Ämnet till uppsatsen, Tjejers deltagande i fotboll och möjligheter för inkludering – den sociala förändringens betydelse, utvecklades genom ett brinnande intresse för idrottens betydelse för unga, och inte minst kopplat till individer som på något sätt inte har möjlighet att deltaga. Något som varit självklart för oss under vår uppväxt.
Syftet med uppsatsen var att undersöka den berörda verksamheten för att förstå ledarnas föreställningar om verksamhetens målsättningar och hur verksamheten bedrivs. Därigenom ville vi skapa förståelse för de förutsättningar som krävs för att uppnå sådana mål. Med utgångspunkt i detta syfte ville vi sätta fokus på frågor om social inkludering och social förändring relaterat till verksamheten. Detta har undersökts med särskilt fokus på intersektionalitet ur ett tolkande perspektiv.
Enskilda intervjuer
Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. De semistrukturerade intervjuerna har bidragit till att respondenten fått möjlighet att samtala relativt öppet om våra förvalda ämnen. Det var även det som gjorde att vi valde enskilda intervjuer. Vårt mål med intervjuerna var att få varje respondent att prata fritt och öppet utifrån dem själva. Vi identifierade dessa ämnen med utgångspunkt från våra forskningsfrågor och vårt syfte vilka blev: tjejers medverkan, social förändring samt social inkludering.
Den sociala acceptansen sker i och med den sociala förändring som verksamheten arbetar för. Även om tidigare forskning visar att fotboll kopplat till tjejer med utländsk härkomst är ett stigma, har verksamhetens goda rykte påbörjat en normalisering för tjejers medverkan. Den uppbyggda och pågående processen relaterad till acceptansen för tjejers medverkan, i området där verksamheten bedrivs, kan beskrivas som en kulturförändring. Å andra sidan kan vi genom resultatet se att det inte alltid beror på kulturen utan snarare på familjeförhållandet tjejen befinner sig i. Även om kulturens hinder för deltagandet anses påtagligt ibland beskriver ledarna att arbetet med familjen är det absolut viktigaste för att skapa förändring som leder till social acceptans. Om föräldrar och samhället i området där verksamheten bedrivs accepterar att tjejer spelar fotboll, blir deltagandet för tjejerna betydligt enklare. Den sociala acceptansen som verksamheten bidrar med öppnar upp för inkludering. Ledare beskriver att verksamhetens inkludering sker i samhället i stort. En annan bidragande del i acceptansen för verksamheten är ledarnas roll. Att vara ledare i en ideell verksamhet som arbetar med sociala ändamål kanske inte, av utomstående, ses som komplext. I vårt resultat kan vi dock se att den personliga lämpligheten och ledarens engagemang är avgörande för att få en trygg och stabil verksamhet.
Inkludering i stället för dömande
En kritik kring att verksamheten inte når ut till tjejer med svensk härkomst går att föra. Men det faktum att verksamheten når ut till de tjejer som majoriteten inte når är i vår mening mer betydelsefull. Dessa tjejer hade med stor sannolikhet aldrig fått chansen att spela fotboll eller vara med i föreningsliv om inte verksamheten funnits. I relation till jämställdhet och meningsfull fritid är detta viktigt då den sociala inkluderingen ofta ställs i relation till vår svenska kultur. Frågan är om alla måste inkluderas till att vara typisk svensk eller om inkluderingen faktiskt kan ske på annat sätt? Vi anser att detta kan relateras till det intersektionella perspektivet då tanken om ”vi och ni” är väldigt tydlig när det kommer till inkludering. Ett exempel är en tjej med heltäckande kläder och slöja som kliver in på en fotbollsplan och döms utifrån sitt utseende – men spelar det någon roll i utförandet av idrotten? I en större kontext kan detta relateras till människans förmåga att utifrån samhällsnormer döma andra människor. Ledarnas roll blir här en viktig aspekt då de inte dömer tjejerna utan istället inkluderar dem. Vilket även en av ledarna sätter ord på: “Någonstans så vill man ju. Jag vill ju bara att dom ska få vara med och få ta del av det jag har fått tagit del av hela mitt liv. Något jag tagit som självklart, vilket inte är självklart för dom här tjejerna, och för många andra tjejer som inte kommer hit.”(Elsa)
Vår förhoppning med denna studie är att bidra till att uppmärksamma vikten av denna typ av verksamhet i relation till social förändring och social inkludering. Vi vill belysa hur verksamheten möjliggör en medverkan och social inkludering i samhället. Med hjälp av det intersektionella perspektivet har vi kunnat belysa den kategorisering som sker i vårt samhälle. I en större kontext kan vi tydliggöra idrottsvärldens ojämlikhet samt hur idrotten indikerar den orättvisa fördelningen i människors förutsättningar. Vår förhoppning är att liknande verksamheter ska kunna ta del av denna studie för att förstå hur det fungerar när man hittat de villkor som bidrar till fler aktiva unga tjejer och en långsiktig verksamhet.
