också med berättelser från de människor som det berör och tillsammans med den professionella kunskapen blir det ett evidensbaserat sätt att arbeta på.
LÄS OCKSÅ >>> Här kan du ta del av rapporten i sin helhet
Vem eller vilka skulle du säga har mest nytta av de här resultaten?
– Jag tror framför allt att de som jobbar med kunskapsfrågor kommer ha nytta av resultaten. Alltså kunskapsfrågor i vid mening, de som jobbar med utbildning eller utveckling av socialtjänstens arbete. Man kan ju ibland undra varför man inte når fram, då finns det ett värde i att förstå hur de som man brukar prata med resonerar.
– Dessutom är ju det här en väldigt aktuell fråga. Om vi nu får en ny socialtjänstlag där vetenskap och beprövad erfarenhet skrivs in så tycker ju alla att det är bra. Men det är uppenbart att vi tänker på olika saker.
– Vi hoppas att vårt bidrag med den här undersökningen ska göra att tonen blir lite mer nyanserad. Det har sedan länge funnits en allmän spänning i den här evidensdebatten. Vi hoppas att det här ska hjälpa till att se bortom det och att vi bättre ska kunna diskutera vad vi faktiskt ska göra.