Samuel Johansson, Jönköpings universitet

Studerar sista året på socionomprogrammet i Jönköping. Är vid sidan av studierna verksam som behandlingsassistent.

30 sep 2020

Max Lilja, Jönköpings universitet

Läser sista året på socionomprogrammet i Jönköping. Arbetar vid sidan av studierna som boendestödjare.

30 sep 2020

30 sep 2020

C-uppsatstävlingen 2020 / Jönköpings universitet

Barn till förälder med substansproblematik

opinion-sign
Socialhögskolorna på landets universitet och högskolor väljer ut den bästa C-uppsatsen på respektive socionomutbildning. De utvalda uppsatserna presenteras i tidningen Socionomen och på Socionomen.se, varefter en vinnare utses av en expertgrupp. Det vinnande bidragets författare tilldelas ett stipendium på 10 000 kr för årets bästa C-uppsats.

Resultatet i studien tyder på att riskfaktorer för barn till förälder med substansproblematik främst återfinns bland miljömässiga orsaker, skriver författarna till Jönköpings bidrag i årets C-uppsatstävling.

Samuel Johansson, Jönköpings universitet

Studerar sista året på socionomprogrammet i Jönköping. Är vid sidan av studierna verksam som behandlingsassistent.

30 sep 2020

Max Lilja, Jönköpings universitet

Läser sista året på socionomprogrammet i Jönköping. Arbetar vid sidan av studierna som boendestödjare.

30 sep 2020

30 sep 2020

Tidigare forskning har visat att barn till föräldrar med substansproblematik har en ökad sårbarhet för att själva utveckla substansrelaterade problem. Syftet med vår uppsats var att undersöka huruvida denna sårbarhet kunde härledas till specifika individuella personlighetsegenskaper hos barn till föräldrar med substansproblematik. Uppsatsen undersökte även huruvida individuella personlighetsegenskaper korrelerade med tidig alkoholdebut.

I uppsatsen använde vi oss av en kvantitativ metod som grundades på data hämtad från forskningsprogrammet Longitudinal Research on Development in Adolescence (LoRDIA). Projektets samlade population består av 1886 skolungdomar som vid fyra olika tillfällen ombetts att genomföra enkätundersökningar. I forskningsprogrammet LoRDIA följs under en längre tid ungdomars psykosociala utveckling till vuxna. Resultaten i uppsatsen tolkades utifrån stress- och sårbarhetsmodellen.

I syfte att undersöka ungdomarnas personlighetsegenskaper användes det personlighetstest som utförts inom ramen för LoRDIA-studien, Junior Temperament and Character Inventory (J-TCI). Testet bygger på psykiatrikern Robert Cloningers sjufaktorsmodell som är väletablerad inom personlighetspsykologin och inom den psykiatriska forskningen. I uppsatsen undersöktes eventuella skillnader i personlighetstestet mellan grupperna barn till förälder med substansproblematik och barn till förälder utan substansproblematik.

Barnen skattar sig lägre

Resultatet visade att barn till förälder med substansproblematik skattar sig själva lägre på skalan ”Self-Directedness”. Self-Directedness kan översättas med det svenska ordet ”självorientering” och handlar om personens uppfattning kring den egna förmågan att anpassa sitt beteende i förhållande till egna värderingar och mål. En hög grad av Self-Directedness visar på god förmåga att ta ansvar och att vara målmedveten. En individ med hög grad av Self-Directedness är resursstark och disciplinerad. Vi argumenterar för att det finns en stark koppling till personens självuppfattning, självtillit och acceptans för den egna personen. Det innebär att barn till förälder med substansproblematik har lägre tilltro till sin egen förmåga, lägre självkänsla och svårigheter att ta ansvar.

Analysen visade att barn till förälder med substansproblematik skattar sig själva lägre vad gäller självkänsla och självtillit. Dessa egenskaper är riskfaktorer för att utveckla en egen substansproblematik. Därför bör kliniskt socialt arbete syfta till att stärka just dessa egenskaper hos barn med föräldrar med substansproblematik, i kombination med redan befintliga insatser.

Därutöver valde vi att undersöka sambandet mellan skillnader i personlighetsegenskaper och tidig alkoholdebut. Vi ansåg detta vara en viktig frågeställning eftersom tidig alkoholdebut är en stark prediktor för substansrelaterade problem senare i livet. Resultatet visade att det fanns ett samband mellan flera olika personlighetsegenskaper och tidig alkoholdebut.

Samband personlighet–alkoholdebut

Det starkaste sambandet fanns mellan en hög grad av Novelty Seeking och tidig alkoholdebut. I en hög grad av Novelty Seeking ingår impulsivitet, hämningslöst beteende samt ett lättsamt och nyfiket reaktionsmönster på nya situationer. Det fanns även ett signifikant samband mellan Self- Directedness och tidig alkoholdebut där en låg grad av Self-Directedness innebar en överrisk för tidig alkoholdebut. Det statistiska sambandet stärker uppfattningen att kliniskt socialt arbete med barn till föräldrar med substansproblematik bör fokusera på insatser som syftar till att stärka barnens självkänsla och självtillit.

Det fanns även ett positivt samband mellan tidig alkoholdebut och personlighetsegenskapen Self-Transcendence. Barn som skattar sig själva högt på Self-Transcendence har en benägenhet att tro på faktorer eller upplevelser utanför det materiella eller synliga och beskrivs som mer religiösa, spirituella eller filosofiska. Tidigare forskning visar även att det finns ett positivt samband mellan hög Self-Transcendence och användande av andra substanser än alkohol.

Arv och miljö

I uppsatsen diskuterar vi även frågeställningar kring arv och miljö. I J-TCI finns en uppdelning av personlighetsegenskaperna mellan ärftliga egenskaper och egenskaper som i huvudsak är formade av miljön. Det finns teoretiskt stöd för att en låg grad av Self-Directedness beror på brister i uppväxtmiljön snarare än på en biologisk eller nedärvd sårbarhet. Resultatet i studien tyder således på att riskfaktorer för barn till förälder med substansproblematik främst återfinns bland miljömässiga orsaker. Det kan antas handla om faktorer som exempelvis en dysfunktionell uppväxtmiljö eller bristande föräldraförmåga.

Vår förhoppning är att uppsatsen ska bidra till en ökad förståelse kring de utsatta barn som växer upp med föräldrar med substansproblematik. Att dessa barn har en lägre grad av självkänsla och självtillit är kanske inte ett resultat som förvånar men ger samtidigt en möjlighet att utforma insatser för att bättre återspegla barnens specifika behov.

 

 

Läs mer

Aktuellt
17 maj 2024

”Skickar du polisen på mig kommer det säga poff”

Socialsekreteraren Anna Nordin blev dödshotad mitt under pågående s...

C-uppsatser
15 maj 2024

Kuratorer om komplexiteten att bemöta våldsutsatthet

Studenterna Moa Boström och Amanda Löfstrand har undersökt hur kura...

Tema
15 maj 2024

"Det kan vara livsfarligt om socialtjänstens data läcker"

It-experten Jan Olsson berättar om framgångsfaktorer och utmaningar...

Läs även

C-uppsatser
15 maj 2024

Kuratorer om komplexiteten att bemöta våldsutsatthet

Studenterna Moa Boström och Amanda Löfstrand har undersökt hur kura...

C-uppsatser
7 maj 2024

Studenter granskar hur unga framställs i LVU-domar utifrån kön

"Handläggarna är nog inte medvetna om att de är så pass påverk...

C-uppsatser
10 apr 2024

Ny kunskap om hur det är att som biologiskt barn växa upp i familjehem

"Vissa familjehemsföräldrar hade fått rådet att inte prata så ...

C-uppsatser
2 apr 2024

Så framställs personer med utländsk bakgrund i Tidöavtalet

"Det var en frustration som fick oss att välja det här ämnet&q...

C-uppsatser
27 mar 2024

Vad tycker socialsekreterare om att samverka med polisen?

Elsa Dahlgren och Emilia Glanz från Lunds universitet belyser vikte...

C-uppsatser
19 mar 2024

"Det rapporteras om hög personalomsättning, men vissa stannar länge"

Studenterna Emelyne och Josefine har undersökt hur socionomer inom ...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.