Adam Mårtensson

28 år, studerar på socionomprogrammet vid Malmö Universitet. Gruppträningsinstruktör vid sidan om. Vill i framtiden arbeta med människor i behandlande samtal samt preventivt socialt arbete rörande ämnen som HBTQIA+, destruktiva maskulinitetsnormer och våld, samt självomsorg inom vårdande yrken.

14 okt, 2020

Mia Fernau

Illustration

14 okt, 2020

14 okt, 2020

C-uppsatstävlingen 2020 / Malmö högskola

Stort steg från studier till mötet med klient

opinion-sign
Socialhögskolorna på landets universitet och högskolor väljer ut den bästa C-uppsatsen på respektive socionomutbildning. De utvalda uppsatserna presenteras i tidningen Socionomen och på Socionomen.se, varefter en vinnare utses av en expertgrupp. Det vinnande bidragets författare tilldelas ett stipendium på 10 000 kr för årets bästa C-uppsats.

Stödet för nyutexaminerade verkar vara viktigt i transitionsprocessen från student till yrkesverksam, skriver författaren av Malmö högskolas bidrag i årets C-uppsatstävling.

  • Socialhögskolorna på samtliga Sveriges universitet och högskolor väljer själva ut den bästa C-uppsatsen på respektive socionomutbildning. De utvalda uppsatserna publiceras i tidningen Socionomen. En vinnande uppsats utses av en expertgrupp och författaren belönas med ett stipendium på 10 000 kr från Socionomen.:

Adam Mårtensson

28 år, studerar på socionomprogrammet vid Malmö Universitet. Gruppträningsinstruktör vid sidan om. Vill i framtiden arbeta med människor i behandlande samtal samt preventivt socialt arbete rörande ämnen som HBTQIA+, destruktiva maskulinitetsnormer och våld, samt självomsorg inom vårdande yrken.

14 okt, 2020

Mia Fernau

Illustration

14 okt, 2020

14 okt, 2020

Syftet med mitt examensarbete var att få en bild av hur nyutexaminerade socionomer upplevde förberedelsen att hantera och genomföra mellanmänskliga möten och samtal med klienter efter avklarad socionomutbildning. Ämnet valdes utifrån att jag och medstudenter står i startgroparna till vår socionomkarriär och steget från student till yrkesverksam. Då socionomer använder sig själva och samtal som verktyg i möten med klienter valde jag att fokusera på förberedelsen inför detta. I frågeställningarna lyftes frågor kring hur nyutexaminerade upplevde möten med klienter i praktiken, om de ansåg sig ha fått verktyg och kompetens från utbildning till att hantera möten och samtal, samt om möjligheter att omsätta teori från utbildning i praktiken på fältet.

Urvalet för examensarbetet var nyutexaminerade socionomer som alla tagit examen juni 2019. De arbetade inom olika grenar av myndighetsutövning såsom försörjningsstöd, bistånd för äldre samt barnavårdutredningar. För uppsatsen användes ett kvalitativt angreppsätt och semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem nyutexaminerade socionomer där frågor ställdes utifrån från en intervjuguide. Analysmetoden gjordes genom kodning och tematisering av transkriberat material.

Känsla av underläge

Resultatet i uppsatsen visade att de nyutexaminerade kände sig delvis förberedda på att utföra och hålla i samtal och möten med klienter. Bland annat hade myndighetsrollen visat sig vara mer utmanande än vad de blivit förberedda på under utbildningen. Ett tema som framträdde valde jag att kalla: ”Socionomens nya kläder” där informanterna beskrev sig hamna i underläge som nya. De fick kämpa för sin legitimitet i olika roller som socionomer i möten med klienter och andra professioner. Att träda in i ”rollen” som myndighetsperson var också en prövning och beskrevs som en utmanande balans mellan att vara personlig och professionell i sina samtal och möten.

Informanterna fann att utbildningen gett dem hjälpsamma verktyg i form av empatiträning, men menade samtidigt att en väsentlig del av empatin saknades, nämligen hur empatin som utövas gentemot klienterna kunde påverka socionomerna i dess möten. Diskussioner fördes kring hur mänskliga öden påverkar de nya socionomerna samt hur de hanterar detta. Informanterna menade att problematiken kring vad lyssnandet kunde göra med en som person inte belysts under utbildningens gång. De menade att det skulle ha tagits upp då det är ett viktigt jobb att lyssna. Samtidigt beskrevs det vara farligt att lyssna om man inte har möjligheter att hantera det. Samtliga informanter benämnde ”personlig professionell utveckling” som ett viktigt moment i utbildningen. Det hade gett möjlighet till reflektion kring den framtida rollen som socionom och vad man kan möta. De nyutexaminerade önskade dock att denna del tagit större plats under deras utbildning så att de hade kunnat förbereda sig än mer.

Situationsbunden kunskap uppskattad

Materialet för uppsatsen analyserades med hjälp av bland annat teorier kring kunskapsförvärvning. Gällande detta visade resultaten att situationsbunden kunskap var uppskattad bland informanterna. Kunskapen innefattande att få möjlighet att koppla teorier från utbildning i praktiska sammanhang och delar vilket informanterna beskrev sig ha fått till viss del. Det hade hjälpt dem i samtal och möten. Likt tidigare forskning fanns det dock fortfarande en önskan att det teoretiska under utbildningen skulle förankrats tydligare till praktik för att kunna tillvarata, förstå samt tillämpa kunskapen.

Slutligen i resultatet belystes även transitionsprocessen mellan utbildning och praktik. Informanterna har befunnit sig i ett slags mellanläge i att finna sin plats som socionom efter examen. De beskrevs ha fått introduktion av varierande karaktär i fält och pekade på vikten av att få stöd kollegialt och av chefer på respektive arbetsplatser. De nya socionomerna kunde ses bära på en sårbarhet som nya på fältet – detta i relation till kunskapsluckor i mötet med klienter, hanteringen av praktiska och administrativa moment samt kollen på klienters rättigheter i sitt arbete, där de upplevde sig sakna vissa kunskaper.

Stödet i övergången tycks viktigt

Stödet för nyutexaminerade verkar vara viktigt i transitionsprocessen från student till yrkesverksam. Socionomers övergång från utbildning till praktik samt hur och vad som görs för att stötta nyutexaminerade inför framtida möten och samtal, är därför ett ämne för vidare forskning. Man kan också ställa sig frågan kring socionomutbildningen som helhet: vad är realistiskt att få med sig från målen för socionomexamen enligt Högskoleförordningen och vad ska man utveckla på fältet? Och hur kan arbetsgivare fånga upp och stötta deras nya arbetstagare och kollegor?

Läs även

C-uppsats
16 dec, 2020

Hon skrev årets bästa C-uppsats

Evelina Hanson, Lunds universitet, tar hem förstapriset i årets täv...

C-uppsats
1 okt, 2020

När robotar intar socialtjänsten

Det vilar ett stort ansvar på kommunerna i planeringen av de nya te...

C-uppsats
30 sep, 2020

Supported Employment i det professionella samtalet

Klienterna deltar inte i programmet utifrån sitt eget välmående uta...

C-uppsats
30 sep, 2020

Barn till förälder med substansproblematik

Resultatet i studien tyder på att riskfaktorer för barn till föräld...

C-uppsats
30 sep, 2020

”Det är inte politiskt korrekt att glömma en sån här...

Arbetstagarnas upplevelser vittnar om att cheferna bör prioritera i...

C-uppsats
30 sep, 2020

Skolkuratorers upplevelse av arbetsrelaterad stress

Media visar ständigt på hur stressen hos socionomer fortsätter att ...