Illustration: Mia Fernau

Miriam Hellebring

30 år, studerar sista terminen på socionomprogrammet vid Stockholms Universitet. Jobbar vid sidan av studierna på HVB-hem för ungdomar, Akutboende för hemlösa män samt på Hemlöshetsmottagningen.

30 sep 2020

Julia Willgård

27 år, studerar sista terminen på socionomprogrammet vid Stockholms Universitet. Jobbar vid sidan av studierna som socialsekreterare på en mottagningsenhet för ekonomiskt bistånd inom Stockholm Stad.

30 sep 2020

30 sep 2020

C-uppsatstävlingen 2020 / Stockholms universitet

Robotar i socialtjänsten – konkurrent eller komplement?

Illustration: Mia Fernau
opinion-sign
Socialhögskolorna på landets universitet och högskolor väljer ut den bästa C-uppsatsen på respektive socionomutbildning. De utvalda uppsatserna presenteras i tidningen Socionomen och på Socionomen.se, varefter en vinnare utses av en expertgrupp. Det vinnande bidragets författare tilldelas ett stipendium på 10 000 kr för årets bästa C-uppsats.

Behoven av mänskliga egenskaper är alltför stort för att konkurrera ut socionomen i det löpande klientarbetet. Det skriver författarna av Stockholms universitets bidrag i årets C-uppsatstävling.

Miriam Hellebring

30 år, studerar sista terminen på socionomprogrammet vid Stockholms Universitet. Jobbar vid sidan av studierna på HVB-hem för ungdomar, Akutboende för hemlösa män samt på Hemlöshetsmottagningen.

30 sep 2020

Julia Willgård

27 år, studerar sista terminen på socionomprogrammet vid Stockholms Universitet. Jobbar vid sidan av studierna som socialsekreterare på en mottagningsenhet för ekonomiskt bistånd inom Stockholm Stad.

30 sep 2020

30 sep 2020

Fokus i uppsatsen är hur, och i vilken mån, digitalisering av socialtjänstens arbete med ekonomiskt bistånd påverkar förutsättningarna för det praktiska klientarbetet. Syftet var att, ur ett socialarbetarperspektiv, beskriva och analysera om – och i så fall hur – implementeringen av så kallade robotar påverkar professionen. Särskilt intresse var riktat mot sådant som vilka krav digitaliseringen ställer på socialarbetare, uppfattningar om vilka kompetenser som i framtiden kommer att krävas för att jobba med ekonomiskt bistånd samt på vilket sätt robotarna kan väntas påverka karaktären på individuella bedömningar.

Genom kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar med stöd av robotar inom ekonomiskt bistånd, har vi funnit att digitaliseringen påverkar de professionellas yrkesroll på ett flertal sätt. Det gäller exempelvis förändringar i arbetsuppgifter, efterfrågad kompetens och hur arbetet organiseras.

Studien visar att det finns en uppfattning om att det alltid kommer behövas socialsekreterare för att utföra individuella bedömningar, eftersom sådana anses behöva innehålla ett inslag av mänsklighet: uppgiften kan alltså inte fullt ut övertas av en robot. Samtidigt som ärenden av enklare typ bör kunna hanteras av en robot, finner man att individuella bedömningar är nödvändiga i mer komplexa fall. Detta belyser vikten av att diskutera individuella bedömningar i relation till digitalisering då en individuell bedömning ska göras oavsett om det gäller löpande och återkommande kostnader för exempelvis en hemförsäkring eller om det avser mer sällan förekommande utgifter, till exempel en hyresskuld.

Inga tekniska hinder för robotbedömning

Det finns idag inga tekniska hinder som hindrar en robot från att göra en bedömning med hänsyn till omständigheter i ett specifikt fall. Roboten kan samla in och sortera information om en individ och utifrån dessa underlag göra en bedömning. Det är tydligt att digitaliseringen väcker frågor om vad en individuell bedömning är, när den behöver göras och vem som kan utföra den.

Digitaliseringen bidrar till förändringar i de organisatoriska förutsättningarna för hur arbetet med ekonomiskt bistånd bedrivs, vilket får konsekvenser för socialsekreterarnas yrkesroll. Eftersom arbetet blir mer digitalt, och vissa arbetsuppgifter nästintill uteslutande utförs med hjälp av robotar, är det troligt att det i framtiden kommer ställas högre krav på socialsekreterarnas digitala kompetens. Studien visar att det finns tendenser till att kommuner i samband med digitaliseringen delar upp arbetet mellan enheter som enbart handlägger ansökningar och enheter som arbetar mer åtgärdsinriktat, i första hand med arbetsmarknadsstödjande åtgärder. För dem som jobbar med digital handläggning skulle detta kunna fungera deprofessionaliserande, då deras kompetenser som socionomer inte längre blir nödvändiga i förhållande till arbetsuppgifterna. Samtidigt skulle det potentiellt innebära en professionalisering för dem som arbetar med att få ut klienter i sysselsättning då deras roll kommer kräva kunskaper som ännu inte går att automatisera.

Digitaliseringen kan även leda till att arbetet blir mer specialiserat. Möjligheten att behålla en helhetssyn kan försvåras genom den uppdelning av arbetsuppgifter som specialiseringen medför. Risken är att klienten osynliggörs när en robot ska ansvara för handläggningen, medan det relationella förändringsarbetet flyttas till en annan enhet och utförs av en socialsekreterare som enbart fokuserar på att få ut klienten i arbete. Även detta kan tolkas som en deprofessionalisering av yrket, eller åtminstone en förändring av synen på̊ vilka professionskunskaper som är viktiga i arbetet med ekonomiskt bistånd.

Många aspekter är outforskade

Ett argument för automatiserat beslutsstöd är att det skulle minska variationer i bedömningar och på så vis öka graden av rättssäkerhet för den enskilde. Detta ställer emellertid krav på att alla robotar programmeras och implementeras på samma sätt. Det finns därför ett behov av att utforska hur automatiserade bedömningar skiljer sig åt kommuner emellan. Det skulle också vara intressant att ur ett intersektionellt perspektiv studera om robotens funktioner och bedömningar påverkas av vem som programmerar roboten. Eftersom digitaliseringen inom socialtjänsten ännu inte kommit så långt i sin utveckling finns det många aspekter av ämnet som fortfarande är outforskade. Bland annat saknas det studier som belyser digitaliseringen ur ett klientperspektiv.

I framtiden är det möjligt att robotarnas närvaro i arbetet med ekonomiskt bistånd kommer ses som ett självklart inslag, främst då sådant stöd bidrar till administrativ avlastning. Skälen att som socialsekreterare behöva oroa sig för att bli ersatt av en maskin får dock anses vara få – behoven av mänskliga egenskaper är alltför stort i det löpande klientarbetet. Robotarna kan, än så länge, betraktas som ett komplement snarare än en konkurrent.

Läs mer

Nyheter
8 dec 2023

Ny satsning hjälper hemlösa barnfamiljer till förstahandskontrakt

Under året har Skåne Stadsmission startat upp initiativet Barns bos...

Socialt arbete
6 dec 2023

Papporna som bryter mönstret i Göteborgs förorter

Männen är själva uppvuxna med traditionella könsroller. Med mammor ...

Tema
6 dec 2023

Panelen: Så agerar vi när det finns husdjur i våldsamma relationer

När det finns husdjur med i bilden i familjer där det förekommer vå...

Läs även

C-uppsatser
15 nov 2023

Ett stort grattis till Agnes och Judith...

Agnes Lindström och Judith Redegard är ett av två vinnarpar av C-up...

C-uppsatser
15 nov 2023

...och ett lika stort grattis till Ian och Edvin

Ian Lindqvist och Edvin Eldelid är ett av två vinnarpar i C-uppsats...

C-uppsatser
22 aug 2023

Klara riktar fokus mot social inkludering utanför Sveriges gränser: ”Stor kontrast”

Klara Westby har spenderat tio veckor i staden Da Nang i Vietnam fö...

C-uppsatser
7 aug 2023

Belinda och Emelie pekar på skillnader i hur unga beskrivs i LVU-domar utifrån kön

"Vi blev förvånade över att det skiljer sig så mycket.” Det sä...

C-uppsatser
20 jun 2023

Linn vill lyfta hur vi ser på äldre i dagens samhälle: ”Väldigt många stereotyper”

“Alla ska bli gamla, det är en väldigt viktig fråga.” Det säger Lin...

C-uppsatser
12 jun 2023

Låg kunskap om empatitrötthet hos socialsekreterare: ”Kollegialt stöd jätteviktigt”

Vad kan empatitrötthet få för konsekvenser i det sociala arbetet? D...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.