Illustration: Mia Fernau

Av: Jennifer Neij

26 år, lss- och biståndshandläggare

21 sep 2020

Av: Jennifer Reimander

27 år, Socialsekreterare på Arbetsmarknads- och vuxenutbildnings kontoret med inriktning på ekonomiskt bistånd

21 sep 2020

21 sep 2020

C-uppsatstävlingen 2020 / Linköpings universitet

Tjejers deltagande i fotboll

Illustration: Mia Fernau
opinion-sign
Socialhögskolorna på landets universitet och högskolor väljer ut den bästa C-uppsatsen på respektive socionomutbildning. De utvalda uppsatserna presenteras i tidningen Socionomen och på Socionomen.se, varefter en vinnare utses av en expertgrupp. Det vinnande bidragets författare tilldelas ett stipendium på 10 000 kr för årets bästa C-uppsats.

Med hjälp av det intersektionella perspektivet har vi kunnat belysa den kategorisering som sker i vårt samhälle.

Av: Jennifer Neij

26 år, lss- och biståndshandläggare

21 sep 2020

Av: Jennifer Reimander

27 år, Socialsekreterare på Arbetsmarknads- och vuxenutbildnings kontoret med inriktning på ekonomiskt bistånd

21 sep 2020

21 sep 2020

Ämnet till uppsatsen, Tjejers deltagande i fotboll och möjligheter för inkludering – den sociala förändringens betydelse, utvecklades genom ett brinnande intresse för idrottens betydelse för unga, och inte minst kopplat till individer som på något sätt inte har möjlighet att deltaga. Något som varit självklart för oss under vår uppväxt.

Syftet med uppsatsen var att undersöka den berörda verksamheten för att förstå ledarnas föreställningar om verksamhetens målsättningar och hur verksamheten bedrivs. Därigenom ville vi skapa förståelse för de förutsättningar som krävs för att uppnå sådana mål. Med utgångspunkt i detta syfte ville vi sätta fokus på frågor om social inkludering och social förändring relaterat till verksamheten. Detta har undersökts med särskilt fokus på intersektionalitet ur ett tolkande perspektiv.

Enskilda intervjuer

Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. De semistrukturerade intervjuerna har bidragit till att respondenten fått möjlighet att samtala relativt öppet om våra förvalda ämnen. Det var även det som gjorde att vi valde enskilda intervjuer. Vårt mål med intervjuerna var att få varje respondent att prata fritt och öppet utifrån dem själva. Vi identifierade dessa ämnen med utgångspunkt från våra forskningsfrågor och vårt syfte vilka blev: tjejers medverkan, social förändring samt social inkludering.

Den sociala acceptansen sker i och med den sociala förändring som verksamheten arbetar för. Även om tidigare forskning visar att fotboll kopplat till tjejer med utländsk härkomst är ett stigma, har verksamhetens goda rykte påbörjat en normalisering för tjejers medverkan. Den uppbyggda och pågående processen relaterad till acceptansen för tjejers medverkan, i området där verksamheten bedrivs, kan beskrivas som en kulturförändring. Å andra sidan kan vi genom resultatet se att det inte alltid beror på kulturen utan snarare på familjeförhållandet tjejen befinner sig i. Även om kulturens hinder för deltagandet anses påtagligt ibland beskriver ledarna att arbetet med familjen är det absolut viktigaste för att skapa förändring som leder till social acceptans. Om föräldrar och samhället i området där verksamheten bedrivs accepterar att tjejer spelar fotboll, blir deltagandet för tjejerna betydligt enklare. Den sociala acceptansen som verksamheten bidrar med öppnar upp för inkludering. Ledare beskriver att verksamhetens inkludering sker i samhället i stort. En annan bidragande del i acceptansen för verksamheten är ledarnas roll. Att vara ledare i en ideell verksamhet som arbetar med sociala ändamål kanske inte, av utomstående, ses som komplext. I vårt resultat kan vi dock se att den personliga lämpligheten och ledarens engagemang är avgörande för att få en trygg och stabil verksamhet.

Inkludering i stället för dömande

En kritik kring att verksamheten inte når ut till tjejer med svensk härkomst går att föra. Men det faktum att verksamheten når ut till de tjejer som majoriteten inte når är i vår mening mer betydelsefull. Dessa tjejer hade med stor sannolikhet aldrig fått chansen att spela fotboll eller vara med i föreningsliv om inte verksamheten funnits. I relation till jämställdhet och meningsfull fritid är detta viktigt då den sociala inkluderingen ofta ställs i relation till vår svenska kultur. Frågan är om alla måste inkluderas till att vara typisk svensk eller om inkluderingen faktiskt kan ske på annat sätt? Vi anser att detta kan relateras till det intersektionella perspektivet då tanken om ”vi och ni” är väldigt tydlig när det kommer till inkludering. Ett exempel är en tjej med heltäckande kläder och slöja som kliver in på en fotbollsplan och döms utifrån sitt utseende – men spelar det någon roll i utförandet av idrotten? I en större kontext kan detta relateras till människans förmåga att utifrån samhällsnormer döma andra människor. Ledarnas roll blir här en viktig aspekt då de inte dömer tjejerna utan istället inkluderar dem. Vilket även en av ledarna sätter ord på: “Någonstans så vill man ju. Jag vill ju bara att dom ska få vara med och få ta del av det jag har fått tagit del av hela mitt liv. Något jag tagit som självklart, vilket inte är självklart för dom här tjejerna, och för många andra tjejer som inte kommer hit.”(Elsa)

Vår förhoppning med denna studie är att bidra till att uppmärksamma vikten av denna typ av verksamhet i relation till social förändring och social inkludering. Vi vill belysa hur verksamheten möjliggör en medverkan och social inkludering i samhället. Med hjälp av det intersektionella perspektivet har vi kunnat belysa den kategorisering som sker i vårt samhälle. I en större kontext kan vi tydliggöra idrottsvärldens ojämlikhet samt hur idrotten indikerar den orättvisa fördelningen i människors förutsättningar. Vår förhoppning är att liknande verksamheter ska kunna ta del av denna studie för att förstå hur det fungerar när man hittat de villkor som bidrar till fler aktiva unga tjejer och en långsiktig verksamhet.

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

Krönika
23 sep 2022

Krönika: Viktigt hur man formulerar frågor för att få givande svar

Om vi i stället för den sjukdomsbaserade frågan skulle fråga vad de...

Socialt arbete
22 sep 2022

Nicolas Lunabba: ”Vi måste skapa en våg av medmänsklighet i detta mörker”

Ett Sverige märkt av social orättvisa, klassklyftor och fattigdom, ...

Läs även

C-uppsatser
1 jul 2022

C-uppsats om hur media osynliggör tjejer i utsatta områden

En bra ungdom stämmer inte in i bilden av orten som media vill förm...

C-uppsatser
30 jun 2022

C-uppsats om socialarbetares utsatthet i arbetet med våldsutsatta kvinnor

Hur mår egentligen socialarbetare som arbetar med våldsutsatta kvin...

C-uppsatser
29 jun 2022

C-uppsats om oskuldsintyg och kvinnors sexuella begränsningar

Det finns inga tydliga riktlinjer för vem som ska ansvara för den s...

C-uppsatstävlingen
22 maj 2022

C-uppsats om hur personlig assistans framställs i statliga utredningar

Hur framställs assistansanvändare och personlig assistans i statlig...

C-uppsatstävlingen
19 maj 2022

C-uppsats: ”Stress är ett utbrett problem inom socialtjänsten”

Hur påverkas biståndshandläggare inom äldreomsorgen av stress? Det ...

C-uppsatstävlingen
16 maj 2022

Vem tvångsvårdas ? – En studie om hur ålder avspeglas i LVM-domar

Har åldern någon betydelse i bedömningar när det gäller Lag om vård...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.