Andreas Widelund, Uppsala universitet

28 år, jobbar som socialsekreterare inom försörjningsstöd i Håbo kommun.

1 okt 2020

Kitty Lossius, Uppsala universitet

34 år, läser kurser inom barn- och ungdomsvetenskap på avancerad nivå vid Högskolan Väst.

1 okt 2020

Mia Fernau

Illustration

1 okt 2020

1 okt 2020

C-uppsatstävlingen 2020 / Uppsala universitet

När robotar intar socialtjänsten

opinion-sign
Socialhögskolorna på landets universitet och högskolor väljer ut den bästa C-uppsatsen på respektive socionomutbildning. De utvalda uppsatserna presenteras i tidningen Socionomen och på Socionomen.se, varefter en vinnare utses av en expertgrupp. Det vinnande bidragets författare tilldelas ett stipendium på 10 000 kr för årets bästa C-uppsats.

Det vilar ett stort ansvar på kommunerna i planeringen av de nya tekniska möjligheterna. Det menar författarna av Uppsala universitets bidrag i årets C-uppsatstävling, som handlar om socialarbetarens förutsättningar inom en digitaliserad och automatiserad socialtjänst.

Andreas Widelund, Uppsala universitet

28 år, jobbar som socialsekreterare inom försörjningsstöd i Håbo kommun.

1 okt 2020

Kitty Lossius, Uppsala universitet

34 år, läser kurser inom barn- och ungdomsvetenskap på avancerad nivå vid Högskolan Väst.

1 okt 2020

Mia Fernau

Illustration

1 okt 2020

1 okt 2020

Digitalisering och införande av robotar inom socialtjänstens handläggning av försörjningsstöd sker nu i många av landets kommuner. Automatisering förväntas spela en växande roll inom det offentliga sociala arbetet i Sverige. Automatisering av socialsekreterares uppgifter har omtalats med både oro och tillförsikt av politiker och forskare och framhålls ofta skapa utrymme för ”mer socialt arbete” inom en sektor präglad av hårda effektivitetskrav och en stor administrativ börda. Då forskningsfältet än är i sin linda bestämde vi oss för att undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till digitalisering av försörjningsstödsansökan och utveckling mot automatiserad handläggning i relation till deras klientarbete och handlingsutrymme. Studien syftar även till att undersöka på vilka sätt automatisering kan förstås i ljuset av de effektiviseringar som präglar dagens sociala arbete inom New Public Management (NPM).

Studien utgår från en kvalitativ hermeneutisk forskningsansats. Tio semistrukturerade intervjuer ligger till grund för en tematisk analys. Deltagarna valdes från försörjningsenheter i ett flertal kommuner med olika grad och utformning av automatisering. Begreppet alienation används för att analysera hur automatiseringsprocessen påverkar handläggarnas arbetsvillkor och arbetssätt medan begreppen rationalitet och McDonaldisering belyser automatiseringens roll inom de strukturer som präglar NPM.

Digitaliseringen kan frigöra tid

Studien visar att socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd lägger stor vikt vid det mänskliga mötet och förändringsinriktat arbete med klienter, även i en alltmer digitaliserad och automatiserad socialtjänst. Flera deltagare upplever att den digitala försörjningsstödsansökan frigör tid för klientarbete och även att kvaliteten på klientmöten förbättras genom minskat fokus på administrativa frågor. Samtidigt befarar och upplever många att den tid som frigörs istället leder till rationaliseringar i verksamheten i form av ökat ärendeantal, minskad personalstyrka och mindre tid för varje klient. I enlighet med Webers idéer om att medlen i rationella system ofta blir viktigare än det ursprungliga målet kan digitalisering och automatisering, och de effektiviseringar det medför, därmed tänkas riskera att bli ändamål i sig och på så sätt skymma det ursprungliga målet om ”mer socialt arbete”.

Flera intervjupersoner lyfter vidare att införandet av digital ansökan och automatiserade handläggningsmoment i dagsläget inte påverkar deras handlingsutrymme. Samtidigt befarar de att utvecklingen på sikt kan resultera i att handlingsutrymmet minskar genom att beslutsfattande läggs över på robotar. Socialsekreterarens förlorade kontroll över arbetet skulle kunna innebära en alienation från klienten, besluten, handläggningsprocessen såväl som från sin medmänsklighet och kompetens. Samtidigt framkommer en förhoppning om att datorn kan utvecklas till att i större grad bli en avlastande samarbetspartner.

Kan ge minskad klientkontakt

Studien belyser vidare att nya arbetssätt med minimal klientkontakt skapats i vissa kommuner i samband med automatiseringen. Arbetssätten kan sägas ha beröringspunkter med McDonaldiserade system genom kundfokus och krav på effektivitet och mätbarhet. Intervjupersonerna sätter automatiseringen i relation till fokus på kostnadseffektivitet inom offentlig förvaltning och de förväntar sig att de kvalitativa värden som skapas kommer att rationaliseras bort. Handläggarnas upplevelser och förväntan indikerar att värdebetonande mål för automatiseringen, som ett mer kvalitativt socialt arbete, kan ha svårt att få fäste inom en målrationell organisation där kostnadseffektivitet premieras. Huruvida digital ansökan och robotar kan bidra till att skapa ett mer kvalitativt socialt arbete eller snarare bidrar till minskad klientkontakt och förlorat handlingsutrymme är därmed nära sammanlänkat med de effektiviseringskrav som präglar socialt arbete i dagens offentliga förvaltning.

Huruvida arbetsmoment inom handläggning av försörjningsstöd ska automatiseras eller inte är något som varje kommun i Sverige sannolikt behöver ta ställning till. Det är därför en viktig fråga för praktiker, verksamhet och forskare.

Både risker och möjligheter

Studien pekar på att digitalisering och automatisering kan användas för att skapa ett mer hållbart och kvalitetsinriktat socialt arbete. Där klienter kan ges mer stöd att ta sig ur ekonomisk utsatthet och där socialsekreterare får vara mer socialarbetare och mindre byråkrater. Samtidigt uppmärksammar studien att automatiseringen lika gärna kan användas för att rationalisera bort vedertagna grundbultar i socialt arbete som mänskliga möten, förändringsinriktat arbete och socialsekreterares autonomi vid beslut, med syftet att optimera kommuners sannolikt kortsiktiga kostnadseffektivitet. Resultaten indikerar därför att det vilar ett stort ansvar på landets kommuner att planera och använda nya tekniska möjligheter på sätt som gynnar klienter och anställda såväl som kommunernas långsiktiga arbete med människor i ekonomisk utsatthet.

Läs även

C-uppsats
9 jul 2021

C-uppsats om krav och kontroll kopplat till stress i...

"När krav och kontroll ökar, ökade stressen – medan stöd är en buff...

C-uppsats
9 jul 2021

C-uppsats om hur socialarbetare arbetar med suicidal...

"Några saknade helt handlingsplaner och riktlinjer för att möta sui...

C-uppsats
9 jul 2021

C-uppsats om principen ”barnets bästa”

"Verksamheterna behöver prata mer om vad som är barnets bästa

C-uppsatser
14 jun 2021

C-uppsats om hur tillhörighet uppstår i nya landet

"Samhället har en tendens att se flyktingar som en homogen grupp." ...

C-uppsatser
17 maj 2021

C-uppsats om parboendegarantin i äldreomsorgen

"Det finns många etiska aspekter och lagen har tolkats olika."

C-uppsats
12 maj 2021

C-uppsats om det idealiserade föräldraskapet

"I populärkvetenskapen idealiseras ofta föräldrar ur medelklassen m...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.