Ny forskning visar att trots att digitala nakenbilder är en del av ungas vardag idag så är det få unga som vet hur de ska hantera situationen. Foto: Gettyimages

Annette U Wallqvist

Reporter

7 jun 2022

7 jun 2022

Dickpics och nudes – dagens unga om digitala nakenbilder

Ny forskning visar att trots att digitala nakenbilder är en del av ungas vardag idag så är det få unga som vet hur de ska hantera situationen. Foto: Gettyimages

Att skicka och få digitala nakenbilder är en del av ungdomars vardag. Medan vissa upplever det som spännande känner sig många ­sexuellt trakasserade. Men få vet hur de ska hantera situationen, ­visar ny avhandling.

Annette U Wallqvist

Reporter

7 jun 2022

7 jun 2022

Dagens unga lever nära sina mobiler på ett helt annat sätt än tidigare generationer gjort. Gränsen mellan det digitala och det fysiska livet har luckrats upp och det som sker offline sker också digitalt, även det sexuella utforskandet tillsammans med andra unga.

Att ungdomar skickar nakenbilder, filmer eller sexmeddelanden till varandra, så kallad sexting, hör till vardagen. Men det betyder inte att det upplevs som oproblematiskt. Något som för en person kan kännas som roligt och lustfyllt, kan vara obehagligt och skrämmande för en annan. Ibland skickar ungdomarna meddelanden till varandra som ett ömsesidigt utbyte, men det finns en risk att sextingen spårar ur och leder till sexuella trakasserier. Det är också vanligt att ungdomar får meddelanden med sexuellt innehåll skickade till sig, utan att ha bett om det.

Det framkommer i Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling ”Digitala sexuella trakasserier i skolan: Elevperspektiv på sexting, utsatthet och jämställdhet”.  Avhandlingen är en del av det Forte-finansierade forskningsprojektet ”Ungdomar, utsatthet och skola. Elevperspektiv på våld, trakasserier och kränkningar”.

År 2018 började Kristina Hunehäll Berndtsson som doktorand att intervjua ungdomar om deras erfarenheter på området. Ganska snart överraskades hon av att många började prata om digitala sexuella trakasserier.

– Det förvånade mig eftersom det inte diskuterades så mycket vid den tiden. Men eftersom det var så många ungdomar som tog upp trakasserierna, bestämde jag mig för att det skulle bli innehållet i min avhandling, säger hon.

Avhandlingen är en kvalitativ fallstudie som består av tre skolor som ligger i olika socioekonomiska områden och är geografiskt utspridda över landet. Syftet är att undersöka niondeklassares erfarenhet av sexting och digitala sexuella trakasserier, och hur de erfarenheterna påverkar ungdomarna. Teoretiska perspektiv på kön, klass, sexualitet, sexuella trakasserier och sårbarhet används för att undersöka maktförhållanden i ungdomars sociala relationer inom skolan.

Elevernas berättelser har samlats in i fokusgrupper, parintervjuer och individuella intervjuer.

Avhandlingen är en sammanläggning av fyra delstudier där fyra forskningsfrågor varit vägledande:

1. Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av sexting inom elevgruppen?

2. Hur beskriver eleverna att deras inbördes relationer påverkas av att sexuella bilder och filmer skickas eller vidarebefordras utan samtycke inom skolans kontext?

3. Vilka strategier beskriver eleverna att de använder sig av för att hantera erfarenheter av digitala sexuella trakasserier i skolvardagen?

4. Vilka likheter och skillnader framträder vid en komparation av skolornas lokala sextingkulturer och de sexualiserade trakasserier som beskrivs ske via sociala medier?

Tydligt är att eleverna lever med starka heteronormativa könsnormer, där tjejers utrymme att utforska sin sexualitet är betydligt mer begränsat än killars. Något som också påverkar hur de sexuella trakasserierna ser ut och uppfattas.

– Vi lever i ett samhälle där pojkars och flickors sexualitet uppfattas olika. En tjej som får ta emot dickpicks riskerar att bli slutshamad enbart för att hon blivit involverad eller blivit tillfrågad om att byta nakenbilder, berättar Kristina Hunehäll Berndtsson.

Killar kan skicka dickpics till en tjej som ett sätt att få i gång ett utbyte av bilder. Att sexta kan vara ett sätt att höja sin sexuella status bland andra killar, bland annat genom att visa upp de bilder han tagit emot. Tjejerna tar inte initiativ till sexting på samma sätt. I stället lever de med en oro för att bilderna verkligen ska visas upp för kompisarna, något som killar kan använda för att pressa tjejerna att skicka ännu fler bilder.

– På en skola fick tjejerna ta emot en hel del hot och tjat. Samtidigt skulle killarna aldrig be en tjej de var seriöst intresserad av om samma sak.

Gemensamt för skolorna är att både killar och tjejer utsätts för sexuella trakasserier av skolkamrater, till exempel i form av oönskade nakenbilder eller sexuella videoklipp. Kristina Hunehäll Berndtsson påpekar att hon inte har något statistiskt underlag, men hennes känsla är att flickorna är mer utsatta än pojkarna.

– Samtidigt är det svårt att veta i vilken omfattning killarna är med om sexuella trakasserier, eftersom de inte talar om sig själva som offer på samma sätt som flickorna gör.

Samhällsuppfattningen är att män är förövare, något som förstärkts under metoo-rörelsen. Även pojkar ser sexuella trakasserier i det ljuset och därför blir det så svårt för killarna att se sig själva som offer. De känner att de är med om något obehagligt, men vet inte hur de ska kategorisera upplevelsen.

– Det är vanligt att eleverna inte förstår att tjejer kan vara förövare, berättar Kristina Hunehäll Berndtsson.

Hon lyfter fram en händelse där en flicka övertalar en pojke att skicka en nakenbild på sig själv. Han tror att det sker i samförstånd, men i stället sprider flickan bilden vidare till andra skolkamrater och pojken blir mobbad. Trots att det är flickan som iscensätter det hela läggs skulden på pojken.

– Att han skickat något sexuellt gör honom äcklig i kamraternas ögon. Varken flickan eller de andra eleverna ser hennes del i det som skett, trots att de flesta vet precis hur det gått till.

På alla tre skolorna påpekade eleverna att olika former av missbruk av sexuella bilder är vanligt. På en skola kunde killar hota flickor till att skicka bilder, för att sedan visa upp dem för sina kompisar.

Det som gör det svårt att hantera sexuella trakasserier när de sker digitalt är att eleverna har en bild av att sexuella trakasserier är något som sker fysiskt. Fysiska sexuella trakasserier pratas det om öppet i samhället och också på skolan. I intervjuerna framkom det att många killar var rädda för att uppfattas som förövare och aktade sig för att exempelvis råka nudda en tjej på gympan.

– Killarna kunde känna sig extremt förolämpade om de blev anklagade och upplevde det som ett stort problem. Men de förstod inte att sexuella trakasserier kunde ske även digitalt. De menade att skicka dickpicks inte var ett sätt att kränka en person, eftersom hon kan visa upp bilden för vem som helst.

Medan skolan pratar öppet om fysiska sexuella trakasserier är det desto tystare kring det som sker digitalt. Majoriteten av de elever som Kristina Hunehäll Berndtsson pratade med menade att vuxenvärlden inte hade en aning om det som försiggick och att det var viktigt att föra fram frågan i ljuset. Många elever mår dåligt av sextandet, men steget till att prata med en vuxen blir långt om de tror att de vuxna inte känner till problemet.

– Dels kan det vara svårt att berätta att man bytt bilder, dels kan det finnas en oro för att det ska komma en moralpredikan. Att byta bilder är en del av ungdomarnas sexualitet. I stället för att moralisera över det kan vi prata om samtycke och var gränserna går för vad som är ok att göra mot en annan människa, säger Kristina Hunehäll Berndtsson.

När de digitala sexuella trakasserierna sker skol- eller klasskamrater emellan blir det extra svårt eftersom det är en person de har någon form av relation till och träffar varje dag. Det är svårt att blocka en skolkamrat på samma sätt som en okänd person.

– Generellt sett hade eleverna svårt att hantera det här och de saknar socialt stöd, konstaterar Kristina Hunehäll Berndtsson.

Särskilt svårt är det för killarna, eftersom de sällan har någon att prata med om de utsätts för sexting eller nudes, nakenbilder. Tjejerna kan ofta prata med sina närmsta vänner, även om det också varierar. Om en tjej bytt nakenbilder med en kille, som sen missbrukar det, kan det vara svårt att erkänna för sina närmsta vänner. Att killar skickar dickpicks till tjejer är förväntat, men att tjejer skickar nakenbilder mer tabu.

– Därför är tjejerna rädda för att ses som dumma och slampiga samtidigt som de känner sig utnyttjade.

En del intervjuer skedde i könsblandade fokusgrupper. Men där tog samtalen stopp så fort det leddes in på digitala sexuella trakasserier.

– Det märktes på stämningen direkt att det fanns elever i gruppen som utsatts av andra. Något som sedan bekräftades av eleverna under de individuella intervjuerna. Det visar hur komplext det är, att man ingår i samma kompisgrupper där det kan ske sådana här saker, säger Kristina Hunehäll Berndtsson.

Referens: Digitala sexuella trakasserier i skolan. Elevperspektiv på sexting, utsatthet och jämställdhet. Avhandling i Barn och ungdomsvetenskap, vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet.

 

FAKTA: ORDFÖRKLARING

• Sexting: Ett uttryck för att skicka intima bilder eller chatta online eller via sms med sexuell karaktär. Innehållet är ofta egenproducerat.

• Dickpic: Bild på ett manligt könsorgan.

• Nude: En avklädd bild. Syftar ofta på bilder från tjejer.

• Slutshaming: När man försöker få en annan person, ofta kvinnor, att känna skam över sin sexualitet.

Källa: Avhandlingen Digitala sexuella trakasserier. Elevperspektiv på sexting, utsatthet och jämställdhet

 

FAKTA: FORSKNINGEN I KORTHET

• Avhandlingen består av tre fackgranskade artiklar och ett fackgranskat bokkapitel.

• Avhandlingen visar att både flickor och pojkar utsätts för digitala sexuella trakasserier i skolvardagen.

• Ungdomar saknar ofta både socialt stöd och strategier för att bemöta och hantera digitala sexuella trakasserier i sin skolvardag.

• Följderna av sextingen kan bli svåra, både emotionellt och socialt. Eleverna löper risk för slutshaming, mobbning och psykisk ohälsa.

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

Röster
22 jun 2022

Debatt: De mest utsatta barnen förtjänar det bästa omhändertagandet

Tur ska inte vara en faktor för de mest utsatta barnen. Ändå finns ...

Aktuellt
21 jun 2022

Följ drogtestets väg – från plastmugg till provsvar

Urinprover. Vardag för en del av Socionomens läsare. Men har du någ...

Läs även

Forskning
17 jun 2022

Utsattheten för narkotikaanvändare stor i Sverige: ”Vi måste bli bättre”

Skillnaderna mellan dansk och svensk narkotikapolitik är stora. Att...

Forskning
10 maj 2022

3 insatser som kan förebygga långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd

Det finns flera metoder som kan förebygga långvarigt beroende av ek...

Disputation
21 apr 2022

Cristian Bortes: ”ADHD påverkade tjejernas skolresultat mer negativt”

Ohälsa påverkar ungas skolresultat. Det har Cristian Bortes, fil.dr...

Forskning
8 jun 2021

Forskning: Arbete skapar inte meningsfullhet per automatik

Vad krävs för att högfungerande individer med autism ska känna meni...

Forskning
18 maj 2021

Vanligt med våld i kärleksrelationer bland unga

Nästan 60 procent av ungdomar i åldern 15–19 år har varit utsatta f...

Arbetsmiljö
7 apr 2021

Ohövlighet på jobbet riskerar sprida sig

Även omgivningen påverkas när en kollega blir ohövligt bemött. &...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.