Martin Spång

Socialsekreterare för barn och unga

30 sep, 2020

Mia Fernau

Illustration

30 sep, 2020

30 sep, 2020

C-uppsatstävlingen 2020 / Mälardalens högskola

Narkotikapolitiken som fört missbrukare i graven

opinion-sign
Socialhögskolorna på landets universitet och högskolor väljer ut den bästa C-uppsatsen på respektive socionomutbildning. De utvalda uppsatserna presenteras i tidningen Socionomen och på Socionomen.se, varefter en vinnare utses av en expertgrupp. Det vinnande bidragets författare tilldelas ett stipendium på 10 000 kr för årets bästa C-uppsats.

Utifrån resultaten angående harm reduction-insatser kan det antas bli svårt för Sverige att gå tillbaka till prohibition och nolltolerans igen, skriver författaren av Mälardalens högskolas bidrag i årets C-uppsatstävling.

Martin Spång

Socialsekreterare för barn och unga

30 sep, 2020

Mia Fernau

Illustration

30 sep, 2020

30 sep, 2020

Syftet med studien var att undersöka professionella inom beroendevårdens inställning till olika harm reduction-insatser för narkotikaanvändare i relation till narkotikarelaterad dödlighet. Studien syftar även till att undersöka de professionellas syn på avkriminalisering av eget bruk av narkotika i relation till narkotikarelaterad dödlighet. Intresset för denna studie väcktes då Sverige har ett högt antal narkotikarelaterade dödsfall och då det fortfarande är ett kontroversiellt ämne i Sverige med vissa av harm reduction-insatserna.

Nästan tredubblat antal dödsfall

Mellan år 2006 och 2015 näst intill tredubblades antalet dödsfall i åldersgruppen 15–64 år, från 235 till 661. År 2016 sjönk dödsfallen till 590 och i 93 procent av dödsfallen var någon slags opioid inblandad. Genomsnittet i Europa år 2016 var 21.8 dödsfall per miljoner invånare 15–64 år. Sverige landade år 2016 på 87.8 dödsfall per miljoner invånare 15–64 år, med andra ord över fyra gånger så hög narkotikarelaterad dödlighet än Europas genomsnitt. Det faktum att avkriminalisering av eget bruk har genomförts i en del länder var också intresseväckande.

Denna studiesyftar till att undersöka omfattningen av en större grupp professionellas inställning till olika fenomen och därav valdes kvantitativ metod i form av en e-postenkät. De respondenter som deltagit i studien är professionella inom beroendevården. De olika yrkesrollerna hos dem som deltog var bland annat boendestödjare, behandlingsassistenter, läkare, sjuksköterskor och verksamhetschefer. Totalt svarade 73 personer på enkäten. Respondenternas svar analyserades genom det biopsykosociala perspektivet och genom stämplingsteori.

Positiv inställning till naloxon

Den svenska staten har under en längre period varit övertygad om att försöka eliminera narkotikakonsumtionen varit den rätta vägen att gå och därmed varit skeptiska till den forskning som visat att andra inriktningar gett positiva resultat. Med tanke på de resultat som samtliga studier i denna uppsats uppvisar angående harm reduction-insatser kan det antas att det i framtiden blir mycket svårt för Sverige att gå tillbaka till prohibition och nolltolerans igen. Det är uppenbart att maktkampen mellan prohibition och harm reduction börjat gå mer åt harm reduction-hållet. Det kan vi även se i respondenternas övervägande positiva inställning till underhållsbehandling, sprututbytesprogram och naloxon, alla dessa är verksamma i Sverige idag. Den harm reduction insatsen som respondenterna överlag var negativt inställda till var injektionsrum, som inte är verksamt i Sverige idag. Något som gick att urskilja i resultatet var att de respondenter som hade tidigare kunskap om injektionsrum var mer positiva till insatsen. Skulle vi i Sverige utbilda professionella om de olika harm reduction-insatser och dess effektivitet skulle vi eventuellt kunna se ett ökat stöd för dem, vilket skulle kunna leda till utbredning av insatserna så att fler liv kan räddas.

Respondenternas negativa inställning till avkriminalisering av eget bruk av narkotika kom inte som någon överraskning eftersom det strider så hårt mot hur Sverige hanterat narkotika genom åren. Sverige har försökt hantera narkotika med prohibition som innebär att förbjuda, försöka eliminera eller minska narkotikakonsumtion så mycket det går. Med tanke på att bland annat Portugal har visat framgång med minskade dödsfall och minskad smittspridning relaterat till missbruk efter en avkriminalisering och utbredningen av harm reduction-insatser kan det leda till att fler länder tar efter, kanske Sverige? Min tanke är att vi behöver skifta fokus från narkotikans biokemiska beroendepotential till hur ett kriminaliserat missbruk påverkar en individ psykosocialt.

Ökad narkotikakonsumtion

Uppenbarligen har inte de stadigt ökade kontrollåtgärderna kring narkotika och missbruk gett de resultat som Sverige hoppats på. Både rekreationskonsumtion, problematisk konsumtion och narkotikarelaterade dödsfall har ökat. På grund av att prohibition som narkotikapolitik misslyckats i de flesta avseenden kan det antas vara intressant för professionella inom beroendevården och samhället i stort att se vilken effekt en avkriminalisering av eget bruk skulle ha. Självfallet kan vi inte med säkerhet veta om en avkriminalisering vore positivt för Sverige men med tanke på att prohibition inte verkar fungera för att minska narkotikarelaterade dödsfall behöver vi prova någonting annat.

En generell tanke kring narkotikapolitik är att många i vårt land inte ser gråzonen mellan nolltolerans och att narkotikan släpps fri. Mellan ytterligheterna nolltolerans och fri användning av narkotika finns harm reduction och avkriminalisering, vilket som sagt förmodligen är en kunskap som en hel del människor saknar. Jag menar att den svenska narkotikapolitiken behöver fortsätta byta inriktning och det fort. Jag hävdar att den narkotikapolitiska inriktningen som Sverige haft sedan slutet av 1960-talet fört onödigt många svenska narkotikamissbrukare i graven.

Läs även

C-uppsats
14 okt, 2020

Stort steg från studier till mötet med klient

Stödet för nyutexaminerade verkar vara viktigt i transitionsprocess...

C-uppsats
1 okt, 2020

När robotar intar socialtjänsten

Det vilar ett stort ansvar på kommunerna i planeringen av de nya te...

C-uppsats
30 sep, 2020

Supported Employment i det professionella samtalet

Klienterna deltar inte i programmet utifrån sitt eget välmående uta...

C-uppsats
30 sep, 2020

Barn till förälder med substansproblematik

Resultatet i studien tyder på att riskfaktorer för barn till föräld...

C-uppsats
30 sep, 2020

”Det är inte politiskt korrekt att glömma en sån här...

Arbetstagarnas upplevelser vittnar om att cheferna bör prioritera i...

C-uppsats
30 sep, 2020

Skolkuratorers upplevelse av arbetsrelaterad stress

Media visar ständigt på hur stressen hos socionomer fortsätter att ...