Amanda Johansson, Karlstads universitet

22 år, handläggare inom LSS och psykiatri.

30 sep, 2020

Oscar Jansson, Karlstads universitet

27 år, socialsekreterare ekonomiskt bistånd. Studerar genusvetenskap på halvtid.

30 sep, 2020

Mia Fernau

Illustration

30 sep, 2020

30 sep, 2020

C-uppsatstävlingen 2020 / Karlstads universitet

”Det är inte politiskt korrekt att glömma en sån här fråga”

opinion-sign
Socialhögskolorna på landets universitet och högskolor väljer ut den bästa C-uppsatsen på respektive socionomutbildning. De utvalda uppsatserna presenteras i tidningen Socionomen och på Socionomen.se, varefter en vinnare utses av en expertgrupp. Det vinnande bidragets författare tilldelas ett stipendium på 10 000 kr för årets bästa C-uppsats.

Arbetstagarnas upplevelser vittnar om att cheferna bör prioritera internt jämställdhetsarbete mer än de gör i dagsläget, skriver författarna av Karlstads universitets bidrag i årets C-uppsatstävling, som beskrivs som en kvalitativ studie om skilda förutsättningar för könen och om jämställdhetsarbete inom socialtjänsten.

Amanda Johansson, Karlstads universitet

22 år, handläggare inom LSS och psykiatri.

30 sep, 2020

Oscar Jansson, Karlstads universitet

27 år, socialsekreterare ekonomiskt bistånd. Studerar genusvetenskap på halvtid.

30 sep, 2020

Mia Fernau

Illustration

30 sep, 2020

30 sep, 2020

Socionomer utgör en yrkesgrupp som jobbar nära människor i olika utsatta livssituationer. Det är därför av stor vikt att vi socionomer har ett gott bemötande där kunden ges samma förutsättningar oavsett etnicitet, sexuell läggning eller kön. Många yrkesverksamma ser detta som en självklar del i arbetet med kund, men hur ser det egentligen ut på arbetsplatserna för socionomer – värderas allas lika värde? Studien fokuserar på internt jämställdhetsarbete ur två olika perspektiv – första linjens chefer och arbetstagare. Syftet var att undersöka yrkesverksamma socionomers erfarenheter av vad som förändrar eller reproducerar ojämställdhet. Vad finns det för föreställningar om kön på arbetsplatserna? Studien syftade även till att undersöka vad det finns för erfarenheter av internt jämställdhetsarbete på arbetsplatserna. Med det interna jämställdhetsarbetet syftas jämställdhet inom personalgrupp och arbetsplatser. Når socionomens grundtanke om allas lika värde även arbetsgruppen – eller gäller det främst i arbetet ut mot kund?

Syftet undersöktes kvalitativt genom sex intervjuer, med tre informanter från respektive perspektiv. Informanterna var verksamma inom samma kommun, däremot arbetade samtliga vid olika enheter inom socialtjänsten. Detta i syfte att göra resultatet mer generaliserbart och inte endast beröra någon enskild arbetsplats eller enhet.

Den insamlade empirin strukturerades med hjälp av en innehållsanalys som mynnade ut i två huvudteman – könsstrukturer och jämställdhetsarbetet – med tillhörande underteman. Resultatet analyserades sedan utifrån Yvonne Hirdmans genusteori, som varit det huvudsakliga perspektivet.

I analysarbetet användes även olika organisationsteoretiska begrepp, som exempelvis agendasättande makt, för att försöka förklara skillnader mellan de två perspektiven.

Kvinnor i klar majoritet

För en yrkesverksam socionom är det tydligt att kvinnor är i klar majoritet på arbetsplatserna. Fördelningen mellan könen inom en organisation har en påverkan på vilka könsstrukturer som bildas. Den här studien bekräftar dels bilden av män som minoritet men även att en ökad andel män ses som något gynnande för arbetsplatserna. En arbetsgrupp med både män och kvinnor anses vara något att eftersträva. ”Det är lättsammare och enklare när män är med. Så jag tror det är bättre för hela stämningen om det är blandat, som jag upplever det”, lyder ett av citaten. Det är ett intressant resultat att män och kvinnor inte beskrivs skilja sig åt, ändå lyfts fördelar fram som männen för med sig in i en arbetsgrupp. Återkommande är begreppet jargong, som beskrivs bli framträdande om inte en viss könsfördelning i organisationen uppnås.

Stereotypa föreställningar utifrån kön är förekommande på arbetsplatserna. Föreställningarna som framkommer ger en bild av män som bland annat starkare, mer lättsamma och trivsamma. Det målas även upp en bild av män och kvinnors olika sätt att tänka. Det framgår inte specifikt hur dessa tankesätt skiljer sig åt, men tankesätten beskrivs skapa olika infallsvinklar och synsätt. Kvinnors personlighetsdrag beskrivs bland annat som noggranna och ansvarstagande, medan män ges andra beskrivningar som lättvindiga och slarviga. Det beskrivs även finnas föreställningar om mäns val av arbetsplats utifrån status och intresse – samt att män har större karriärambitioner än kvinnor.

Arbetstagarna vittnar även om att det inte stannar vid enbart föreställningar då de uppfattar att särbehandling utifrån kön förekommer – där männen premieras framför kvinnorna. Inom området lyfts olika aspekter – bland annat lönesättning, rekrytering och inflytande på arbetsplatsen. Uppfattningen skiljer sig mellan perspektiven där första linjens chefer inte ser att det sker någon särbehandling utifrån kön.

Integrerat jämställdhetsarbete saknas

Framträdande resultat är även att majoriteten inte har ett integrerat internt jämställdhetsarbete på sina arbetsplatser, trots att politiken ställer krav på jämställdhetsintegrering. Arbetet bedrivs snarare situationsbaserat vid specifika händelser än på rutin. Samtidigt beskrivs det finnas ett behov av det och många fördelar lyfts fram. Exempelvis framförs att det synliggör och uppmärksammar saker inom organisationen, skapar ny kunskap, nya synsätt och ett mer tillåtande samhälle. Trots fördelarna saknas ett integrerat internt jämställdhetsarbete på majoriteten av arbetsplatserna. Ett flertal olika hinder lyfts även fram – såsom brist på tid, engagemang och systematik.

Att chefer utger arbetsplatser för att vara jämställda trots strukturella och stereotypa föreställningar om kön på arbetsplatsen blir ett sätt att vidmakthålla dessa strukturer. De föreställningar som skapas kring kön inom en organisation stannar dessvärre heller inte vid att endast vara just föreställningar utan resulterar i skapandet av skilda förutsättningar – där män har fler fördelar än kvinnor. Således dras slutsatsen att jämställdhetsarbete behöver få högre prioritet och inte endast i arbetet med kund, utan även på arbetsplatser i det dagliga arbetet.

Läs även

C-uppsats
14 okt, 2020

Stort steg från studier till mötet med klient

Stödet för nyutexaminerade verkar vara viktigt i transitionsprocess...

C-uppsats
1 okt, 2020

När robotar intar socialtjänsten

Det vilar ett stort ansvar på kommunerna i planeringen av de nya te...

C-uppsats
30 sep, 2020

Supported Employment i det professionella samtalet

Klienterna deltar inte i programmet utifrån sitt eget välmående uta...

C-uppsats
30 sep, 2020

Barn till förälder med substansproblematik

Resultatet i studien tyder på att riskfaktorer för barn till föräld...

C-uppsats
30 sep, 2020

Skolkuratorers upplevelse av arbetsrelaterad stress

Media visar ständigt på hur stressen hos socionomer fortsätter att ...

C-uppsats
30 sep, 2020

Ensamhet bland äldre – en tioårig jämförelse

Undersökningen visar att minskad rörelseförmåga har ett tydligt sam...